Område 2 - Kognitiv och biologisk psykologi - hur våra känslor
styrs av genetik, biologi och de tankar vi tänker - faktamaterial.
Mål att uppnå
Centralt
innehåll
Att utveckla
kunskaper om
mänskliga
beteenden, känslor
och tankar utifrån
olika psykologiska
perspektiv samt
förmåga att relatera
dessa kunskaper till
egna erfarenheter
Kognitionspsy
kologi och dess
tillämpningar:
hur människan
uppfattar och
förstår sin
omvärld och sig
själv.
Att utveckla
förmågan att
kritiskt granska,
jämföra och
reflektera över
olika psykologiska
perspektivs styrkor
och svagheter.
Viktiga begrepp,
Förslag på
kända företrädare undervisningsfor
och experiment
mer, material
och experiment
Kognition,
Undervisningsfo
perception,
rm
kognitiva scheman, Teoretiska
attribueringsstilar, genomgångar via
kontrollfokus, KBT, föreläsning, film,
Albert Ellis, positiv instuderingsfrågor
psykologi,
och experiment.
Nervcellens
uppbyggnad och
funktion: kärna,
dendrit, axon,
myelin, synaps.
Signalsubstanser:
noradrenalin,
serotonin,
dopamin,
acetylkholin,
GABA.
Nervsystemets
uppbyggnad;
sympatiska,
Verklighetsuppfattningar parasympatiska
och självbilder nervsystemet,
Hur de påverkas hormoner:
och formas
adrenalin, kortisol.
Drogers effekt på
hjärnan.
Hjärnan och
personligheten –
Phineas Gage.
Hjärnans
uppbyggnad:
hjärnstammen,
lillhjärnan,
storhjärnan,
loberna,
hjärnhalvor,
reptilhjärna.
Biologisk
psykologi och
dess
tillämpningar:
hur människan
förstås utifrån
fysiska
förklaringar av
tänkande,
känslor och
beteende.
Examination
Inlämningsupp
gift: Kognitiv
och biologisk
psykologi
Test
Vara aktiv på
lektioner
Material:
Kapitel 4 och 5 i och/eller
Psykologi för
diskussionsforu
gymnasiet skriven m. Komma
Nadja Ljunggren, med
Fallstudier (Se
kommentarer
under fliken
på lärarinlägg
Filer).
och andra
elevers
kommentarer.
Filmer:
Youtubeklipp
Experiment:
Övningar i boken
s. 68-69, 94-95,
34.
Börja med att läsa igenom kapitel 4 och 5 i din lärobok.
Kognitiv psykologi
Kognitiv kommer utav det latinska ordet cognition som betyder lära känna, att uppfatta,
tankar, föreställningar i huvudet om olika saker. Fundera själv vad du har för föreställningar i
huvudet om tex. åka berg- och dalbana. Känner du usch och fy eller ett härligt pirr? Och vad
är egentligen sant, och riktigt att tänka, ska man känna pirr eller obehag? Tidigare
erfarenheter, förutfattade meningar, kön, ålder etc. påverkar din föreställning kring det hela.
Sen ställs hjärnan in på autopilot och du kommer att känna och tänka likadant varje gång du
tänker berg och dalbana. Hjärnan orkar nämligen inte ta ställning varje gång, det är för
tidskrävande. Tyvärr är det så att vissa av dessa autopilots tankar är felaktiga och behöver
omprövas, och dessutom finns det ju olika typer av berg- och dalbanor. Alla kanske inte är
läskiga? Detta tar dock inte hjärnan hänsyn till.
Det kognitiva perspektivets huvudsakliga fokus ligger på våra tankar; hur de formas,
utvecklas och påverkar våra känslor och vårt beteende. Men det handlar även en hel del om
andra intellektuella funktioner såsom minne, perception, inlärning, språk dvs. hjärnans
bearbetning
Verkligheten uppfattas olika
När vi registrerar saker är vi aktiva; vi väljer ut, sorterar och tolkar intryck utifrån våra behov,
ålder, kön, kultur, religiös tillhörighet, intressen, tidsepok, förväntningar, tidigare erfarenheter
etc. Vi får olika antaganden om verkligheten vilket medför att vi kommer att tolka
verkligheten olika och detta får betydelse för våra känslor och handlingar. Ali, 23 år från
Iran och Sören 25 år, från Danmark befinner sig på svensk badstrand fullt med topless solande
tjejer.
Alis antagande: kvinnor som är lättklädda offentligt, även på en badstrand, visar därmed att de
är sexuellt lättillgängliga, ofta prostituerade.
Sörens antagande: kvinnor kan mycket väl vara rejält avklädda offentligt tex. på en badstrand,
utan att de därför är lättillgängliga
De befinner sig på samma scen men tolkar situationen på olika sätt eftersom de har olika
grundantagande om verkligheten.
Kognitiva scheman
Vi organiserar våra intryck enligt kognitiva scheman: en slags beskrivning av vad en situation
går ut på och vilka beteenden som passar in t.ex. biobesök, dansa, om världen är god/ond etc.
Exempel: På banken är det lämpligt att ställa sig längst bak i kön, det förstår de flesta av oss.
Men om man står i Stockholms tunnelbana klockan fem på kvällen gäller det att slå sig fram
för att komma med och få en plats i en vagn. Därför behöver vi två olika scheman för två
liknande aktiviteter. Tidigare erfarenheter, kunskaper och inlärning påverkar hur just mitt
schema ser ut och styr därmed mitt sätt att tänka och handla i en viss situation. I vårt minne
finns mängder av kognitiva scheman.
Kognitivt perspektiv
Här följer en föreläsning om den kognitiva psykologin
PPT-Kognitiv-psykologi-283401990
Inlärd hjälplöshet
De som ofta upplever att de inte har kontroll över vad som händer i deras liv, kan hamna i en
ständig känsla av ”inlärd hjälplöshet”. Man har ingen tilltro till att man själv har en förmåga
att påverka eller avhjälpa sina bekymmer, andra råder över vad som skall hända – inte jag.
Inlärd hjälplöshet kan tex. drabba de kvinnor som blir misshandlade av sina män, vad de än
gör blir det fel och till sist ger de upp.
http://www.youtube.com/watch?v=2bHUWVaw8fw&feature=related
Titta även på filen En hjälp till kognitiv psykologi (Powerpoint).
Biologisk psykologi
I din lärobok läser du kapitel 5: Det sitter i hjärnan – det biologiska perspektivet.
På CFL lärresurs Vad är en människa kan du läsa mer om det biologiska perspektivet
http://www.lartecken.se/psykologi_a/psykologi_a_2_1.html
Nervsystemets uppgift och uppbyggnad
Nervsystemets uppgift i kroppen är att ta emot och förmedla signaler till kroppens olika delar.
Nervsystemets uppbyggnad illustreras tydligt i din lärobok. Där kan vi se att nervsystemet
består av det perifera nervsystemet och det centrala nervsystemet. Det centrala nervsystemet
består av hjärnan och ryggmärgen. Det centrala nervsystemet består i sin tur av ytterligare två
delar; det sensosomatiska nervsystemet och det autonoma nervsystemet. Det autonoma
nervsystemet består i sin tur av två system: det sympatiska systemet (kamp-flyktsystemet)
som förbereder oss för aktivitet och det parasympatiska systemet som förbereder oss för vila.
Det sympatiska systemet slås igen när vi är pressade och stressade tex. när vi ska spela in
viktig match, eller göra ett prov i skolan. Hjärnan börjar utsöndra signalsubstanser som
noradrenalin och adrenalin och kroppen går på högvarv så vi kan prestera maximalt.
Det parasympatiska systemet sätts igång när hotet, faran, stressen är över. Kroppen går in i ett
viloläge. Andra signalsubstanser utsöndras nu i hjärnan tex. acetylkholin.
Båda dessa system är viktiga men i lagom mängd. Om vi exempelvis inte vilar och återhämtar
oss utan befinner oss under stress allt för länge är risken för utmattningssyndrom
överhängande.
Nervcellen
Nervcellens uppbyggnad och uppgift
Den mänskliga hjärnan är utan tvekan ett av
naturens mest fulländade verk. Den är uppbyggd
av över hundra miljarder celler, som tillsammans
arbetar för att vi ska kunna klara av allt från att gå, stå, ligga, äta och utföra våra dagliga
sysslor, till att tala, läsa, förstå, minnas och lösa komplicerade problem. Under ett normallångt
liv sägs det att vi förlorar ca 10% av våra nervceller. Länge trodde man att nya nervceller inte
kunde bildas, men idag vet man att viss nybildning av nervceller sker. Detta tack vare den
svenske forskaren Peter Eriksson som 1998 var först i världen med att visa att människan
fortlöpande bildar nya nervceller i hjärnan (specifikt i hippocampus).
Nervcellens uppgift är:
Ta mot information
Bearbeta information
Skicka information vidare
Nervcellernas uppgift handlar med andra ord om kommunikation. Egentligen kan man tänka
på kommunikationen mellan cellerna som ett telefonsamtal. Kontaktpunkten, när samtalet
kopplats fram, kallas för synaps. I synapsen överförs signalerna, kommunikationen, från den
ena nervcellen till den andra med hjälp av transmittorsubstanser (signalsubstanser) som alltså
utgör själva samtalet i vår liknelse. Titta gärna på nervcellens uppbyggnad i din lärobok.
Det är dock inte alltid som kommunikationen fungerar, det vet vi.
Schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom som, enligt en teori, har
sina orsaker i just transporten av transmittorsubstansen Dopamin.
Här kan du se hur en nervcell fungerar och hur nervcellerna
kommunicerar med varandra:
Signalsubstanser
Läs om följande signalsubstanser och hormoner i din lärobok:
Serotonin, dopamin, noradrenalin, acetylkolin, GABA, Glutamat,
dopamin, adrealin, kortisol.
Hur påverkar dessa vårt beteende och våra känslor?
Det sitter i hjärnan
I boken inleds kapitlet Det sitter i hjärnan – det biologiska perspektivet med att berätta om
fallet Phineas Gage – mannen som fick en järnstång genom hjärnan men som ändå överlevde,
dock kom hans personlighet att förändras. Denna händelse innebar att man förstod att hjärnan
var högst delaktig i vår personlighet, och inte bara miljön.
Här kan du se ett youtubeklipp om Phineas Gage:
https://www.youtube.com/watch?v=MvpIRN9D4D4
Hjärnan är ett av de mest komplexa system vi känner till och att försöka förstå hur den
fungerar har varit en dröm för vetenskapen sedan antiken. Hjärnan tillåter oss att tänka, känna,
se, höra, lukta mm. Den kontrollerar vår kropp, tar emot information, analyserar information
och handlar. Med dagens avancerade mätmetoder kan vi få reda på i detalj vad som pågår i
nervceller, främst vad gäller kemiska och elektriska händelser. Samtidigt kan man mäta
aktiviteten i stort och t.ex. kartlägga vilka delar/strukturer av hjärnan som är inblandade i
olika funktioner. En genomsnittlig hjärna väger 1.3-1.4 kg, har en konsistens som kan liknas
vid havregrynsgröt och består till stor del av fett.
På CFL lärresurs Vad är en människa kan du läsa mer om hjärnan:
http://www.lartecken.se/psykologi_a/psykologi_a_2_1.html
På Urplay finns många bra föreläsningar om hjärnan:
http://urplay.se/keywords/Hj%c3%a4rna
Hjärnstrukturer
Hjärnan kan delas in i den bakre hjärnan (hjärnstammen och lillhjärnan), mellanhjärnan
(midbrain) och den främre hjärnan (storhjärnan).
Den bakre hjärnan och dess strukturer är de primitiva och lägsta nivåerna av hjärnan. Dessa
delar utvecklades först i hjärnans evolutionistiska utveckling.
Den främre hjärnan består av de mer avancerade strukturerna som har utvecklats sist i den
mänskliga hjärnans historia. Strukturer som finns i den främre hjärnan återfinns inte hos alla
djurarter. Den mänskliga hjärnans kapacitet är i jämförelse med andra djurarter klart
överlägsen och har förfinats mest av evolutionen. Fullt utvecklad är inte hjärnan förrän i
puberteten.
2. Mellanhjärnan består av: det retikulära systemet (RAS), thalamus och hypothalamus.
RAS är vårt sensoriska filter som styr vakenhet och filtrerar bort onödiga sensoriska signaler.
RAS är viktigt för medvetandet, sömnen och uppmärksamheten. På 1940-talet gjordes
experiment på katter som fick sovande katter att vakna, vakna katter att falla i sömn genom att
ge elektrisk stimulans på det retikulära systemet.
Thalamus fungerar som en slags växelstation. Hit kommer alla signaler för att sedan
dirigeras ut till rätt plats.
Hypotalamus styr det autonoma nervsystemet. Hjärnans överlevnadscentral som styr över
sexualitet, sömn, törst, hunger och är hormonernas kung. Beteenden som påverkar vår
överlevnad är genetiskt programmerade och hjälper oss att instinktivt handla i olika
situationer tex. om vi ska fly eller slåss, ha sex eller inte. Skador på hypotalamus rubbar dessa
beteenden, även stress påverkar hypotalamus. Ju mer stressade vi blir ju mer tar hypotalamus
över befälet. Människan styrs inte lika mycket av hypotalamus som andra däggdjur som är
mer instinktiva i sitt beteende tex. släpper du ner två fiskar av hankön i ett akvarium finns det
en stor risk att de tar ihjäl varandra, däremot kan du släppa lös två för varandra okända män i
samma rum utan att de slår ihjäl varandra. Strukturer som det limbiska systemet och cerebrum
är hos människan överordnat hypotalamus.
Den främre hjärnan (storhjärnan) består av det limbiska systemet (amygdala och
hippocampus), som ligger inbäddad i de två hjärnhalvor som i sin tur är uppdelade i olika
lober samt hjärnbarken (cortex). Storhjärnan är uppdelad i åtta olika lober, fyra på varje
hjärnhalva med skilda funktioner. I nackloben sitter vårt syncentrum, tinningloben är vårt
hörselcentrum, hjässloben hanterar känslointryck, pannloben styr rörelseförmågan men är
även delaktig i vår språkförmåga och här finns bland annat Wernickes area och Brocas area.
Den främre delen är även tänkandets högborg men även viktigt för vår impulskontroll och vår
kontroll av känslor.
Limbiska systemet (känslornas kammare) är en bananliknande struktur som består av
amygdala och hippocampus. Det limbiska systemet reglerar hormonellt styrda funktioner som
rädsla, blyghet, vrede och är viktig för vårt minne och våra känslor. Hippocampus liknar en
sjöhäst och är nödvändig för att bearbeta intryck och för att lagra dessa i vårt långtidsminne.
Många instinktiva beteenden som att attackera, föda, träffa partner tros styras från det
limbiska systemet. Personer med Alzheimer sjukdom med problem att bilda nya minnen tros
ha en skada på hippocampus och/eller råder det en obalans i de acetylcholin försedda
nervcellerna som finns i hippocampus.
Amygdala ser ut som en mandel och fungerar som en larmcentral dvs. varnar oss när något
är på gång. Det är amygdala som ser till att du hoppar åt sidan när du ser en cykel komma
farandes emot dig. Amygdala färgar våra minnen emotionellt dvs. sätter en känsla på våra
minnen.
De två hjärnhalvorna. Hjärnhalvornas nervtrådar korsas innan de går vidare på sin väg ut i
kroppen. Detta innebär att den vänstra hjärnhalvan styr höger kroppshalva och den högra
hjärnhalvan styr vänster kroppshalva. De båda hjärnhalvorna kommunicerar med varandra via
hjärnbalken (corpus callosum) som består av miljoner nervceller och som gör cerebrum till en
samverkande enhet. De två hjärnhalvorna ser i det närmaste identiska ut. Trots detta har de
olika funktioner. Vänster hjärnhalva är mer specialiserad än den högra, mer inriktad på
detaljer, språk, tal, skriv förmågan sitter här men även det analytiska, logiska och matematiska
tänkandet. Den har hand om de positiva emotionerna som glädje, lycka, lust etc. Den högra
hjärnhalvan är mer intuitiv, känslosam, musikalisk, kreativ och har ett helhetstänkande. Högra
hjärnhalvan ser djup, rörelse och mönster och har en rumslig förmåga tex. lätt för att läsa
kartor. Den ansvarar mer för de negativa emotionerna som tex. sorg och vrede.
Testa och se om du styrs mer av vänster hjärnhalva:
http://wemind.wordpress.com/2007/10/23/200/.
Hjärnbarken (cortex) består av storhjärnans skal. Detta veckade lager består av en 3-6
millimeter tjock ansamling av nervcellskroppar och är den del som utvecklats sist i
evolutionen. Hjärnbarken tar hand om det avancerade funktionerna. Framförallt i frontalloben
hittar vi vår förmåga till planering, ansvar, impulskontroll och självmedvetande samt vår
förmåga att integrera känslor med vad som är socialt accepterat tex. vi lägger oss inte som
vuxen och tjuter när vi blir arga, vi hälsar på en person fast vi kanske inte gillar
personen. Skador på hjärnbarken och storhjärnan påverkar vår personlighet och vår förmåga
att hantera intryck.
På CFL kursnav kan du testa dina kunskaper om hjärnans olika delar:
http://www.kursnavet.se/kurser/nk1202/nk1202w/m03_manniskan/003_manniskan_ovningsu
ppgift2.htm
Hjärnans plasticitet
Hjärnan är plastisk dvs förändringsbar: Se följande youtubeklipp om hjärnans plasticitet:
https://www.youtube.com/watch?v=TSu9HGnlMV0
Hjärnan och personligheten
Man har sett att personer som har personlighetstörningar har defekter eller annorlunda
aktivitet i olika delar av hjärnan tex. psykopater:
http://www.youtube.com/watch?v=yF6nInadzbE
