Från novis till expert

2014-07-05
Från novis till expert
med kreativiteten som framgångsinstrument
Lars Björklund
Linköpings universitet
Att minnas eller att ”känna igen”: Vad sa han, vad gjorde han, hur
smakade det? Vad hette hon?
Två minnes- och inlärningssystem
Det undermedvetna och det medvetna systemet
Att känna igen eller att kunna identifiera något
Implicita och det Explicita systemen (Björklund,Stolpe,Evans)
System 1 och System 2 (Kahneman)
Reflexiva (X) och det Reflektiva (C) systemen (Lieberman)
System 2: Explicita systemet
System 1 :Implicita systemet
•
•
•
•
•
•
•
•
Stor kapacitet
Snabb/långsam ”skrivning”, ”ej raderbart”
Hållbart (dock ej för Parkinsson)
Lagrar kontext och utfall (somatisk markör)
Aktivt hela livet från noll till slutet
Automatisk bedömning
Automatiskt agerande
Sparar sinnesintryck: beröring, lukt
smak, ljud, bilder m.m
• Språk, motorik, procedurer, kreativitet
•
•
•
•
•
•
•
Stor kapacitet
Snabb ”skrivning”, ”raderbart”
Långsam läsning
Volatilt, skador, ålder
Själv modifierande!
Åldersberoende 3—30—70
Klarar ej komplexa situationer pga
arbetsminnets begränsningar
1
2014-07-05
Att känna igen, känna familjelikhet,
”recognition”
Efter 40 år:-Så trevligt, är hon här.. Men vad heter hon?
Här har jag varit förut
Den här doften minns jag
Åh jag minns den här melodin
Henne har jag mött tidigare…
Det känns hemvant
Usch jag gillar inte den karln
Den här soffan ska vi köpa
Oj nu blev han arg
Åh du förstår inte, jag tar om det
Nu är bullen färdiggräddad
Den här tjuren är ett praktexemplar
Texten är så tydlig
Eller glömma
Att komma
ihåg något
viktigt
Att bedöma skönhet (Petter Johansson 2005)
2
2014-07-05
Kan man lära
sig att se?
Att fokusera
och försöka
se det
komplexa
3
2014-07-05
Att vara uppmärksam,hjälper det?
Men Experter då?
Ingemar Stenmark: -Hä går int å förklar för den
som int begrip
-Konstigt, ju mer jag tränar, ju mer tur får jag
Wayne Gretzky:
-Man åker bara dit pucken kommer att vara
Avhandling
Från novis till expert:
Förtrogenhetskunskap ur
ett kognitivt och didaktiskt perspektiv
• Syfte: att ”förstå” beprövad erfarenhet och
expertis
• Forskningsansats: integrerande forskningsöversikt
• Metod: Teorigenerering på empirisk grund
• Publikation: Monografi+konferenspapper
Mång/ tvärvetenskapligt
•
•
•
•
•
•
•
Novis expertstudier ( Dreyfus)
Tyst kunskap (tacit knowing Polanyi)
Psykologi: ”Dual systems”
Neurofysiologi: Avbildande, fMRI,PET
Neuromedicin: Minnesskador
Idrottspsykologi
Didaktisk litteratur
4
2014-07-05
Experters egenskaper
• De ser mer och urskiljer bättre vad som är
relevant/viktigt i en komplex situation
Experters egenskaper
• De ser mer och urskiljer bättre vad som är
relevant/viktigt i en komplex situation
• De har en mer utvecklad och säkrare
bedömningsförmåga, även för helhet
• De gör bättre val, och senare i processen
Experters egenskaper
• De ser mer och urskiljer bättre vad som är
relevant/viktigt i en komplex situation
• De har en mer utvecklad och säkrare
bedömningsförmåga, även för helhet
• De gör bättre val, och senare i processen
• De agerar snabbare och mer flexibelt
• De löser problem på ett mer direkt sätt
Experters egenskaper
• De ser mer och urskiljer bättre vad som är
relevant/viktigt i en komplex situation
• De har en mer utvecklad och säkrare
bedömningsförmåga, även för helhet
Experters egenskaper
• De ser mer och urskiljer bättre vad som är
relevant/viktigt i en komplex situation
• De har en mer utvecklad och säkrare
bedömningsförmåga, även för helhet
• De gör bättre val, och senare i processen
• De agerar snabbare och mer flexibelt
Experters egenskaper
• De ser mer och urskiljer bättre vad som är
relevant/viktigt i en komplex situation
• De har en mer utvecklad och säkrare
bedömningsförmåga, även för helhet
• De gör bättre val, och senare i processen
• De agerar snabbare och mer flexibelt
• De löser problem på ett mer direkt sätt
• De kan inte berätta om vad de kan, eller hur
de gör!
5
2014-07-05
Experters egenskaper
• De ser mer och urskiljer bättre vad som är
relevant/viktigt i en komplex situation
• De har en mer utvecklad och säkrare
bedömningsförmåga, även för helhet
• De gör bättre val, och senare i processen
• De agerar snabbare och mer flexibelt
• De löser problem på ett mer direkt sätt
• De kan inte berätta om vad de kan, eller hur
de gör!
Hypotes: hos den blivande experten sker
• en uppbyggnad av en ”databas” av erfarna situationer
som lagrats med utfall = resultat i det implicita
minnessystemet.
• i detta multimodala minne lagras bilder, sekvenser,
lukt, smak, känsel, ljud.
• beroende på situationens komplexitet kan detta ta
upp till 10 år
• ger en förmåga att ”se”, urskilja det väsentliga, att
bedöma automatiskt och att agera snabbt och
automatiskt!
Deras kunskap är tyst, ”tacit”
Homo sapiens: Att tänka eller inte tänka….
• Då arbetsminnet inte är inblandat kan experten
hantera komplicerade situationer utan att drabbas av
”overload” eller uttrötthet
• Då denna kunskap inte är deklarerbar och dold även
för experten själv blir den ”tyst”, hon har svårt att
förklara
• Implicita minnen är långvariga och gör experten ”rigid”
• Press, stress och bedömning kan ”slå av” detta
system!!!!
6
2014-07-05
Facit Privat!
7
2014-07-05
I svampskogen ( med biologiläraren ;)
Hur vet vi vart vi ska titta?
Det primära synsystemet
Hur implicita minnen styr vår perception
Vidvinkelseende kopplat
till de implicita systemen
Det sekundära
synsystemet ( 1998 )
(e.g. Chun & Jiang, 1999; Chun & Nakayama, 2000; Maljkovic & Nakayama, 2000)
48
8
2014-07-05
Att “se” det som är relevant
Vi har upprört en
gärdsmyg!
Gärdsmyg
Implicit minne
Explicit minne
(e.g. Damasio, 1994; Dreyfus & Dreyfus, 1986; Evans, 2008; Logan, 1988;
Milner & Goodale, 2008; Norman et al., 2007; Polanyi, 1967)
Människans dubbla kognitiva system
Stolpe 2011
49
50
Människans dubbla kognitiva system
MEMORY
DECLARATIVE
FACTS
EVENTS
NONDECLARATIVE
PROCEDURAL PRIMING
SKILLS
PERCEPTUAL
HABITS
LEARNING
SIMPLE
CLASSICAL
EMOTIONAL
RESPONSES
MEDIAL TEMPORAL LOBE
DIENCEPHALON
STRIATIUM
NONASSOCIATIVE
LEARNING
CONDITIONING
SKELETAL
RESPONSES
AMYGDALA
NEOCORTEX
CEREBELLUM
Hotfulla, negativa implicita minnen: Amygdala
9
2014-07-05
Positiva eller repetetiva implicita minnen:
Basala ganglierna
"Hä löns int´ förklar´ för den som int´ begrip.”
”De e bar å åk”
"Jag vet ingenting om tur,
bara att ju mer jag tränar desto mer tur har jag!"
Att minnas det som lyckades
Dual memory system model
Explicit
Arbetsminne
memory
Working
system
memory
•Deklarerbar, verbaliserbar
kunskap: fakta, händelser,
regler och normer.
Kortvarigt, självmodifierande
Aktivt från 3 – 30 - 70 år
(Evans, 2008; Squire, 2004; Lieberman, et al.,
2002)
60
10
2014-07-05
Det explicita systemet
Arbetsminne
Working
memory
Dual memory system model
Explicit
memory
system
Egenskaper
•Begränsad kapacitet (4-7)
•“Cognitive overload”
•Deklarerbar, verbaliserbar
kunskap: fakta, händelser,
regler och normer.
Kortvarigt,självmodifierande
Aktivt från 3 – 30 - 70 år
Långsamt,klarar ej komplexa
situationer
• Är
vårt Medvetandet!
“logiskt” agerande
•Analytiskt, detaljbaserat
•Kontrollerat
•Långsamt
( Marois & Ivanoff, 2005; Renkl &
Atkinson, 2003; Ross, 1969; Sweller &
Chandler, 1991)
61
Tyst eller dold kunskap
•
•
•
•
•
•
•
•
Implicit
memory
system
•Icke deklarativ, “tyst” kunskap.
•Undermedvetet
•Snabb mönsterigenkänning
•Ej raderbart
•Aktivt :hela livet
•Utfallsmärkta minnen
•Hanterar snabba komplexa
situationer
62
Hjärnforskning ger mer
evidens
The tacit dimension (Polanyi 1965)
Tacit knowing, personal knowledge.
”We can know more than we can tell”
Inlärning av ord (>17år) , bilder, ljud
Förminskad reaktionstid
Subliminal perception, att lära omedvetet
Implicit och explicit lärande
I Sverige: Bo Göranzon, Bertil Rolf, S-E Liedman i
Norge Johannesson.
HUR NOVISEN BLIR EXPERT
 Avbildande mättekniker
fMRI, PET m.m.
 Djurförsök
 Olycksfall, sjukdomar
 Hippocampus/ Cortex =
Explicita minnessystemet
 Amygdala/Basala Ganglierna=
Implicit systemet
Steg i utvecklingen mot expertis
1986 utges boken ”Mind over Machine” .
Novice
Advanced beginner
Competent
Proficient ( den skicklige)
Expert
Hubert Dreyfus
Novis. Nybörjare som, eftersom de inte har
någon erfarenhet av de situationer som de är
förväntade att handla i, måste lita på regler för att
vägleda sina handlingar. Att följa regler har dock
sina begränsningar. Inga regler kan hjälpa en
novis att välja vilken uppgift som är mest relevant
i en verklig situation eller när man bör göra
undantag.
11
2014-07-05
Den skicklige boxaren
börjar sin attack, inte
genom att använda
regler för var hans
egen och
motståndarens
kroppar befinner sig i
förhållande till
varandra utan…
Experten förlitar sig inte längre på någon analytisk
princip (regler, riktlinjer) för att förstå en situation
och vidta en lämplig åtgärd.
Det är när hans upplevelse
av den totala visuella
bilden framför honom och
hans upplevelse av den
egna kroppens situation
matchar minnet av en
tidigare liknande situation
som framgångsrikt ledde
till seger som han
attackerar.
”-Vänstern jabbar och sen
slår högern till när den vill”
•Denna intuitiva förmåga att känna igen ett mönster
utan att behöva dela upp dem i enskilda faktorer kallar
Dreyfus för holistisk mönsterigenkänning ("holistic
similarity recognition" ).
En expert exempelvis en sjuksköterska, med sin
stora erfarenhetsbakgrund, har en intuitiv
uppfattning av en situation och riktar in sig på rätt
del av problemet utan onödiga övervägande av en
massa ofruktsamma möjligheter.
Källa: Benner och Tannner (1987).
Den praktiska expertis vi alla uppvisar kräver ofta snabb
reaktion och omedelbara beslut.
Exempel på detta beteende enligt Dreyfus:
•Intuition är resultatet av ett djupt engagemang och
upplevelse av likhet och får inte tolkas som
irrationalitet, gissningar eller någon övernaturlig
inspiration. Den är en förmåga vi alla har att hantera
vardagens återkommande problem på ett intelligent
och effektivt sätt.
12
2014-07-05
Men den bild vi ger av en
fulländad, allt behärskande,
expert kan få oss att tro att
experten aldrig tänker
medvetet och ändå alltid gör
rätt.
Men vad händer när vi börjar tänka medvetet?
Det är naturligtvis inte sant,
även om handlingarna i
många fall är automatiska och
oreflekterade stannar
experten om tid finns eller
situationen är kritisk upp och
tänker.
Eller känner stress.. Susanne Kallur i EM utan att tänka medvetet
Tyst kunskap
Förmågan ligger lagrad i ickedeklarativa implicita minnen.
• Den blir därför dold eller tyst.
Experten har svårt att berätta
om detaljer, kriterier eller hur
bedömningen har gjorts vilket
förklarar problemet att skapa
expertsystem
13
2014-07-05
Den implicita mönsterbaserade kunskapen innebär att
•Det blir en tyst eller dold kunskap
•Vi känner intuition och ”gut feeling”.
•Vi ökar förmågan att se komplexa
mönster och sekventiella samband
Vi får en holistisk bedömningsförmåga
• ”Experten känner igen vad som avviker från
det rätta, mycket lättare än hon kan
beskriva hur det rätta ska se ut”. (Schön, 1987)
•Vi agerar snabbt och automatiskt, ”Flow” och hamnar ”in
the zone”
•Det frigörs kognitiva resurser till översikt, reflektion och
planering
Nackdelar och problem med Implicit kunskap
•Omedveten kompetens, är det här svårt?
•Irrationalitet, Bias och omedvetna attityder
•Rasism, ”Stereotyping”, ”fixedness”.
•Videovåld, dataspel ”tränar” implicita systemet!
•Svårt att undervisa om!
Den skapande processen
•
•
•
•
Preparation
Incubation
Enlightment
Verification
– G Wallas (1945) The Art of Thought
Den skapande processen
•
•
•
•
Exp:Preparation
Imp:Incubation
Imp:Enlightment
Exp:Verification
– G Wallas (1945) The Art of Thought
14
2014-07-05
Betydelse för skapande verksamhet, design och
innovation
Betydelse för skapande verksamhet, design och
innovation
•Förmåga att ”känna igen” problem och återanvända
gamla erfarenheter leder till ”forward reasoning”
•Förmåga att ”känna igen” problem och återanvända gamla erfarenheter leder till ”forward reasoning”
Betydelse för skapande verksamhet, design och
innovation
Betydelse för skapande verksamhet, design och
innovation
•Förmåga att ”känna igen” problem och återanvända gamla erfarenheter leder till ”forward reasoning”
•Förmåga att ”känna igen” problem och återanvända gamla erfarenheter leder till ”forward reasoning”
•Förmåga att se vad som är relevant, värdefullt, intressant
•Förmåga att se vad som är relevant, värdefullt, intressant
•Förmåga att se vad som är relevant, värdefullt, intressant
•Inkubation, implicit bearbetning av mönster.
•Inkubation, implicit bearbetning av mönster.
•Att miljön blir viktig, att få misslyckas och ta risker
Betydelse för skapande verksamhet, design och
innovation
•Förmåga att ”känna igen” problem och återanvända gamla erfarenheter leder till ”forward
reasoning”
Betydelse för skapande verksamhet, design och
innovation
•Förmåga att ”känna igen” problem och återanvända gamla erfarenheter leder till ”forward reasoning”
•Förmåga att se vad som är relevant, värdefullt, intressant
•Förmåga att se vad som är relevant, värdefullt, intressant
•Inkubation, implicit bearbetning av mönster.
•Inkubation, implicit bearbetning av mönster.
•Att miljön blir viktig, att få misslyckas och ta risker
•Att miljön blir viktig, att få misslyckas och ta risker
•Vikten av uppövande av teknik och närhet till material
och verktyg.
•Vikten av uppövande av teknik och närhet till material och verktyg.
• Handledarens roll för bedömning och överföring av tyst
kunskap
15
2014-07-05
Hur ”lär” vi ut detta
Hvordan skaper vi kreativitet
• Skapa undervisningssituationer med många
sinnen inblandade: se, lyssna, känn, smaka ,
lukta etc
• Bygg ett upplevelsebibliotek av många
specifika situationer
• Ge återkoppling så att minnen får en somatisk
markör
• Skapa en inlärnings, och examinationsmiljö
som inte orsakar stress
• Skapa engagemang ”it has to hurt!”
• Sansbasert opplevelser; se, kjenn, lukte, lytte,
smake = praktisere!
• Herme, imitere, kopiere, bygg en bibliotek!
• Vurdere, reflektere, kvalitetsmärk minnen!
• Risikere, pröve, försöke, experimentere!
• Utforske, vride och vende på problemen!
Implicita minnen och mönsterigenkänning av
tidigare erfarna situationer och kontexter innebär
att:
•
•
•
•
•
•
•
•
Att ”se” det som inte syns
Vi lär oss saker vi inte är medvetna om
Vi kan mer än vi kan berätta om (Polanyi)
Vi ”känner igen” situationer, magkänsla och intuition.
Vi bedömer, tar beslut och agerar automatiskt
Vår problemlösningsprocess förändras (forward)
Vi lär oss att se och urskilja vad som är relevant
Vi har svårt att förklara hur och varför
Vi har utvecklat expertis (Dreyfus)……
94
undervisning…
Här ser ni, där bladet lämnar
stråt, en hårtuss, ser ni? Mycket
typiskt för Pipröret eller
Calamagrostis arundinacea.
Implicita minnessystemet
Lärarens sätt att observera
Här ser ni, där bladet lämnar
stråt, en hårtuss, ser ni? Mycket
typiskt för Pipröret eller
Calamagrostis arundinacea.
Explicita minnessystemet
Här ser ni, där bladet
lämnar stråt, en hårtuss,
ser ni? Mycket typiskt för
Pipröret eller
Calamagrostis
arundinacea.
(e.g. Dreyfus & Dreyfus, 1986; Evans, 2008; Milner & Goodale, 2008;
Norman et al., 2007; Sweller & Chandler, 1991)
Explicita minnessystemet
Piprör
Calamagrostis
arundinacea
Implicita minnessystemet
95
(e.g. Chun & Nakayama, 2000; Dreyfus & Dreyfus, 1986; Evans, 2008;
Logan, 1988; Milner & Goodale, 2008; Norman et al., 2007; Polanyi, 1967)
96
16
2014-07-05
Automatiskt agerande
Undervisning…
”Växtligheten talar om för er
var ni ska sätta fötterna /…/
Man ser var det är fuktigt.”
”Växtligheten talar om
för er var ni ska sätta
fötterna /…/ Man ser var
det är fuktigt.”
?
(e.g. Chun & Nakayama, 2000; Dreyfus & Dreyfus, 1986; Evans, 2008;
Logan, 1988; Milner & Goodale, 2008; Norman et al., 2007; Polanyi, 1967)
97
Från ”stimulated recall”
98
Lärarens intuitiva förmåga
I: Hur vet Du var Du kan gå eller inte?
Eric: Och lyssnar man här då så kä[nner]… hör man
hur vattnet sipprar mellan… dom här mossflaken,
[…] eller vitmossan då. Och man kan alltså se på
växtligheten var nånstans man kan gå och inte gå.
[...]
Eric: Eric: Men det är lite så här trial and error, man
får känna sig fram och sen ser man, av erfarenhet
vet man då, att där kan man inte gå för där sjunker
man ner, för det syns. Ja.
99
(e.g. Damasio, 1994; Dreyfus & Dreyfus, 1986; Evans, 2008; Logan, 1988;
Milner & Goodale, 2008; Norman et al., 2007; Polanyi, 1967)
100
Biologistudenters minnen av en
exkursion efter sex månader :
Int: Vad gör han här?
Student: Ja… Ja man fick ju, om man
tog på den där lilla gröna tror jag, den
där mörkgröna, så fick man ju små… på
fingrarna, som jag antar är väl nåt…
den sprider sig med. Fick man då. Så
det var ju en karaktär för den mossan,
tror jag, som man kunde känna igen
den på. […]
Int: Mossan, kommer du ihåg vad den
hette?
Student: Nej.
Stolpe Björklund 2011
101
17
2014-07-05
Igenkänning, men…
Student: Jag är inte heller riktigt säker.
Int: Jag vet att han har pratat lite
innan, det är en liten stenkulle, eller
bumling här som det växer saker på.
Student: Mm, jomen det var på dom
där bumlingarna som dom där orkidésläktingen växte på.
Int: Men du kommer inte ihåg vad den
hette?
Student: Nä jag gör faktiskt inte det.
Int: Känner du igen det… [S: Ja jag gör
ju det] knärot.
Student: Knärot, ja det känner jag
igen.
103
Men ibland:Identifiering/ recall!
104
Vi påstår att:
Student: Var det
franslevermossa?
Int: Ja, det kommer
du ihåg.
Student: Ja den har
vi sett många gånger.
Den är verkligen som
en ödlefot.
• Identifiering (Recall) kräver dels en igenkänning
av frågan/ fenomenet i det implicita
minnessystemet men också en deklarerbar
”etikett” i det explicita systemet, där det senare
har mycket kortare varaktighet ( 1-3 år)
• Igenkänning (Recognition) kräver bara ett implicit
minne, som i sig är mycket långlivat, troligen hela
livet.
• Implikationer för hur frågor formuleras
105
106
BEPRÖVAD ERFARENHET
En människas förmåga att observera, att
se, förbättras och förfinas av det hon
tidigare har upplevt.
Detta är en automatisk process som
utnyttjar sensoriska mönster lagrade i det
implicita minnessystemet.
Tack för mig
Epost: LasseB@synvillan.net
Avhandlingen finns på www.synvillan.net
18
2014-07-05
Diskussionsfrågor
Stress och pressande provsituationer slår av det implicita ”expertsystemet”:
språkglosor, matteprocedurer och annat som har automatiserats försvinner
och förmågan att se och känna igen problem minskar: Hur kan Du som lärare
ta hänsyn till detta när Du mäter elevens kunskaper? Eller ska Du det?
En erfaren lärare kan bedöma en elevs prestationer genom att
undermedvetet jämföra med allt hon har tidigare har upplevt och därmed få
en mer komplett bedömning av färdigheter och förmågor hos en elev. Känner
Du att Du får göra den sortens helhetsbedömningar i din skola, eller måste
allting motiveras analytiskt och ”objektivt?
Det är stor skillnad på ”livslängden” mellan implicita och explicita minnen. De
implicita, som måste testas genom att man får se exempel på svar ( multiple
choice), varar mycket länge medan explicita minnen kan vara helt borta eller
förvanskade redan efter ett halvt år. Vad betyder det för din undervisning och
testning av kunskap?
En äldre, erfaren lärare, har tack vare sina implicita mönsterminnen en
förmåga att se och tolka elevers beteende och även agera automatiskt. Hur
kan en skola se till att den kunskapen inte försvinner när den läraren så
småningom trappar ner och pensioneras?
19