12.10.2016
Meddelande till lärare och studerande i kemi
Det elektroniska studentprovet i kemi
Hösten 2018 anordnas studentexamensprovet i kemi elektroniskt för första gången. I detta
meddelande presenteras riktlinjerna för provet. Vid behov ger vi mer information senare om
provets uppbyggnad och hur man svarar på uppgifterna.
Mål med provet
I det elektroniska provet bedöms, precis som i det nuvarande provet, om målen enligt gymnasiets läroplan för kemi uppnås samt examinandens mognad och färdigheter för fortsatta studier. I
de första elektroniska proven beaktas grunderna för gymnasiets läroplan 2003 och 2015.
Provets uppbyggnad
Provet har tre delar. Proven i fysik, kemi och biologi har likadan uppbyggnad, och i tabellen
nedan finns ett exempel på uppbyggnaden.
Del I innehåller uppgifter som kan rättas automatiskt, till exempel påstående- eller flervalsuppgifter samt grundläggande uppgifter med öppna svarsfält. Uppgifterna hör i huvudsak till
kategorierna på nivåerna minne och förståelse, men även andra tankenivåer förekommer.
Uppgifterna i del I är obligatoriska.
Del II innehåller till exempel jämförelse-, bedömnings- och tillämpningsuppgifter. Uppgifterna
hör i huvudsak till kategorierna på nivåerna förståelse, tillämpning och analys, men även andra
tankenivåer förekommer. Del II innehåller valfria uppgifter.
Del III innehåller till exempel analys-, omvandlings- och utvecklingsuppgifter. Uppgifterna hör i
huvudsak till kategorierna på nivåerna analys, bedömning och skapande, men även andra
tankenivåer förekommer. Bifogat material kan ha en viktig roll i uppgifterna. Del III innehåller
valfria uppgifter.
1
Exempel på uppbyggnad
Del I
Poängantal för
delen
Uppgifter
Maximalt antal svar
20 poäng
1
1
(kan bestå av mindre
deluppgifter)
(obligatorisk)
Del II
60 poäng
7
4 (à 15 poäng)
Del III
40 poäng
3
2 (à 20 poäng)
Svara på provet
I det elektroniska studentprovet i kemi behövs motsvarande kunskap som i de traditionella studentproven i kemi. Det material som ska granskas kan utöver text och bilder även innehålla till
exempel videor, ljud och simulationer. Mätmaterialen kan vara mer omfattande än tidigare.
Molekylmodeller kan granskas till exempel med hjälp av bilder, videor eller en interaktiv modell
som är integrerad i provet (t.ex. Jsmol). Information i tabellform finns tillgänglig i form av ett
program, en databas eller filer. I det elektroniska studentprovet har examinanden tillgång till
MAOLs tabeller i digital version (Otava) och olika kalkylprogram. I proven i studentexamen ges
möjlighet att använda separat kalkylator och tryckt tabellmaterial fram till provet hösten 2020. I
provet får man därefter använda endast de hjälpmedel och material som finns i den elektroniska
provmiljön. Anvisningarna om separat kalkylator och tryckt tabellmaterial är desamma som i
provet i pappersform.
Examinanderna förutsätts även framöver att uttrycka sig i korrekta kemiska termer. I svaren ska
man använda ett framställningssätt som betonar kemins karaktär samt precision i begreppen
och språkbruket, precis som i de nuvarande proven. Reaktionsformlerna ska vara uppställda
utan oxidationstal med minsta möjliga heltalskoefficienter och med aggregationstillstånden
angivna. I organiska reaktionsformler används strukturformler men aggregationstillstånd krävs
inte. Olika presentationssätt av strukturformler godkänns.
Till vidare har kursprovsprogrammet Abitti inget naturligt webbläsarbaserat verktyg för sammanställande av text som är typisk för kemi. Nämnden har ännu inte valt vilken lättanvänd formelredigerare som ska användas i det elektroniska studentprovet. Det finns många olika webbläsarbaserade formelredigerare och de utvecklas i snabb takt. LaTeX- eller AsciiMath-notationer
kommer sannolikt också att fungera i redigeraren. Man kan också sammanställa svar med hjälp
av de program som finns i provsystemet (t.ex. LibreOffice, Casio ClassPad Manager, TI-Nspire)
och ta skärmdumpar av de avsnitt som behövs.
2
I provet i kemi behövs ett lättanvänt verktyg för skapande av strukturformler. Nämnden har ännu
inte valt vilket program eller vilken redigerare som ska användas i det elektroniska studentprovet. Tills vidare är det bra att öva på de lokalt tillgängliga programmen, eftersom de olika
programmens användargränssnitt påminner om varandra. Till denna typ av program hör exempelvis ChemSketch, MarvinSketch, MarvinJS, ChemDoodle och Molview.
I essäsvar och förklarande svar ska texten vanligen kompletteras med reaktionsformler, formler
eller figurer. Ett gott svar är disponerat och innehållsmässigt konsekvent. Det är viktigare att man
betonar centrala fakta än presenterar osammanhängande detaljer. Tills vidare placeras skärmdumparna separat i slutet av svaret. Man måste hänvisa till bilagorna i svaret så att läsaren
förstår på vilket sätt de uppgifter och den information som presenteras i bilagorna har använts i
svaret. Figurer kan ritas med ritprogram, till exempel LibreOffice Draw, LibreOffice Impress, Pinta
eller Gimp.
I flervalsuppgifter ska man välja det bästa svaret bland givna alternativ. Vid valet av svar kan man
utnyttja alla material och program som finns tillgängliga.
I beräkningsuppgifter ska storhetsekvationer och formler vara motiverade på ett sätt som visar
att examinanden förstått uppgiften rätt samt i sin lösning tillämpat korrekt princip eller lag. Av
svaret ska entydigt framkomma hur examinanden kommer fram till slutresultatet, men det
behövs inga omfattande mellanskeden. Slutresultaten med sina enheter ska ges med samma
noggrannhet som utgångsvärdena, och slutledningarna ska motiveras. Användning av ett CASprogram påskyndar arbetskrävande skeden i räkneuppgifter. Examinanden har tillgång till exempelvis Geogebra, wxMaxima, Casio ClassPad Manager och TI-Nspire.
Man kan skapa grafer med de program som finns tillgängliga i provsystemet och graferna ska
bifogas svaret i form av skärmdumpar. Man bör välja ett program med egenskaper som räcker till
alla skeden av lösningen, till exempel för att skapa en sammanhängande kurva och en grafisk
derivering. Olika program lämpar sig för olika situationer. Examinanden har tillgång till exempelvis LoggerPro, Geogebra, Casio ClassPad Manager och TI-Nspire. I grafen ska man ange axlarnas
namn, enheter och skala. På mätpunkterna ska man tillämpa en lämplig rät linje eller kurva. I
grafen ska de faktorer som är relevanta med tanke på slutresultatet anges, till exempel ekvivalenspunkten i en titreringskurva eller vid beräkning av snitthastigheten den aktuella tangenten.
Man kan ta hjälp av ett program som är avsett för bildhantering.
Precis som tidigare kan man använda sig av papper och penna för att skissa upp svaren. Examinanden bör använda tiden till att påvisa sina kemiska kunskaper och inte till att renskriva svaren.
Vid utarbetande av uppgifterna i de första elektroniska proven tas hänsyn till att examinanderna
och lärarna ska vänja sig vid den nya provmiljön och de tekniska lösningarna.
Hur kan man förbereda sig för det nya provet?
Bästa sättet att förbereda sig för det elektroniska provet är att på ett mångsidigt sätt studera och
lära sig kunskaper och färdigheter enligt läroplanen. Som en naturlig del av studierna i kemi är
det bra att öva på att
3
•
•
•
analysera och tolka material på ett mångsidigt sätt
göra undersökningar och analysera undersökningsresultat
med elektroniska hjälpmedel producera text som är typisk för kemi
Dessutom är det bra att ta del av provsystemet Abitti och programmen i det.
Med vänliga hälsningar
Sektionen för kemi
Mer information:
• Det elektroniska studentprovet https://digabi.fi/
• Abitti-systemet http://www.abitti.fi/
• Föreskrifter och anvisningar
https://www.ylioppilastutkinto.fi/se/studentexamen/foereskrifter
• Exempeluppgifter i kemi https://digabi.fi/exempeluppgifter/kemi/
4
