Ökad odlingssäkerhet i våroljeväxterna

Ökad
odlingssäkerhet
i våroljeväxterna
Av Agr Doktor Desirée Börjesdotter, SLU
Avvikelsen mellan den potentiella skörden och den
verkliga skörden för våroljeväxterna är stor i dagens odling. En fortsatt odling av
våroljeväxter i Sverige kräver
ökad kunskap om vad som
begränsar den potentiell
skörden. Med anslag från
bl.a. SFO ska därför Agr.
Doktor Desirée Börjesdotter,
SLU, undersöka hur avvikelsen mellan verklig och potentiell skörd kan minskas
och fröskörden därmed ökas
i framtidens svenska oljeväxtodling.
En utveckling av oljeväxtodlingen i
Sverige och därmed en ökad lönsamhet måste innebära att odlingssäkerheten ökas. Ett odlingssystem
med oljeväxter i växtföljden ökar
den totala lönsamheten för odlaren
på lång sikt. Vid odling av en
avbrottsgröda, t ex oljeväxter, minskas angreppen av skadegörare och
konkurrensen från ogräs som gynnas av ensidig stråsädesodling.
Försök både i Sverige och utomlands har visat en skördeökning
med 20-25 % för vete året efter
Många faktorer är viktiga om våroljeväxterna skall nå upp till sin skördepotential. Givetvis
vatten och näring vid rätt tidpunkt. Men även ljuset är begränsande. Tillräckligt med ljus
måste tränga ned i beståndet för att de lägre sittande skidorna skall utvecklas och ge frön.
SV E N S K FR Ö T I D N I N G
NR
2 MA R S 2 0 0 0
17
Ny kunskap kring rapsbeståndet kan komma
att öka skördeutbytet.
våroljeväxter jämfört med skörden
för vete efter vete. Sundare plantor
med friskare rötter tar upp och
utnyttjar de tillgängliga växtnäringsämnena i markprofilen bäst.
Genom växtförädling har oljeväxternas sortmaterial successivt förändrats. Delar av avvikelsen mellan den potentiella skörden och
den verkliga kan därför bero på att
odlingsteknik anpassad för äldre
sortmaterial fortfarande används.
Genom att bilda kunskap om hur
optimala bestånd byggs upp av
det nya sortmaterialet, kommer
odlarens insatta resurser att användas mer effektivt, odlingssäkerheten ökas, eftersom obalans i bestånden på så sätt kan undvikas.
Obalans i beståndet
Obalansen i beståndet kan bero
på angrepp av skadegörare, som
bl a förbrukar inlagrade resurser
när de angriper och skadar plantorna. Den kan också bero på att
18
omgivningens resurser, främst
vatten, näring och ljus, blir begränsande eller att beståndet begränsar sig själv t ex genom självbegränsning.
Vattentillgången kan regleras
med bevattning, men den möjligheten finns inte alltid och då har
det visat sig att utsädets fröstorlek, såtidpunkten och sortmaterialet har betydelse för avkastningen.
Tillgången på näring kan också
vara begränsande. Speciellt kan
det bli problem om näringstillgången tidigt på säsongen varit
god så att ett stort antal knoppar
bildats. När dessa sedan ska utvecklas till skidor med frön i räcker
inte de inlagrade resurserna. Skidanlagen som tillbakabildas blir
därför ett resursslöseri för plantan.
Den övervägande delen av näringsförrådet har lagrats in i plantan
innan blomningen avslutas.
Ljuset och då menas egentligen
ljustillgången nere i beståndet har
stor betydelse för antalet frön som
utvecklas på plantorna. Ungefär
hälften av blommorna utvecklas
vidare och kan komma att bidra till
fröskörden. Det är till största delen
skidan som försörjer fröna med
näring under fröfyllnaden. För att
fotosyntesen ska kunna fortgå i skidorna måste de belysas. Ett högt
och tätt plantbestånd som blommar absorberar och reflekterar det
mesta av ljuset redan i det översta
skiktet, vilket medför att skidorna
under inte klarar försörjningen av
samtliga frön i skidan. Ett stort antal skidor utvecklas aldrig.
Arbetet
Arbetet planeras att pågå under
tre år med samfinansiering mellan
SFO och SLF. I den första fasen,
under år 1 och år 2, anläggs två
olika kärlförsök med våroljeväxter.
I det ena försöket studeras effekten av art, planttäthet samt kvävetillgång på planttillväxt, beståndsuppbyggnad och fröavkastningens
storlek och kvalitet. I det andra
försöket studeras effekten av art,
SV E N S K F R Ö T I D N I N G
NR
2 M ARS 2000
mängd tillgängligt kväve samt tidpunkt för kvävetillförsel på planttillväxt, beståndsuppbyggnad och
fröavkastningens storlek och kvalitet.
I den andra fasen planeras med
utgångspunkt från resultaten i kärlförsöken två likadana fältförsök i
liten skala under en tredje växtsäsong. Syftet med dessa försök är
att föra kunskapen från kärlförsöken närmare den praktiska tillämpningen. Ytterligare uppföljning
av resultaten i större skala kan ske
i t ex SFO:s försöksserie. I en förlängning kan delar av resultaten
från detta projekt även utgöra en
utgångspunkt för utvecklingen av
höstoljeväxtodlingen.
Potentialen
Kunskap om hur utsädesmängd,
gödslingsmängd och gödslingstidpunkt bygger optimala bestånd
behövs för en fortsatt utveckling
av oljeväxtodlingen. En ökad
avkastning kräver att en så stor
andel av skidorna som möjligt
utvecklar maximalt antal frön och
behåller dom genom hela mognadsfasen.
För att uppnå detta i praktiken
krävs en jämn etablering av
bestånden så att alla plantor konkurrerar på lika villkor. Därför är
sådden ett kritiskt moment.
Tidpunkt för sådd och var fröet
placeras i såbädden bestämmer
groningsförhållandena.
Prioriteringar av odlaren är viktiga
för en lyckad etablering av de
småfröiga oljeväxtarterna. Väl etablerade bestånd konkurrerar dessutom bättre mot ogräsen. För att
lyckas med odlingen kan det därför vara nödvändigt att utveckla
högre precision i såtekniken. Även
ökad precision i gödslingstillförseln bidrar till jämnare bestånd
och troligen till en minskning av
näringsläckaget. Teknik och metoder för bedömning av näringsstatusen i oljeväxtbeståndet finns i
dag, men tillämpas endast i liten
utsträckning. ■