En trygg elevhälsa i en föränderlig värld
- Vi samverkar för hälsa
Pedagog Malmö Live
2016-09-27
Caroline Söderholm, organisationspsykolog
Stefan Kling, skolöverläkare
Vi samverkar för Hälsa
Detta föredrag handlar om samarbete, om hur vi som professionella samarbetar över olika gränser
för att på bästa sätt ta emot våra nyanlända elever. Elevhälsan i Malmö arbetar under mottot ”Hälsa
och lärande går hand i hand”. Elever som mår bra har lättare att lära. Att lyckas i skolan och att
undvika tidiga skolmisslyckanden minskar risken för psykisk och fysisk ohälsa. Sambandet gäller också
omvänt, ohälsa ökar risken för sämre skolprestationer. Kan vi bidra till att fler nyanlända elever når
målen i skolan och har en god hälsa torde deras uppväxtvillkor och förutsättningar för att skapa sig
en positiv framtid öka. En lyckad skolgång och god hälsa har därför inte bara betydelse för den
enskilda eleven, utan är också en insats med potential att främja integration.
1
Organisation av skolgången för nyanlända elever
Struktur och Säkerhet
Hur organiserar Malmö stad mottagandet av nyanlända elever och säkerställer alla elevers rätt till en
trygg inlärningsmiljö?
Utbildningen ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och
studiero (Skollagen 2010:800).
Malmö har inrättat en organisatorisk enhet, Språkcentralen, som har ansvar för mottagandet av alla
nyanlända elever i grundskolan. Språkcentralens uppgifter är att skriva in och skolplacera alla
nyanlända elever, administrera och säkerställa att alla nyanlända elever får studiehandledning och
erbjuds modersmålsundervisning, samt ge vägledning och stöd till alla Malmös grundskolor vad det
gäller mottagandet av nyanlända elever. Till Språkcentralen hör Mottagningsskolan Mosaik som är en
mottagningskola för nyanlända högstadieelever.
Inskrivning och skolplacering
Elever som ska börja i förskoleklass eller årskurs 1-3. Börjar direkt i ordinarie klass. Rektor på
mottagande skola kan fatta beslut om att skolan ska ha förberedelsegrupp även för lågstadieelever. I
dagsläget har vi i Malmö inga särskilda undervisningsgrupper för nyanlända lågstadieelever.
2
Elever i årskurs 4-6 börjar sin skolgång i den kommungemensamma Mottagningsskolan Mosaik, med
en kartläggningsperiod på två veckor. På mottagningsskolan bedöms elevens läs-, skriv- och
matematiska förmåga. Efter kartläggningsperioden börjar eleven förberedelseklass på skola i
närområdet.
Elever i årskurs 7-9 inleder med en kartläggningsperiod på 10-12 veckor på Mottagningsskolan
Mosaik. Läs- , skriv-, och matematikförmåga kartläggs på elevens starkaste språk. Utifrån
karläggningen beslutas vilka elever som fortsätter sin skolgång på Mosaik och vilka som börjar på
annan skola. En del elever slussas ut till stor klass, andra börjar i förberedelsegrupper. Elever med lite
skolbakgrund får möjlighet till fortsatt sin skolgång på Mosaikskolan.
Elevhälsan
Specialpedagogiska
insatser
Psykologiska
insatser
Elevhälsa
Psykosociala
insaster
Medicinska
insatser
Elevhälsan utgör en viktig länk i arbetet med struktur och säkerhet. Elevhälsan ses som en integrerad
del av skolan. Parallellt med att grundskoleförvaltningen arbetar med att organisera och strukturera
det pedagogiska mottagandet gäller det att utveckla elevhälsoarbetet centralt och ute på de olika
skolområdena, så att detta bidrar till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och
hälsa.
Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser.
Elevhälsans roll är främst hälsofrämjande och förebyggande. Elevhälsan ska stödja elevernas
utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsan arbetar också med mer generellt inriktade uppgifter
som rör elevernas arbetsmiljö, till exempel skolans värdegrund, arbete mot kränkande behandling,
undervisning om tobak, narkotika, doping och alkohol samt jämställdhet och sex- och
samlevnadsundervisning.
Elevhälsan utgör alltså en viktig del i skolutvecklingen.
3
Tala med och Tid
Hur säkerställer vi en fungerande kommunikation?
Sedan 2012 har Malmö Stad skrivit in elever från ca 75 olika länder. Malmö är en mycket språkrik
stad och just nu bedrivs studiehandledning på 42 olika språk. Alla nyanlända elever har rätt till
studiehandledning på sitt modersmål. Många elever pratar flera språk och har goda läs- och
skrivkunskaper, andra förstår endast den egna dialekten och är kanske dessutom analfabeter.
Oavsett vilket är det viktigt att eleven kan göra sig förstådd och att de förstår information från andra.
I samtal med elevhälsan används ofta tolk. Vissa samtal kan tolkas av personal på skolan som talar
elevens språk, medan andra samtal bör tolkas av professionell tolk. Vi använder oss både av platstolk
och telefontolk, beroende på situation och person.
Eleven behöver också ha tillgång till hjälpmedel som hjälper dem att översätta mellan de olika
språken. Läromedel kan med fördel finnas både på elevens hemspråk och på svenska. Vid bedömning
av kunskaper är det mycket viktigt att pedagogen eller elevhälsopersonalen förstår det som ska
bedömas.
Även i samtal med vårdnadshavare används tolk. Skolan behöver, redan inledningsvis, undersöka och
säkerställ hur information mellan hem och skola ska ske. Kan vårdnadshavarna läsa- och skriva? På
vilket språk ska information förmedlas?
Det är också viktigt att det finns personal som har tid att lyssna på elever som behöver prata.
Eftersom vi är skola, är det inte alltid som alla samtal ska fördjupas, men det är viktigt att lyssna av
vad eleven har på hjärtat, så att skolarbetet kan fortskrida. Det är viktigt med kunnig
elevhälsopersonal som hjälper elever och pedagoger att lyssna av, vad som kan göras här- och-nu,
och vad som kanske ska remitteras vidare till andra. På skolor där många nyanlända elever har börjat
har personalgruppen förstärkts med personal, som kan finnas till hands och uppmärksamma elever
som behöver eller som söker stöd av vuxna.
4
Organiserade aktiviteter – organiserad undervisningen
Hur säkerställer vi att undervisningen anpassas efter elevernas förkunskaper, färdigheter och
intressen?
Alla elever har rätt att
utvecklas så långt som
möjligt utifrån sina egna
förutsättningar
Skollagen 2010
Alla nyanlända grundskoleelever skrivs in Malmö Stads inskrivningsenhet. Vid inskrivningstillfället har
elev och förälder ett inskrivningssamtal, där de får berätta om tidigare skolbakgrund, läs- och
skrivfärdigheter, ämneskunskaper och intressen. I samtalet lägger vi stor vikt vid att hitta salutogena
faktorer som kan vara till stöd för eleven när den ska börja i den svenska skolan.
Elev och förälder erbjuds också ett hälsosamtal med skolsköterska, redan i samband med
inskrivningen, för tidigt fånga upp viktiga hälsoaspekter.
Parent support - Utbildning till nyanlända föräldrar
Hur möter vi föräldrarna så att de blir en god kraft i elevernas utveckling?
Enligt barnkonventionen är det barnets vårdnadshavare som har huvudansvaret för barnets
uppfostran och utveckling och ska vägleda barnet. Vårdnadshavare har ansvar för att välja eller välja
bort skolor som barnet går i. Vårdnadshavaare har också ansvar för att söka hjälp om barnet inte mår
bra. För skolan blir det alltså viktigt att skapa ett starkt utbildningssamarbete mellan skola och
föräldrar.
I Malmö arbetar vi aktivt med att skapa en föräldrautbildning för nyanlända föräldrar. På
mottagningsskolan får föräldrarna utbildning i det svenska skolsystemet och vad skolan hoppas på
och förväntar sig av samarbetet med föräldrarna. Då föräldrarna inledningsvis oftast inte kan svenska
är det viktigt att organisera denna undervisning och alla möten med föräldrarna så att vi säkerställer
att all information blir förstådd och att alla inblandade kan göra sig förstådda.
Hur ska kontakten mellan hem och skola ska ske. Sker kommunikationen bäst skriftligt eller muntligt?
Kan föräldrarna läsa och skriva? Förstår de den informationen som skolan skickar hem? Idag kan
t.ex. anmälan om sjukfrånvaro göras med val på flera olika språk. Viktig skolinformation finns också
att tillgå på flera olika språk, både i skrift och i uppläst form.
5
Det är också viktigt att skolan ställer rimliga krav på samverkan med föräldrarna. Många föräldrar har
med sig trauman ifrån flykt och ifrån sina hemländer, som gör att de inte alltid klarar att se barnens
behov och därmed inte har kraft och kunskap att ge det stöd, som svensk skola är vana att kunna
ställa på föräldrar. Att förvänta sig att föräldrarna ska hjälpa till med läsning eller med läxor, utan att
veta om de klarar av det, fungera varken för föräldrar eller för elever.
För ensamkommande barn som kommer till Sverige ska en god man förordnas. Gode mannens
uppdrag är att vara i vårdnadshavares och förmyndares ställe. Det betyder att skolan alltid ska
samarbeta med god man, kring elevens utveckling. Ofta bor dock de ensamkommande eleverna på
boende eller i familjehem. Det innebär att det oftast inte är god man som har den dagliga kontakten
med barnet. Kring de ensamkommande eleverna behöver skolan alltså samarbeta med flera
”ställföreträdande föräldrar”. Hur samarbetet kring eleven ska ses ut, måste dock alltid planeras
tillsammans med elevens god man.
Här finns erfarenheter från alla världens skolor
I mötet med nyanlända elever blir det tydligt att eleverna kommer till Malmö med erfarenheter från
”alla världens skolor”. Vi träffar elever som har god utbildningsbakgrund, med kunskaper i olika
ämnen som ligger på mycket hög nivå. Vi möter elever som i sitt hemland mött ett utbildningssystem
som i stort sett motsvarar det svenska utbildningssystemet. Vi har elever som, p.g.a. krig eller andra
händelser fått en mycket sporadisk skolgång. Några elever har undervisats i hemmet eller av någon
granne eller släkting. Vi möter elever som gått i koranskola eller annan religiös skola, i internationella
skolor, skolor endast för pojkar eller endast för flickor, privatskolor och offentliga skolor. Vi träffar
6
också elever som aldrig gått i skola. Många elever har också med sig arbetslivserfarenheter. Bland
våra elever finns det mycket varierade kunskaper och erfarenheter, som vi vill att de ska ha tillgång
till och dra nytta av när de börjar sin utbildning på nytt språk i sitt nya land.
Alla elever har olika erfarenheter med sig i bagaget
Gemensamt för alla nyanlända elever är att de har lämnat sin vardag och viktiga relationer i
hemlandet. Det innebär att alla elever som börjar på skolan befinner sig i en ny livssituation, vilket
också kan beskrivas som en form av kris. För en del elever innebär starten i det nya landet, något
positivt. Flytten till Sverige kan ha varit planerad och familjen har kanske redan släkt och vänner i det
nya landet. En del elever lär sig svenska språket snabbt, får vänner och hittar fritidsintressen. För
dem blir inte integreringen i det nya samhället så svår. Andra har med sig svåra trauman,
erfarenheter eller andra fysiska och psykiska problem som på olika sätt kan hindra dem i sin
inlärning, sociala- och emotionella utveckling och eller i deras anpassning till den svenska skolan och
det svenska samhället.
Elevhälsan har en viktig roll att uppmärksamma elevens styrkor och utvecklingspotential, men också
att uppmärksamma och åtgärda det som kan vara till hinder i elevens utveckling. I skolan försöker vi
hålla skolfokus, där syftet med olika insatser ska vara att stödja eleven i utbildningssituationen.
Behöver eleven behandling eller terapeutsikt stöd remitterar vi till sjukvården eller söker samverkan
med andra nätverk utanför skolan. På så sätt kan skolan bli en fristad för elever, där de får fokusera
på sin utbildning och där de kan och får vara som alla andra barn och ungdomar, även om eleven och
dennes familj lever under svåra förhållanden. Behöver eleven och familjen stöd från sjukvård eller
socialtjänsten, ska detta stöd kunna fortsätta även efter det att eleven slutat i skolan. Elevhälsans
insatser är alltså alltid kopplade till elevens skolsituation, även om det ofta finns en samverkan med
sjukvård, socialtjänst eller andra organisationer.
7
