Krafter och rörelse
Repetition
Likformig och olikformig rörelse
• Likformig rörelse
• Samma fart och
samma riktning
• Ett föremål befinner
sig i vila eller konstant
rörelse så länge det
inte påverkas av
någon kraft
• Olikformig rörelse
• Ett föremål som
påverkas av en kraft
kan accelerera,
retardera eller ändra
riktning
Sambandet mellan tid , sträcka och
hastighet
• Hastighet
v =s/t
hastighet= sträcka/ tid
• Tid
t = s/v
tid = sträcka/ hastighet
• Sträcka
s = v∙ t
sträcka= hastighet ∙tid
Krafter
• En kraft kan påverka en annan kropp så att
den accelererar, retarderar eller ändrar
riktning.
• Exempel på krafter: dragningskraft,
friktionskraft, magnetisk kraft, elektrisk
kraft, lyftkraft, fjäderkraft, spännkraft,
muskelkraft,
Kraft kan mätas
• Krafter kan mätas t.ex. med en
dynamometer.
• Enheten för kraft är N (newton)
Skillnad mellan massa och tyngd
• Massa
• Ett mått på mängden
atomer och deras vikt
• Enhet: kg
• Tyngd
• Ett mått på hur
massan påverkas av
tyngdkraften
• F = m·a
F = m·g
• F ≈ kg ·10
Tyngd
•
•
•
•
•
Massa =1kg
Tyngd = 10N
F = 1kg · 10
F = 10N
F = force (kraft)
• Massa = 90 kg
• Tyngd på jorden =
900N
• Massa på månen =
90kg
• Tyngd på månen=
• 150N
Kraft och motkraft
Friktion
• Friktion är en bromsande kraft som uppstår
när två ytor rör sig mot varandra.
• Atomerna i ytorna fastnar i varandra.
• Ju ojämnare yta desto större friktion
• Friktionen påverkas av tyngden.
Ibland vill man ha friktion
• Exempel på när man
vill ha friktion:
• Sand på is
• Dubbar på bildäck
• Räfflade ytan i
rulltrappan
• Exempel när man inte
vill ha friktion
• Skidor
• Saker som ska rulla
• Maskiner som ska
snurra
Öka eller minska friktion
• Öka
• Göra ytan ojämnare,
skrovligare
• Sand
• Grus
• dubbar
•
•
•
•
•
Minska
Göra ytan slätare
Olja
Valla
kullager
Tyngdpunkt, stödyta och lodlinje
• Tyngdpunkten ligger i mitten
• Stödyta är den sida som föremålet vänder
mot underlaget
• Lodlinje en linje riktad mot jordens
medelpunkt
Tyngdpunkt
• Om tyngdpunkten ligger högt ökar risken
för obalans
• Låg tyngdpunkt minskar risken för obalans
Stödyta
• Ju större stödyta desto stadigare
Lodlinje
• En lina med en tyngd på kommer, om man
håller den stilla, att bilda en linje med
riktning mot jordens medelpunkt
Tyngdpunkten utanför stödytan
• Ett föremål faller när tyngdpunkten och
lodlinjen hamnar utanför stödytan
Fritt fall i vakuum
• Föremål i vakuum faller med samma
hastighet oavsett massa, tyngd eller form.
• Vakuum = område där det inte finns några
atomer
• Luft innehåller N, O2, Ar, CO2,, H2O samt
He, Ne, Kr, Xe ,Rn i mycket små mängder.
Fritt fall i vakuum
• Om man pumpar ut luften med en
vakuumpump kan man visa att föremål
faller lika fort oavsett massa eller form.
• Tyngdaccelerationen är konstant
• Tyngdaccelerationen påverkar olika
massor lika mycket ( ≈ 9,82 m/s2)
Fritt fall utan vakuum
• På jorden finns en atmosfär som innehåller
atomer, det vi kallar luft.
• När föremål faller på jorden rör de sig
genom ett moln av atomer.
• När föremålet träffar dessa atomer uppstår
friktion.
Fritt fall utan vakuum
• Om man gnuggar händerna uppstår
friktion.
• Energin i denna rörelse omvandlas till
värmeenergi.
• Det blir varmt.
Fritt fall utan vakuum
• När ett föremål från rymden kommer in i
vår atmosfär, t.ex. en meteor med hög
hastighet, träffar den atomerna i luften och
bromsas kraftigt upp. Det sker en
retardation. Det blir så varmt att meteorer
oftast brinner upp innan de hinner träffa
markytan.
Fritt fall utan vakuum
• När föremål faller på jorden påverkas de
både av tyngdkraften och friktionen,
luftmotståndet.
• Föremål faller olika fort på jorden främst på
grund av luftmotståndet, friktionen.
Föremål som faller och kastas
• Om man skjuter en kula med gevär och
samtidigt släpper en likadan kula från
samma höjd så kommer det att falla med
samma hastighet.
• Gevärskulan kommer längre bort. Men
bägge kulorna träffar marken samtidigt.
kaströrelse
Hur satelliter hittar sin bana
• En raket sänds iväg från jorden. Om
hastigheten inte är så hög så åker
raketen upp en bit och faller sen tillbaka
igen.
• Om hastigheten är för hög forsvinner
raketen iväg ut i rymden.
• Men om hastigheten är lagom hög så
börjar raketen röra sig i en bana runt
jorden.
• Raketen faller hela tiden men jorden
böjer undan lika mycket. Raketen har
blivit en satellit till jorden.
Tröghet
• Ett föremål har svårt att ändra hastighet
eller riktning.
• Man kan uppleva denna känsla när man
t.ex. åker buss.
Tröghet i bilen
• På grund av hur trögheten fungerar på en
människa i en bil har man t.ex. uppfunnit
bilbälten och krockkuddar.
• ”Att ha en person i baksätet utan bilbälte är
som att ha en elefant i baksätet.”
Centralrörelse och Centripetalkraft
• Om en sten på ett snöre snurras runt runt.
• Uppstår en centralrörelse
• Stenen accelererar, den byter hela tiden
riktning.
• Stenen hålls kvar i sin centralrörelse så
länge vi håller i snöret.
Centralrörelse och centripetalkraft
• Kraften som håller kvar
stenen i sin runda bana
är riktad inåt.
• Denna inåtriktade kraft
kallas centripetalkraft.
• Släpper vi snöret
far stenen i väg.
Centrifugalkraft
• Stenen trycks hela tiden
utåt men
centripetalkraften tvingar
den att hela tiden
svänga.
• Den utåtriktade kraften
kallas centrifugalkraft
Tvättmaskiner
• När en tvättmaskin centrifugerar snurrar
trumman fort, ca 1200varv/minut.
• Tvätten hålls kvar av centripetalkraften
som bildas av trummans vägg.
• Trummans vägg är perforerad med små
hål. Vattnet pressas ut genom hålen av
centrifugalkraften.
Trafiksäkerhet
• Effekten av dessa
krafter och rörelser
har påverkat trafikens
säkerhetstänkande
• Hjälm
• Bilbälte
• Hastighets
begränsning
• Skilda vägbanor
• Friktionsdäck
• Dubbdäck
De flesta av oss kommer ihåg
•
•
•
•
•
•
•
10% av det vi läser
20% av det vi hör
30% av det vi ser
50% av det vi ser och hör
70% av sånt vi diskuterar
80% av det vi gör
95% av det vi lär andra
studieteknik
•
•
•
•
Lägga boken under huvudkudden
Plugga kvällen innan
Plugga konstant ända fram till provet
Var klar med instuderingen ca 3 dygn före
provet
Finalen
• Jag rekommenderar er att göra finalen.
• Det är nästan som ett prov…
