Göteborg den 30 maj 2006
Yttrande, vänsterpartiet
Område 1:1, kommunstyrelsen 2006-05-31
Yttrande över Gymnasieentrepenadsutredningens betänkande Skola & Samhälle (SOU
2006:1)
Vi delar i stort de invändningar mot förslaget som de två lärarfacken Lärarförbundet och
Lärarnas Riksförbund presenterat i en rapport. Vänsterpartiet ser ingen anledning att ytterligare
bolagisera och lägga ut gymnasieutbildning på entreprenad. Det finns redan idag möjlighet för
kommuner att ansöka om dispens hos regeringen för att lägga ut undervisning på entreprenad.
Inga djupare utvärderingar finns som påvisar att utbildning som genomförs på entreprenad har
högre måluppfyllelse än utbildning i kommunal regi. Det enda som kan motivera ett förfarande
med entreprenader är att utbildningarna annars inte skulle bli av.
Vänsterpartiet anser att alla elever har rätt att bli undervisade av behöriga lärare. Vi motsätter
oss ett generellt undantag från behörighetskraven enbart av skälet att utbildningen bedrivs på
entreprenad.
Det finns vidare inget som säger att valfriheten för de enskilda eleverna ökar med fler
utbildningsanordnare. Även med upphandlad utbildning är det i Göteborgs fall
utbildningsnämnden som beslutar om utbildningarnas utformning. Det är snarare så att
upphandling av utbildningar för in ännu en organisatorisk enhet vilket fjärmar eleverna från
inflytande. Vänsterpartiet betonar i förslaget till budget verkligt elevinflytande: ” Barn och unga
ska vara garanterade ett reellt inflytande och delaktighet och inspireras till att utöva inflytande
över det egna lärandet, val av innehåll och arbetsformer i klassen/gruppen. Lärare/pedagoger
ska uppmuntra och ge stöd till barn och unga att delta i det gemensamma demokratiarbetet i
skolan. Ett ökat elevinflytande kan stärkas t ex genom att lärare fortbildas i elevinflytande och
elevdemokrati. Gymnasieelever ska under sin första termin erbjudas ett utbildningstillfälle om
sina rättigheter och möjligheter till påverkan i skolan.”
Vänsterpartiet anser det angeläget att de juridiska förhållandena kring de samverkansformer
Göteborgs Stad valt för GTG regleras och att verksamheten kan fortsätta.
Göteborg den 18 maj 2006
Yrkande (m) (kd)
Omr 1:1, Kommunstyrelsen 2006-05-24
Gymnasieetreprenadutredningens betänkande Skola & Samhälle (SOU 2006:1).
Utredningens förslag innebär nya möjligheter att utveckla gymnasieskolan. Vi delar
bedömningen av varför möjligheterna till varför entreprenader ska utvidgas.
Vi delar däremot inte Stadskansliets bedömningar i alla delar.
I följande frågor har vi en annan uppfattning;
-
Vi tvekar inte i frågan om att entreprenadförlägga studieförberedande program i sin
helhet.
Vi tycker inte att rätten att anordna utbildning på entreprenad inom det individuella
programmet bör begränsas till grundskolans behörighetsgivande ämnen.
Vi vill inte avstyrka förslaget om att lärarbehörighet endast ska krävas för den lägsta
nivån.
Vi vill att det ska vara möjligt att överlåta myndighetsutövning vid entreprenad för
betygssättning.
Till stöd för vår uppfattning vill vi hänvisa till regeringens proposition 2005/06:148 Vissa
frågor om vuxnas lärande, m.m. och riksdagens beslut den 10 maj 2006, om rätten för fristående
gymnasier att starta individuella program, utbildningsutskottets betänkande 2005/06:UbU13,
Fristående skolor m.m.
Regeringen föreslår i propositionen Vissa frågor om vuxnas lärande, m.m. en ändring av
skollagen från och med den 1 juli 2006. Förslaget innebär ett förtydligande för lärares
myndighetsutövning vid vuxenutbildning på entreprenad. Dessutom föreslås vissa ändringar av
skollagens bemyndigande om den s.k. betygsrätten, vilket innebär att enskilda får sätta betyg,
anordna prövning samt utfärda betyg och intyg enligt de bestämmelser som gäller för det
offentliga skolväsendet.
Vi anser att motsvarande rätt att sätta och utfärda betyg ska gälla även vid gymnasieentreprenad.
Riksdagens beslut innebär att skollagen ändras så att fristående gymnasieskolor kan inrätta
individuella program. En elev som lämnar grundskolan utan att ha uppnått gymnasiebehörighet
kan komplettera sin utbildning på gymnasieskolans individuella program. Eleven ska läsa in vad
han eller hon har missat i grundskolan för att sedan kunna börja på ett vanligt nationellt
program. I dag är det bara kommunala gymnasieskolor som får ha individuella program. Denna
regel begränsar valmöjligheterna för elever som inte har uppnått gymnasiebehörighet.
Riksdagen ändrade därför skollagen från den 1 juli 2006.
I enlighet med riksdagens beslut anser vi att det ska vara möjligt att lägga ut samtliga
grundskoleämnen som ingår i ett individuellt program på entreprenad.
I övrigt vill vi framföra våra synpunkter i enlighet med remissvar från Utbildningsnämnden.
FÖRSLAG TILL BESLUT
Kommunstyrelsen föreslås besluta;
att som förslag till remissvar anta Utbildningsnämndens remissvar jämte tillägg ovan från
proposition 2005/06:148 Vissa frågor om vuxnas lärande, m.m. och riksdagens beslut den 10
maj 2006, om rätten för fristående gymnasier att starta individuella program,
utbildningsutskottets betänkande 2005/06:UbU13, Fristående skolor m.m.
GÖTEBORGS STADSKANSLI
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-05-10
Yttrande över Gymnasieentreprenadutredningens betänkande Skola & Samhälle
( SOU 2006:1)
FÖRSLAG TILL BESLUT
I kommunstyrelsen
Stadskansliets förslag till yttrande i bilaga 3 godkänns och översänds till
Utbildnings- och Kulturdepartementet.
SAMMANFATTNING
Göteborgs stad har erhållit Gymnasieentreprenadutredningens betänkande Skola och Samhälle
(SOU 2006:1) på remiss. Yttrandet skall vara departementet tillhanda den 31 maj.
Utbildningsnämnden har yttrat sig över betänkandet. Vuxenutbildningsförvaltningen har lämnat
muntliga synpunkter. Ärendet medger ingen bordläggning pga. ändring i kommunstyrelsens
agenda.
Stadskansliet tillstyrker förslaget att undervisning i såväl kärn- som karaktärsämnen får bedrivas
i entreprenadform samt att nuvarande begränsningar avseende vem som kan anlitas som
entreprenör tas bort. De bestämmelser som finns redovisade i förslag till ny skollag medger en
möjlighet att anställa personer utan lärarutbildning när behöriga sökanden saknas. Dessa
bestämmelser bör även gälla för utbildning på entreprenad.
Stadskansliet anser att det är tveksamt att samtliga grundskoleämnen inom det Individuella
programmet skall kunna läggas ut på entreprenad. Konsekvensen blir att gymnasieskolan som
skolform ges rätt att anordna entreprenadutbildning inom en annan skolform, grundskolan som
inte har rätt att anlita entreprenörer. Rätten bör begränsas till grundskolans behörighetsgivande
ämnen. Stadskansliet anser att det är tveksamt att studieförberedande program i sin helhet skall
kunna förläggas på entreprenad och förordar att det får ske successivt då erfarenheterna av den
utökade rätten värderats.
Stadskansliet är positiv till förslaget om införande av kommunala företag, men anser att det
krävs ytterligare konsekvensbelysningar och förtydliganden om hur införandet av en ny form av
huvudmannaskap inom gymnasieskolan påverkar förutsättningarna för fristående och
kommunala skolor. Det är angeläget att regelverken för gymnasial utbildning i samverkan med
näringslivet harmoniseras för de skolformer som samverkar med arbetslivet dvs. gymnasieskola
och vuxenutbildning.
EKONOMISKA KONSEKVENSER
De ekonomiska konsekvenserna av förslagen är svåra att beräkna, men verksamheten förutsätts
bedrivas inom tillgängliga ekonomiska ramar.
Bilagor
1. Sammanfattning av betänkandet
2. Utbildningsnämndens yttrande
3. Stadskansliets förslag till yttrande till Utbildnings- och kulturdepartementet
ÄRENDET
Göteborgs stad har erhållit Gymnasieentreprenadutredningens betänkande Skola och Samhälle(
SOU 2006:1) på remiss. Yttrandet skall vara departementet tillhanda den 31 maj.
Utbildningsnämnden och Vuxenutbildningsnämnden har erhållit ärendet på remiss.
Utbildningsnämnden har yttrat sig över betänkandet. Vuxenutbildningsförvaltningen har lämnat
muntliga synpunkter Ärendet medger ingen bordläggning pga. ändring i kommunstyrelsens
agenda.
KORT SAMMANFATTNING AV BETÄNKANDET
För att stärka samverkan mellan skolan och samhället och skapa ökad flexibilitet i
skolverksamheten föreslås att gymnasieskolan ges ökade möjligheter att bedriva utbildning i
entreprenadform. Förslaget innebär att nuvarande begränsning tas bort samt att även
grundskoleämnen inom de individuella programmen kan läggas ut på entreprenad. Vidare
föreslås att begränsningen av vem som kan anlitas som entreprenör tas bort, dvs. entreprenader
skall kunna utföras av såväl enskilda fysiska och juridiska personer som av offentliga organ.
Kraven på lärarbehörighet knyts endast till undervisning i kärnämnen. Myndighetsutövning i
form av betygssättning föreslås följa förslaget till ny skollag, dvs. att det endast är behöriga
lärare som får sätta betyg. Ansvaret för entreprenaderna skall finnas kvar hos kommunen och
ansvaret för utbildningens kvalitet, elevernas rättssäkerhet skall utövas av en kommunal rektor
vid entreprenadutbildningar.
Utredningen föreslår vidare att det införs en ny driftsform i gymnasieskolan genom tillskapandet
av kommunala företag. Ägaren till det kommunala företaget skall vara kommunen samt en
enskild juridisk person som representerar näringslivet. Företaget skall vara huvudman för den
kommunala skolverksamhet som utförs och svara för den myndighetsutövning som hör till
verksamheten. Skolverksamheten ingår i det offentliga skolväsendet och i det kommunala
utbildningsutbudet. Förslaget kräver lagändringar. De skolor som nu bedrivs som fristående
skolor med kommunal delägare föreslås få behålla sitt godkännande till den 1 juli 2012.
REMISSINSTANSERNAS YTTRANDEN
Utbildningsnämnden tillstyrker betänkandets samtliga förslag.
STADSKANSLIET SYNPUNKTER
Stadskansliets synpunkter sammanfaller med förslag till yttrande i bilaga 3.
GÖTEBORGS STADSKANSLI
Gruppen för utbildningsfrågor
Lill Backlund
Anne Söderberg
Bilaga 1
Sammanfattning av betänkandet
SOU 2006:1
Uppdraget
Utredningen har haft i uppdrag att se över bestämmelserna om
entreprenad i gymnasieskolan och frågan om kommuners möjlighet
att anordna gymnasieutbildning i även andra former än ett direkt
huvudmannaskap. Översynen av entreprenadreglerna ska avse både
vilka inslag i verksamheten som bör kunna läggas ut på entreprenad
och till vem ett sådant uppdrag ska få lämnas.
Förekomsten av entreprenader i dag
Utredningen har kartlagt förekomsten av entreprenader både i
gymnasieskolan och inom vuxenutbildningen. I samband med det har
också studerats ett antal fristående gymnasieskolor där även kommuner
ingår bland ägarna. Detta har skett genom kontakter med företrädare
för ett antal kommuner, skolor och organisationer som bl.a.
företräder elev- och lärarintressen samt arbetsmarknadens parter.
Resultaten av detta utredningsarbete redovisas i kap. 2 och 3.
Behovet av ökade möjligheter till entreprenad
Utifrån såväl ett elev-, samhälls- som kommunperspektiv finns starka
skäl för att utöka möjligheterna till entreprenader inom gymnasieskolan.
De kan bidra till att stärka samverkan mellan skolan och
samhället i övrigt samt till att skapa ökad flexibilitet i skolverksamheten.
För eleverna kan entreprenader dessutom leda till större valfrihet
och ökad tillgång till kompetens och modern utrustning. De kan
även underlätta individuella utbildningslösningar för enskilda elever
och bidra till att utveckla arbets- och undervisningsformerna i
skolan.
Sett ur ett samhällsperspektiv kan entreprenader också främja
målen för ungdoms- och skolpolitiken. De kan även förbättra
möjligheterna till individanpassade utbildningslösningar.
På det kommunala planet kan entreprenader utgöra tillskott till
den egna verksamheten. De kan stärka samverkan mellan skolan
och övriga samhället på lokal och regional nivå. De kan också
underlätta den kommunala planeringen och på så sätt bidra till att
skapa en effektivare verksamhet
Analysen av de tre perspektiven har visat att entreprenader på
många sätt kan bidra till att höja kvaliteten i gymnasieskolan. Utredningens
slutsats är att erfarenheterna av den verksamhet som
drivs på entreprenad är klart övervägande positiva. Till det kommer
att den nuvarande regleringen hindrar samverkan, eftersom det
endast är karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk
profil som får läggas ut på entreprenad samt att det bara är enskilda
fysiska eller juridiska personer som får vara entreprenörer. Detta
sammantaget leder utredningen till slutsatsen att utrymmet för
kommunerna att anlita externa anordnare för undervisning i
gymnasieskolan bör ökas.
Utökade möjligheter till entreprenad
En utvidgning av möjligheterna till entreprenad i gymnasieskolan
ska tekniskt sett ske genom att alla regler om entreprenadförhållanden
i skolan samlas i ett särskilt kapitel i skollagen. Utformningen
av förslagen har anpassats till det utkast till lagrådsremiss
med förslag till ny skollag som sändes ut av Utbildnings- och kulturdepartementet
i juni 2005.
Förslaget om utvidgning av entreprenadmöjligheterna har två
huvuddelar. Den första innebär att begränsningen till vissa ämnen
tas bort. Fortsättningsvis ska undervisning på entreprenad kunna
ske i alla ämnen som ingår i en gymnasieutbildning. Det innebär att
även grundskoleämnen kan läggas ut på entreprenad om undervisningen
sker inom ramen för ett individuellt program. Den andra
delen är att begränsningen av vem som kan anlitas som entreprenör
tas bort. Det betyder att förutom enskilda fysiska eller juridiska
personer, ska även andra kommuner eller offentliga organ av annat
slag kunna anlitas som entreprenörer. Som en följd av det ges
kommuner rätt att, oavsett den kommunala lokaliseringsprincipen,
verka utanför sitt eget område.
De två huvuddelarna av utredningens förslag väcker ett antal
följdfrågor. Det gäller t.ex. vilka krav som ska ställas på de lärare
som undervisar hos en entreprenör, vilken roll rektorn ska ha vid
entreprenader, krav på offentlig upphandling och konkurrens, möjligheterna
till myndighetsutövning, hur kvaliteten i undervisningen ska
kunna säkerställas samt hur känsliga uppgifter rörande elever ska
kunna skyddas.
Kravet på behöriga lärare
Utredningens förslag innebär att vid entreprenader ska skollagens
krav på s.k. lärarbehörighet endast gälla undervisning i kärnämnen.
För undervisning i andra ämnen eller kurser ska, liksom tidigare, i
stället gälla kravet på att läraren ska ha kompetens för den undervisning
hon eller han ska bedriva.
Rektorn
Rektorn är en viktig länk mellan den del av verksamheten som sker
i egen regi och den del som lagts ut på entreprenad. Rektorn kan
sörja för att undervisningen svarar mot utbildningens mål och
värdegrund och fungerar som garant för elevernas rättssäkerhet.
Det är viktigt att eleverna har en person som de kan vända sig till
med synpunkter och klagomål på utbildningen och att detta är
samma person oavsett om det rör sig om undervisning som sker
externt eller i kommunal regi. Utredningen anser att det finns
starka skäl som talar för att kommunen även i fortsättningen ska
svara för de uppgifter som åligger rektorn enligt skollagen med
tillhörande författningar. Rektorn ska alltså alltjämt vara anställd
hos kommunen.
Offentlig upphandling och konkurrens
De utvärderingar som gjorts av skolverksamhet på entreprenad
visar hur viktigt upphandlingsförfarandet är och att kunskaperna
om detta ibland är bristfälliga hos de som ska svara för den uppgiften.
I samband med att möjligheterna till entreprenad utökas
finns det behov av stöd- och utbildningsinsatser så att upphandlingskompetensen
kan höjas. Därigenom ökar förutsättningarna för en
god kvalitet i de upphandlingar som sker och för att kravet på konkurrensneutralitet
kan tillgodoses. Några förslag till regeländringar
lämnas inte i denna del.
Kvalitetssäkring
Entreprenader ska användas för att höja kvaliteten i en gymnasieutbildning.
Kommuner och landsting har ansvar för att de avtal
som ingås motsvarar de kvalitetskrav som ställs. Upphandlingsprocessen
är, som nyss angavs, av avgörande betydelse för en god
utbildningskvalitet. Detta kräver kompetens hos upphandlaren.
Uppföljningsverksamheten är sedan betydelsefull för att säkerställa
att den undervisning som handlats upp motsvarar de kvalitetskrav
som ställts.
Kommunernas och landstingens system för kvalitetskontroll
kompletteras av det nationella systemet. Skolverket är den myndighet
som ansvarar för granskning och tillsyn. Det gäller även den
verksamhet som sker på entreprenad. Med en ökad förekomst av
entreprenader finns det skäl att anta att behovet av kvalitetskontroll
kommer att öka på alla nivåer.
Myndighetsutövningen
Liksom i dag ska den rätt som lärare har att svara för myndighetsutövning
överlämnas till en entreprenör. Det betyder att även lärare
som är verksamma hos en entreprenör har rätt att sätta betyg och
vidta de disciplinåtgärder som skollagen med tillhörande författningar
ger kommunala lärare rätt till.
När det gäller rätten att sätta betyg innehåller förslaget till ny
skollag ett krav på att den rätten endast tillkommer behöriga lärare.
Utredningen anser inte att det finns skäl att göra undantag från det
kravet i fråga om undervisning som sker på entreprenad.
Tystnadsplikt
Undervisning som sker på entreprenad är en kommunal verksamhet.
Tystnadsplikten för personer som är eller har varit verksamma
hos en entreprenör ska därför ha samma omfattning som den
sekretess som gäller för personal m.fl. i den kommunala skolan som
omfattas av 7 kap. 9 § sekretesslagen.
Dispens
Möjligheten för regeringen att även i andra fall medge att avtal om
undervisning på entreprenad får träffas ska föras över till skollagen.
Nya driftformer i den kommunala gymnasieskolan
Under utredningsarbetet har det visat sig att det finns ett behov av
samverkan mellan kommun och arbetsliv som inte kan tillgodoses
av de samverkansformer som finns i dag. Det gäller framför allt när
samverkan bygger på ett ömsesidigt tillhandahållande av resurser
och ett med det följande önskemål om faktiskt inflytande över
verksamheten. Inte heller de utvidgade möjligheter till entreprenad
som nu föreslås är alltid tillräckliga för att fylla detta behov.
Utredningens föreslår därför att när entreprenader eller samverkan
i annan form inte är möjlig får, om det finns speciella skäl,
gymnasieutbildning utföras av ett särskilt bildat kommunalt företag.
I detta får kommun och arbetsliv ett delat ansvar och inflytande
över verksamheten. Förutsättningarna för att ett sådant
företag ska få bildas är att kommunen gör bedömningen att den
utbildning som ska erbjudas inte kan tillhandhållas i annan form
och att ägare i ett sådant företag är minst en kommun och en
enskild juridisk person, som varken har stat, kommun eller landsting
som ägare.
Genom att bilda ett sådant företag överlämnar kommunen
ansvaret för att anordna viss gymnasieutbildning till företaget.
Samtidigt kommer utbildningen att vara en del av det kommunala
utbildningsutbudet och kommunen kommer att ha ett fortsatt
övergripande ansvar. Det är t.ex. kommunen som avgör hur många
elevplatser som ska erbjudas hos företaget. Kommunen ska också
svara för ansökningsförfarandet, mottagande och antagning. Däremot
ska det kommunala företaget vara huvudman och bära
ansvaret för den utbildningsverksamhet som företaget bedriver.
Det krävs då att företaget har en egen rektor och egna lärare för att
kunna fullgöra sitt åtagande. Kommunens inflytande över den
verksamhet som bedrivs i det kommunala företaget sker genom
ägarskapet liksom i andra kommunala företag.
Verksamheten i ett kommunalt företag som bedriver gymnasieutbildning
ska grunda sig på den kommunala självkostnadsprincipen.
Det gäller oavsett hur stor kommunens andel är i företaget.
Några ytterligare regler om begränsningar i rätten till vinstutdelning
för kommunala företag som driver gymnasieverksamhet är
inte påkallade.
Ett kommunalt företag som bedriver gymnasieutbildning ska
anförtros den myndighetsutövning som krävs för fullgörandet av
skolverksamheten. Det betyder att de uppgifter som faller på lärare
och rektor får fullgöras av företaget.
Företagets verksamhet ska omfattas av tryckfrihetsförordningens
princip om allmänna handlingars offentlighet. Även i det fallet
saknar ägarförhållandena i företaget betydelse. Det innebär också
att sekretesslagens regler kommer att gälla för verksamheten. Likaså
ska företaget vara skyldigt att följa arkivlagens regler för kommunal
verksamhet.
De här kommunala företagen står under Skolverkets tillsyn.
Några särskilda bestämmelser om detta föreslås inte.
Avslutningsvis gör utredningen bedömningen att den femåriga
övergångstid som föreslås i 33 § i utkastet till lag om införande av
ny skollag bör tillämpas beträffande de fristående skolor med inslag
av kommunalt ägande som före den nya skollagens ikraftträdande
har förklarats berättigade till bidrag.
Bilaga 2
UTBILDNINGSNÄMNDEN
Utdrag ur protokoll
2006-05-09
Begäran om yttrande: Utbildningsdepartementets remiss;
Gymnasieentreprenadutredningens betänkande Skola & Samhälle (SOU 2006:1)
TU 2006-34
FSG 2006-05-02 § 67
Utbildningsnämnden har av stadskansliet uppmanats att senast den 10 maj 2006 lämna yttrande
över rubricerad utredning.
Huvudsyftet med att utreda entreprenader i gymnasieskolan är, enligt regeringen, behovet av att
höja utbildningens kvalitet. En sådan kvalitetshöjning kan, enligt direktiven, ske genom en
närmare samverkan mellan gymnasieskolan och arbetslivet. Utredningen understryker vikten av
att få till stånd ett mer utvecklat samarbete mellan kommuner, utbildningsföretag och arbetsliv.
Kvalitetshöjningar kan framför allt åstadkommas genom att yrkesutbildningarna tillförs
kompetens och resurser utöver vad enskilda kommuner själva kan klara av.
Efter synpunkter reviderar skolchefen tjänsteutlåtandet i bilaga 1 sidan 2.
BESLUT
Utbildningsnämnden tillstyrker samtliga de förslag som läggs i
Gymnasieentreprenadutredningens betänkande Skola & Samhälle (SOU 2006:1) och översänder
tjänsteutlåtandet till stadskansliet.
Denna paragraf förklaras för omedelbart justerad.
Vid protokollet
Solveig Blomstrand
2006-05-09
Ordförande
Frank Andersson
Justerare
§ 68-87 Agneta Granberg
§ 88-100 Helene Odenjung
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
Tjänsteutlåtande 2006-04-26
ÄRENDE
Förslag till yttrande över Gymnasieentreprenörsutredningens betänkande Skola &
Samhälle (SOU 2006:1)
(2 bilagor)
TIDPLAN
FSG
2006-05-02
UBN
2006-05-09
UBN:s protokoll
SAMMANFATTNING
Utbildningsnämnden har av stadskansliet uppmanats att senast den 10 maj 2006 lämna yttrande
över rubricerad utredning.
Huvudsyftet med att utreda entreprenader i gymnasieskolan är, enligt regeringen, behovet av att
höja utbildningens kvalitet. En sådan kvalitetshöjning kan, enligt direktiven, ske genom en
närmare samverkan mellan gymnasieskolan och arbetslivet. Utredningen understryker vikten av
att få till stånd ett mer utvecklat samarbete mellan kommuner, utbildningsföretag och arbetsliv.
Kvalitetshöjningar kan framför allt åstadkommas genom att yrkesutbildningarna tillförs
kompetens och resurser utöver vad enskilda kommuner själva kan klara av.
Utredningen ger i en inledande del en bakgrund till sina förslag i en rad olika perspektiv,
sammanfattade i bilaga 1. Utbildningsförvaltningen finner redovisningen saklig och relevant
och delar utredningens bedömningar.
Utredningens förslag kan grovt indelas i två huvuddelar, varav den första behandlar
möjligheterna för en kommun att lägga ut gymnasial utbildning på entreprenad. Den andra delen
lämnar förslag angående nya driftformer i den kommunala gymnasieskolan. De lagda förslagen
följs också av förslag till nödvändiga lagändringar. Samtliga förslag finns förtecknade i bilaga 1.
Utbildningsförvaltningen har erfarenheter av flera sådana verksamheter som övergripande
beskrivs som underlag för utredningens förslag. Dit hör Göteborgsregionens Tekniska
Gymnasium (GTG), en fristående skola i bolagsform med kommunen som ägare till 49%.
International School of Gothenburg Region (ISGR), en fristående, kommunägd grundskola i
bolagsform, som samarbetar med sin kommunala, förvaltningsstyrda gymnasiemotsvarighet,
Studium tidigare ett helägt kommunalt bolag som bedrev vuxenutbildning,
”Göteborgsmodellens” olika skolor, t ex Motorbranschens Tekniska Gymnasium (MTG) som
bedrivs i mycket nära samverkan med branschen under mycket bolagsliknande former, samt det
nära samarbete med högskolan, som exempelvis Chalmers gymnasiecentrum innebär.
Även gymnasiesamverkan inom Göteborgs Regionen ger stöd för utbildningsförvaltningens
ställningstagande. Mot bakgrund av de erfarenheter förvaltningen skaffat sig i nämnda
verksamheter kan konstateras att utredningens samtliga förslag är mycket väl avvägda och
relevanta. Förvaltningen föreslår därför att utbildningsnämnden tillstyrker utredningens förslag i
sin helhet.
FÖRSLAG TILL BESLUT I UTBILDNINGSNÄMNDEN
Utbildningsnämnden tillstyrker samtliga de förslag som läggs i
Gymnasieentreprenörsutredningens betänkande Skola & Samhälle (SOU 2006:1) och
översänder tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen.
Denna paragraf förklaras för omedelbart justerad.
Lars Olov Lernberg
Bilaga 1 Förslag till yttrande över Gymnasieentreprenörsutredningens betänkande Sko la &
Samhälle (SOU 2006:1)
Bilaga 2 Sammandrag av betänkandet
Förslag till yttrande över Gymnasieentreprenörsutredningens betänkande
Skola & Samhälle (SOU 2006:1)
Utbildningsnämnden har av stadskansliet uppmanats att senast den 10 maj 2006
lämna yttrande över rubricerad utredning.
Huvudsyftet med att utreda entreprenader i gymnasieskolan är, enligt regeringen, behovet av att
höja utbildningens kvalitet. En sådan kvalitetshöjning kan, enligt direktiven, ske genom en
närmare samverkan mellan gymnasieskolan och arbetslivet. Utredningen understryker vikten av
att få till stånd ett mer utvecklat samarbete mellan kommuner, utbildningsföretag och arbetsliv.
Kvalitetshöjningar kan framför allt åstadkommas genom att yrkesutbildningarna tillförs
kompetens och resurser utöver vad enskilda kommuner själva kan klara av.
Betänkandet inleds med en genomgång av gymnasieskolans utveckling och förutsättningarna för
entreprenad. Däri beskrivs
Gymnasieskolans framväxt och utveckling
Kvalitet och kvalitetsutvecklingen i gymnasieskolan
Kommunal verksamhet på entreprenad
Entreprenader och möjlighet till samverkan i den offentliga sektorn. I detta
sammanhang definieras också entreprenadbegreppet i kommunala sammanhang. Det är
fråga om en entreprenad när en kommun uppdrar åt en extern utförare att för
kommunens räkning utföra viss kommunal verksamhet. Kommunen kvarstår med andra
ord som huvudman för verksamheten och behåller sitt ansvar gentemot dem som är att
betrakta som användare av verksamheten i fråga.
Möjligheter att inom de olika skolformerna bedriva verksamhet på entreprenad.
Därefter beskrivs resultatet av en kartläggning av befintliga samarbetsformer mellan olika
kommuner, kommuner och företag samt kommuner och högskolor. Erfarenheter från
vuxenutbildningens område beskrivs också.
Utredningen har vidare gjort en genomlysning av entreprenadfrågan ur tre perspektiv, elev-,
samhälls- och kommunperspektivet. Denna talar för att möjligheterna till entreprenad inom
gymnasieskolan bör utökas. Fördelarna kan sammanfattas på följande sätt.
Elevperspektivet
Större valfrihet och ökat utbildningsutbud
Ökad tillgång till kompetens och utrustning
Närmare anknytning mellan eleverna och arbetslivet
Flexibla, individuella lösningar
Utveckling av formerna för arbete, lärande och undervisning
Det övergripande samhällsperspektivet
Stärkt samarbete skola-arbetsliv
Ökad flexibilitet
Individanpassade lösningar
Främjande av målen för ungdomspolitiken
Kommunperspektivet
Tillskott till den egna verksamheten
Stärkt samverkan skola-arbetsliv på lokal/regional nivå
Effektivare kommunal verksamhet
Ökad flexibilitet och samverkan samt underlättad planering
Utbildningsförvaltningen finner ovan sammanfattade redovisning av bakgrunden till förslagen
saklig och relevant och delar, där sådana finns, utredningens bedömningar.
Utredningsförslaget kan grovt indelas i två huvuddelar, varav den första behandlar
möjligheterna för en kommun att lägga ut gymnasial utbildning på entreprenad. Den andra delen
lämnar förslag angående nya driftformer i den kommunala gymnasieskolan. De lagda förslagen
följs också av förslag till nödvändiga lagändringar.
Utbildningsförvaltningen har erfarenheter av flera sådana verksamheter som övergripande
beskrivs som underlag för utredningens förslag. Dit hör Göteborgsregionens Tekniska
Gymnasium (GTG), som är en fristående skola i bolagsform med kommunen som ägare till
49%. International School of Gothenburg Region (ISGR), en fristående grundskola i
bolagsform ägd av Göteborgsregionens kommunalförbund, som samarbetar med sin
kommunala, förvaltningsstyrda gymnasiemotsvarighet, Studium som var ett helägt kommunalt
bolag som bedrev vuxenutbildning (viktiga och lärorika, men inte positiva erfarenheter),
”göteborgsmodellens” olika skolor, t ex Motorbranschens Tekniska Gymnasium (MTG) som
bedrivs i mycket nära samverkan med branschen under mycket bolagsliknande former, det nära
samarbete med högskolan som exempelvis Chalmers gymnasiecentrum innebär. Även
gymnasiesamverkan inom Göteborgs Regionen ger stöd för utbildningsförvaltningens
ställningstagande. Mot bakgrund av de erfarenheter förvaltningen skaffat sig i nämnda
verksamheter kan konstateras att utredningens samtliga förslag är mycket väl avvägda och
relevanta. Förvaltningen föreslår därför att utbildningsnämnden tillstyrker utredningens
förslag, vilket innebär instämmande i följande:
Entreprenadreglernas utformning
Alla regler om entreprenadförhållanden i skolan förs in i ett särskilt kapitel i skollagen.
Begränsningen i 1 § entreprenadlagen avseende vilka ämnen som kan omfattas av ett
entreprenadavtal tas bort.
Inga begränsningar ska finnas i fråga om vem som ska kunna anlitas som
entreprenör. Det innebär att en kommun eller ett landsting ska kunna anlita andra
kommuner, landsting eller andra offentligrättsliga organ för utförande av undervisning i
gymnasieskolan.
Vid entreprenader ska kravet i 2 kap. 3§ skollagen på att använda behöriga lärare i
undervisningen endast gälla undervisning i kärnämnen. När det gäller undervisning i
karaktärsämnen ska det, liksom tidigare, ges utrymme för att använda personer som
saknar föreskriven lärarutbildning. I sådana fall ska fortfarande gälla kravet på att lärare
som används för undervisning i sådana ämnen ska ha kompetens för den undervisning
de ska bedriva.
Rektors uppgifter ska inte kunna överlämnas till entreprenör. Den offentliga
skolhuvudmannen ska även fortsättningsvis svara för utförandet av de uppgifter som
åligger rektor enligt skollagen och tillhörande författningar.
Reglerna om förenklad upphandling enligt 6 kap. lagen om offentlig upphandling gäller
för bl.a. upphandling av entreprenadtjänster för gymnasieunder-visning. Det är av stor
betydelse för kvaliteten i den undervisning som köps in externt att upphandlingen
präglas av kunskap och omsorg. Ytterligare insatser i form av utbildning och stöd till
kommuner och landsting är påkallade. Däremot finns det inte skäl att föreslå några
förändrade upphandlings- eller konkurrensregler.
Utgångspunkten för att använda möjligheten till entreprenader ska vara att de ska bidra
till att höja kvaliteten i en gymnasieutbildning. Kommuner och landsting har ansvar för
att de entreprenadavtal de ingår lever upp till detta krav. För det krävs kompetens dels
att handla upp gymnasieentreprenader, dels att följa upp verksamheten för att säkerställa
att den motsvarar de kvalitetskrav som ställs. Utvecklingen på det här området bör
följas upp som ett led i kvalitetsarbetet.
Bestämmelserna i 3§ entreprenadlagen – som ger kommun eller landsting rätt att till en
entreprenör överlämna den myndighetsutövning som hör till undervisning som läggs ut
på entreprenad – ska föras över till skollagen. Det finns däremot inte skäl att vid
entreprenader göra undantag från de krav som ställs för att en lärare ska ha rätt att sätta
betyg.
Tystnadsplikt som gäller i bl.a. gymnasieskolan enligt 7 kap. 9§ första-tredje styckena
sekretesslagen (1980:100) ska gälla för den som är eller har varit verksam hos en
entreprenör.
Möjligheterna i 2 § entreprenadlagen för regeringen att vid särskilda skäl medge
kommun eller landsting att även i andra fall än som anges i 1§ samma lag sluta avtal
med någon annan om att bedriva undervisning inom det offentliga skolväsendet för barn
och ungdomar förs över till skollagen.
Nya driftformer i den kommunala gymnasieskolan
När entreprenader eller samverkan i annan form inte är möjlig får, om det finns
speciella skäl, gymnasieutbildning inom skolväsendet för barn och ungdomar som har
kommun eller landsting som huvudman utföras av ett kommunalt företag. Ägare i ett
sådant företag är kommunen och en enskild juridisk person som representant för
näringslivet. Företaget ska vara huvudman för den skolverksamhet som utförs och ska
också svara för den myndighetsutövning som hör till verksamheten. Nödvändiga
lagändringar ska ske i skollagen.
När entreprenader eller samverkan i annan form kring gymnasieutbildning inte är
möjlig, ska kommuner och landsting ges möjlighet till samverkan med arbetslivet, inom
ramen för ett visst ändamål, genom en gemensamt skapad och driven juridisk person.
Detta ska kunna ske genom att kommun och arbetsliv gemensamt bildar ett kommunalt
företag där de har ett delat ansvar och inflytande över verksamheten. Den utbildning
som erbjuds på detta sätt ska ingå i det kommunala utbildningsutbudet och därmed i den
del av skolväsendet för barn och ungdomar som drivs av det allmänna.
Inrättande är en möjlighet för kommuner och landsting att tillsammans med privata
företag bilda och driva ett kommunalt företag som tillhandahåller gymnasieutbildning
kräver inga ändringar i kommunallagen. De författningsändringar som är nödvändiga
bör ske i skollagen.
Kommunala företag med inslag av privata ägarintressen ska – under vissa förutsättningar – kunna bedriva gymnasieutbildning inom ramen för den del av
skolväsendet för barn och ungdomar som anordnas av det allmänna. Detta får bara ske
om kommunen finner att andra samverkansformer inte står till buds. Sådana skolor ska
inte betecknas som fristående i skollagens mening utan ska hänföras till den del av
skolväsendet för barn och ungdomar som anordnas av det allmänna.
Kommunala företag inom gymnasieskolan får endast bildas om den utbildning som ska
erbjudas inte kan tillhandahållas genom entreprenad eller i annan form. Ett sådant
företag ska ägas av minst en kommun och ett enskilt rättssubjekt som inte har kommun
som ägare eller bildare.
Genom att bilda ett kommunalt företag överlämnar kommunen ansvaret för att anordna
viss gymnasieutbildning till företaget. Samtidigt kommer utbildningen att vara en del av
det kommunala utbildningsutbudet och kommunen kommer att ha ett fortsatt
övergripande ansvar. Det är kommunen som avgör hur många elevplatser som ska
erbjudas hos företaget. Kommunen ska t.ex. också svara för ansökningsförfarandet,
mottagning och antagning. Däremot ska det kommunala företaget vara huvudman för
den utbildningsverksamhet som företaget bedriver. Företaget ansvarar därmed för hur
verksamheten genomförs. Det krävs då att företaget har en egen rektor och egna lärare
för att kunna fullgöra sitt åtagande. Kommunens inflytande över den verksamhet som
bedrivs i det kommunala företaget sker genom ägarskapet, liksom i andra kommunala
företag.
Det är inte nödvändigt att föreslå särskilda regler för att trygga kommunens inflytande i
de kommunala företag som bedriver gymnasieutbildning.
För att tydliggöra att den kommunala självkostnadsprincipen alltid gäller i de
kommunala företag som bedriver gymnasieutbildning, oavsett hur stor kommunens
andel i företaget är, ska en hänvisning till 8 kap. 3c § kommunallagen införas i
skollagen. Några ytterligare regler om begränsningar i rätten till vinstutdelning för
kommunala företag som driver gymnasieverksamhet är inte påkallade.
Ett kommunalt företag som bedriver gymnasieutbildning ska anförtros den
myndighetsutövning som krävs för fullgörande av skolverksamheten.
En gymnasieutbildning som tillhandahålls av ett kommunalt företag ska ha en ansvarig
rektor.
Tryckfrihetsförordningens bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet ska gälla
för samtliga de bolag, föreningar och stiftelser som driver gymnasieutbildning med stöd
av skollagen. Därmed kommer även sekretesslagen att gälla såväl i fråga om
utlämnande av allmänna handlingar som när det gäller tystnadsplikten för personal som
är anställd vid dessa skolor. En följdändring görs också i arkivlagen.
Några särskilda regler för tillsyn och kontroll av verksamheten i de bolag som bedriver
gymnasieutbildning är inte påkallade.
Lars Olov Lernberg
Skolchef
Bilaga 3
Till Utbildnings- och kulturdepartementet
103 33 Stockholm
Göteborgs Stads yttrande över Gymnasieentreprenadutredningens betänkande Skola &
Samhälle ( SOU 2006:1)
Göteborgs Stad har givits tillfälle till yttrande över rubricerat betänkande och lämnar
sammanfattningsvis följande synpunkter.
Utökade entreprenadmöjligheter
Först kan konstateras att gymnasieskolan har en stor utmaning, eftersom nästan en fjärdedel av
ungdomarna under 20 år antingen inte påbörjar eller inte slutför sina studier i gymnasieskolan.
Flera av dessa ungdomar återkommer till vuxenutbildningen vid senare tillfälle, varför det finns
goda skäl att utveckla flexiblare utbildningsformer som attraherar flera ungdomar. I Göteborg är
samverkan med näringslivet och högskolan sedan länge etablerad främst inom ramen för de
yrkesförberedande utbildningarna. Erfarenheterna är goda och det finns all anledning att
vidareutveckla samverkan inom ytterligare områden.
Vi delar utredningens uppfattning att kommunens möjligheter att bedriva utbildning på
entreprenad behöver breddas och utökas. De demografiska förändringarna i ungdomsgrupperna,
ny teknik och utveckling i arbetslivet förutsätter att kommunens utbildningsorganisation snabbt
kan ställa om och anpassas. Möjligheten att samverka med näringsliv och andra
utbildningsföretag om hela eller delar av utbildningar innebär att elevernas val bör kunna
tillgodoses i än högre utsträckning. Vi tillstyrker att nuvarande begränsningar avseende vem
som kan anlitas som entreprenör tas bort.
Entreprenaderna är ett sätt för kommunen att i första hand utveckla yrkesutbildningarna medan
det däremot inte bedöms vara lika angeläget för de utbildningar som förbereder för högskolan.
Det finns vissa inslag och profileringar även inom dessa program som kan bli aktuella att lägga
ut på entreprenad, men det är ytterst tveksamt att entreprenadförlägga studieförberedande
program i sin helhet då merparten av den kompetens som krävs finns inom den kommunala
utbildningsverksamheten. Eventuellt bör detta regleras i lagstiftning för att vinna erfarenheter
innan nästa steg kan tas och större delar av de studieförberedande programmen kan
entreprenadförläggas.
Av utredningen framgår att samtliga grundskoleämnen som ingår i ett Individuellt program skall
kunna läggas ut på entreprenad. Det innebär i praktiken att en skolform, gymnasieskolan, ges
rätt att anordna utbildning inom en annan skolform, grundskolan utan begränsningar.
Motsvarande möjlighet finns inte inom grundskolan. Rätten att anordna utbildning på
entreprenad inom det individuella programmet bör begränsas till grundskolans
behörighetsgivande ämnen. Detta innebär självklart att övriga aktiviteter inom IV med fördel
skall kunna bedrivas i entreprenadform.
Lärarbehörighet
Utredningens förslag innebär att behörighet endast skall krävas för den lägsta nivån, exv.
matematik A och engelska A, då det är dessa kurser som betecknas som kärnämnen. På de
studieförberedande programmen utgör de högre kurserna karaktärsämnen. Det vore olyckligt att
införa en generell reglering som innebär att elever i entreprenadutbildning inte garanteras
undervisning av behöriga lärare i sina karaktärsämnen. Förslaget att det skall räcka med
kompetens för karaktärsämnen i entreprenadutbildning avstryks. De bestämmelser som finns
redovisade i förslag till ny skollag medger en möjlighet att anställa personer utan lärarutbildning
när behöriga sökanden saknas. Denna öppning bör vara tillräcklig även för utbildning på
entreprenad.
Rektors uppdrag
Enligt utredningen skall den offentliga huvudmannen svara för de uppgifter som åligger rektor
enligt lag och förordning. Rektorernas arbetsuppgifter har varit i fokus under flera år och vikten
av att rektors dagliga pedagogiska ledarskap stärks och utvecklas har påpekats i ett flertal
utvärderingar av den kommunala skolorganisationen. Rektorn blir därmed en viktig garant för
likvärdighet och kvalitet i utbildningen, särskilt med tanke på att entreprenaderna kan omfatta
hela program eller stora elevgrupper. Det förutsätter att rektorerna utvecklar nya
samverkansformer med entreprenörerna. Vi tillstyrker att rektorsfunktionen skall åligga den
kommunala organisationen vid utbildning på entreprenad.
Offentlig upphandling och konkurrens
Vi delar utredningens bedömning att upphandlingskompetensen är väsentlig och att behovet av
utökat stöd och utbildningsinsatser inom området är viktiga. Detta inte minst mot bakgrund av
att upphandlingslagstiftningen främst är utformad för att stödja anbudsgivare/säljaren, medan
den upphandlande enheten inte företräds i samma utsträckning.
Nya driftsformer, kommunala företag.
I Göteborg bedrivs sedan länge gymnasieutbildning i samverkan med näringslivet och
erfarenheterna är att det vitaliserat och moderniserat yrkesutbildningarna på ett mycket positivt
sätt. De former som Göteborg valt för samverkan är bland annat samverkan inom ramen för en
fristående gymnasieskola (GTG), en form som inte är helt klarlagd i gällande lagstiftning.
Behoven av olika samverkansformer mellan kommun och näringsliv är tydliga och det är därför
angeläget att detta regleras.
Skolväsendet för barn, unga och vuxna utgör en helhet för att inte skapa återvändsgränder för
den enskilda. Det senaste året har ett flertal utredningar och betänkanden behandlat de regelverk
som skall gälla respektive skolform. Det kan konstateras att flera av förslagen inte är
synkroniserade utan istället för att stärka samsyn och transparens inom utbildningssystemen så
föreslås särskilda regelverk för respektive skolform. Regelverket för entreprenadutbildning i
samverkan med näringslivet bör utformas likartat för utbildning i ungdomsskolan och inom den
kommunala vuxenutbildningen.
Den föreslagna driftsformen ”kommunalt företag” skall enligt förslaget enbart tillåtas då andra
samverksformer mellan kommun och näringsliv inte kan utnyttjas. Det finns en otydlighet vilka
begräsningsfaktorer och regelverk som skall gälla vid inrättande av ett kommunalt företag som
har ett eget huvudmannaskap. Den utökade rätten att bedriva utbildning på entreprenad,
möjligheten att sluta samverkansavtal mellan kommuner mm kommer att skapa nya och
förbättrade förutsättningar för den samverkan med näringslivet och andra intressenter som
efterfrågas. Om man skall införa en helt ny form av huvudmannaskap för den kommunala
utbildningsverksamheten krävs ytterligare förtydligande om vilka effekter detta får för den
kommunala och fristående skolverksamheten.
.
Göteborg är positiv till förslaget om införande av kommunala företag, men anser att det krävs
ytterligare konsekvensbelysningar och förtydliganden om hur införandet av en ny form av
huvudmannaskap inom gymnasieskolan påverkar förutsättningarna för fristående och
kommunala skolor. Det är angeläget att regelverken för gymnasial utbildning i samverkan med
näringslivet harmoniseras för de skolformer som samverkar med arbetslivet dvs. gymnasieskola
och vuxenutbildning.
För
GÖTEBORGS KOMMUNSTYRELSE
