Varför är
prisstabilitet
viktigt för dig?
Elevhäfte
Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte
din favorittidning i en månad?
Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur kommer det sig att
man kan byta en papperslapp mot en vara eller en tjänst? Själva
sedeln kostar ju ändå bara några cent att tillverka.
Förtroende är värdefullt
Hur kan en papperslapp vara värd så mycket? Det är helt enkelt en
fråga om förtroende. Om din bästa kompis lånar tio euro av dig så
vet du att du får tillbaka pengarna. Med en stabil valuta som euron
kan du också vara säker på att alltid kunna köpa varor och tjänster
för det värde som är tryckt på sedeln. Men om dina pengar förlorar
mycket i värde tappar du förtroendet för dem. Pengar har ett värde
för att folk litar på dem.
2
Det är mer praktiskt att använda
pengar än att byta saker
Låt oss låtsas att det inte finns några pengar över huvud taget. Då
måste man köpa och sälja genom att driva byteshandel.
Om en bagare ville få håret klippt i utbyte mot fem brödlimpor så
måste han först hitta en frisör som går med på det. Och om frisören
sedan ville ha ett par skor så måste han hitta en ägare till en skoaffär
som vill byta till sig bröd mot skor.
Vi skulle alla behöva hitta någon som ville ha vad vi kunde erbjuda
och som i sin tur kunde erbjuda oss vad vi ville ha. Och även om
vi hittade en sådan person skulle vi fortfarande behöva bestämma
”växelkursen” för bröd mot hårklippning, hårklippning mot skor
osv.
Pengar gör livet lättare på tre sätt. För det första är det ett bytesmedel,
man behöver inte matcha ihop behov eller efterfrågan som i en
bytesekonomi. För det andra är pengar en räkneenhet, priser anges
bara i valutaenheter och inte i form av varor eller tjänster. Och
slutligen är pengar ett sätt att ”lagra värde”, man kan spara dem för
att köpa något i framtiden.
3
Prisstabilitet och dina
pengars värde
Prisstabilitet betyder att dina pengar behåller sitt värde en längre tid.
Det är viktigt om du t. ex. vill spara pengar för att köpa något senare.
Tänk hur du skulle känna dig om du hade sparat 10 euro för att köpa
två cd-singlar och så kostar de 12 euro när du kommer till affären.
Sedan när du kommer tillbaka med 12 euro har priset gått upp
till 14 euro. Som tur är går priserna i allmänhet inte upp så snabbt
(se tabellerna över inflation på s. 14 och 15).
Hur man mäter prisändringar
Konsumentprisindex, som är ett mått vi använder för att mäta
prisstabilitet, sammanställs en gång i månaden och då använder
man något som kallas för en ”varukorg”. Den korgen innehåller
många varor som används i ett vanligt hushåll. Det sammanlagda
priset för en sådan varukorg kan ses som ett mått på den allmänna
prisnivån och kontrolleras då och då för att se hur mycket priserna
går upp (eller i sällsynta fall går ner).
4
Inflation, deflation
och prisstabilitet
Inflation är en ökning av den allmänna prisnivån. Förenklat kan man
säga att det råder inflation om det finns för mycket pengar och för
få varor. Priserna kan stiga av olika anledningar. Tänk dig att det
bara finns en cd kvar i skivaffären och du och alla dina kompisar vill
köpa den. Affärsinnehavaren kommer antagligen att höja priset på
cd-skivan eftersom han vet att efterfrågan är hög och att han kan få
mer pengar för den.
På samma sätt kan en vara bli dyrare om det kostar mer att tillverka
den. Om till exempel energipriserna går upp så blir kostnaderna för
att tillverka cd-skivan högre och tillverkaren höjer sitt pris för att inte
gå med förlust. Av samma anledning kommer affärsinnehavaren att
försöka föra prisökningen vidare till dig.
5
I båda exemplen har dina tio euro förlorat i värde eller i ”köpkraft”
eftersom de inte räcker för att köpa två cd-singlar. Men vi kan bara
prata om inflation om det händer med det sammanlagda priset på
alla varorna i varukorgen, inte bara enskilda priser.
Deflation är motsatsen till inflation eller en situation där den
allmänna prisnivån sjunker under en tid. Det kan vara resultatet av
låg efterfrågan på varor och tjänster som gör att företagen måste
sälja sina produkter billigare.
Priser anses vara stabila om de i genomsnitt varken ökar (som under
perioder med inflation) eller minskar (som under perioder med
deflation) under en längre tid. Om man till exempel för 50 euro kan
köpa ungefär samma varukorg nu som för ett eller två år sedan kan
man säga att den allmänna prisnivån är stabil.
6
Prisstabilitet är bra för
ekonomisk tillväxt och
sysselsättning …
• … eftersom det är enkelt att jämföra priser
Stabila priser gör det enklare att jämföra priser och därmed
bestämma vilka varor eller tjänster man köper.
När priserna är stabila kan man enkelt se om priset på de häftigaste
jeansen har ökat jämfört med de nyaste gympadojorna. Tack vare
det kan du som konsument ta bättre beslut om vad du ska köpa för
dina pengar.
På samma sätt kan företagen ta genomtänkta investeringsbeslut.
Resurserna kan då fördelas så att de används så effektivt som möjligt
och det leder till att den totala produktionen kan öka.
7
Vid inflation (eller deflation) ändras priserna både mycket och
ofta och på ett oberäkneligt sätt. Därför är det svårt att veta om
prisändringen på en vara gör den billigare eller dyrare i förhållande
till andra varor. Alltså kan företag och konsumenter felbedöma
prisändringen och göra misstag när de fattar beslut om inköp. Det
leder till att resurserna används på ett sätt som inte är produktivt.
• … eftersom kostnaderna för att låna pengar minskar
När priserna är stabila är sparare och långivare beredda att acceptera
lägre räntor på sitt sparkapital eftersom de väntar sig att värdet
på deras pengar är detsamma över längre perioder. Annars skulle
de kräva något slag av försäkring mot osäkerheten om pengarnas
framtida värde och begära en högre ränta när de sätter in pengarna
på banken eller lånar ut dem.
8
Alltså kan låntagare dra fördel av låga räntor. Det betyder att
kostnaderna blir lägre för företag som vill låna till modernare
maskiner och för människor som vill låna till en bil eller ett hus.
Om man uppmuntrar företag att investera på det här sättet ökar
deras konkurrenskraft och nya jobb skapas. Det är en annan
anledning till att stabila priser är så viktiga för ekonomisk tillväxt
och sysselsättning.
Prisstabilitetens
sociala betydelse
Prisstabilitet är också viktig för social stabilitet. Vid inflation kan
priserna ändras på ett oberäkneligt sätt och det kan orsaka stora
förluster. Inflationen kan till exempel minska värdet på ditt sparande.
Oftast är det de svagaste i samhället som lider mest av inflationen
eftersom de har små möjligheter att skydda sig. Historiskt sett har
hög inflation (eller deflation) ofta skapat social oro.
9
Eurosystemet –
prisstabilitetens väktare
Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna i
euroområdet bildar tillsammans Eurosystemet som är euroområdets
centralbankssystem (se kartan). Huvudmålet för Eurosystemet är att
hålla priserna stabila i hela euroområdet. ECB:s penningpolitik har
som mål att den årliga inflationen i euroområdet ska hållas på en
mycket låg nivå, dvs. lägre än, men nära, 2 % på medellång sikt.
Med andra ord ska dina två cd-singlar kosta i stort sett lika mycket
i framtiden som de gör nu (se tabellerna över inflationen på
s. 14 och 15).
10
Euroområdet
Sverige
Euroområdet
År 2007 består euroområdet av Belgien,
Tyskland, Irland, Grekland, Spanien,
Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna,
Österrike, Portugal, Slovenien och Finland.
Finland
Helsingfors
Tallinn
EU-stater med särskild
ställning
Estland
Stockholm
Lettland
Medlemsstater i EU som ännu
inte har antagit euron
Riga
Danmark
Litauen
Vilnius
Köpenhamn
Dublin
Irland
Storbritannien
Nederländerna
Warszawa
London
Berlin
Amsterdam
Bryssel
Polen
Tyskland
Belgien
Prag
Luxemburg
Luxemburg
Tjeckien
Slovakien
Wien
Bratislava
Budapest
Paris
Österrike
Frankrike
Ungern
Slovenien
Rumänien
Bukarest
Ljubljana
Bulgarien
Sofia
Italien
Portugal
Lissabon
Madrid
Rom
Spanien
Grekland
Aten
Valletta
Läget 2007
Madeira
(PT)
Kanarieöarna
(ES)
Azorerna (PT)
Franska Guadeloupe Martinique Réunion
(FR)
Guyana (FR)
(FR)
(FR)
Malta
Cypern
Nicosia
Ordlista
Byteshandel: när man byter varor och tjänster utan att använda
pengar. Det är bara möjligt när båda har något den andra gärna
vill ha.
Deflation: en nedgång i den allmänna prisnivån, t. ex. i konsumentprisindexet.
Euroområdet: alla EU-stater som har antagit euron som gemensam
valuta.
Europeiska centralbanken (ECB): upprättades den 1 juni 1998 och
finns i Frankfurt am Main (Tyskland). ECB är kärnan i Eurosystemet.
Europeiska centralbankssystemet (ECBS): består av ECB och de
nationella centralbankerna i alla EU:s medlemsstater, vare sig de
har antagit euron eller inte.
Eurosystemet: består av ECB och de nationella centralbankerna i de
medlemsstater som redan har antagit euron.
Inflation: en ökning i den allmänna prisnivån, t. ex. i konsumentprisindexet.
12
Konsumentprisindex: sammanställs en gång i månaden med vad
som kallas en ”varukorg”. För euroområdet används det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP). Alla länder använder samma
statistikmetod.
Prisstabilitet: att upprätthålla prisstabiliteten är den viktigaste
uppgiften för Eurosystemet. ECB-rådets, det högsta beslutande
organet på ECB, definition på prisstabilitet är att den årliga
ökningen i HIKP är under 2 % för euroområdet. ECB-rådet strävar
även efter att inflationen per år skall ligga under men nära 2 % på
medellång sikt.
Ränta: den andel extra pengar, mätt i procent, som du får om du
lånar ut dina pengar till någon (eller sätter in dem på banken)
eller omvänt som du måste betala om du lånar pengar.
13
Tabeller över inflation
1. Inflationens effekter på priset på dina två cd-singlar som i dag
kostar tio euro (efter n antal år)
Årlig inflation:
1%
2%
Stabila priser
14
5%
10%
30 %
Ökad inflation
1 år senare
10,10
10,20
10,50
11,00
13,00
2 år senare
10,20
10,40
11,03
12,10
16,90
3 år senare
10,30
10,61
11,58
13,31
21,97
4 år senare
10,41
10,82
12,16
14,64
28,56
5 år senare
10,51
11,04
12,76
16,11
37,13
6 år senare
10,62
11,26
13,40
17,72
48,27
7 år senare
10,72
11,49
14,07
19,49
62,75
8 år senare
10,83
11,72
14,77
21,44
81,57
9 år senare
10,94
11,95
15,51
23,58
106,04
10 år senare
11,05
12,19
16,29
25,94
137,86
2. Inflationens effekter på pengarnas köpkraft
(basår = 100, efter n antal
år vid en given inflation, angivet i procent)
Årlig inflation:
1%
2%
Stabila priser
5%
10%
30%
Ökad inflation
1 år senare
99,0
98,0
95,2
90,9
76,9
2 år senare
98,0
96,1
90,7
82,6
59,2
3 år senare
97,1
94,2
86,4
75,1
45,5
4 år senare
96,1
92,4
82,3
68,3
35,0
5 år senare
95,1
90,6
78,4
62,1
26,9
6 år senare
94,2
88,8
74,6
56,4
20,7
7 år senare
93,3
87,1
71,1
51,3
15,9
8 år senare
92,3
85,3
67,7
46,7
12,3
9 år senare
91,4
83,7
64,5
42,4
9,4
10 år senare
90,5
82,0
61,4
38,6
7,3
15
BANK OF GREECE
EUROSYSTEM
ISBN (tryckt version) 92-9181-736-8
ISBN (online version) 92-9181-737-6
Europeiska centralbanken
Kaiserstrasse 29
60311 Frankfurt am Main
Tyskland
www.ecb.int
SV
