1 (4)
5.6.2012
BILAGA: Nya akademiprofessorer för perioden 2013–2017
Lauri Aaltonen är akademiprofessor vid Helsingfors universitet och ledare för Finlands Akademis
spetsforskningsenhet för cancergenetisk forskning. Han betraktas som en av världens ledande forskare
inom cancergenetik och är respekterad bland sina internationella kolleger. Den forskningsplan han
gjort upp för sin tredje period som akademiprofessor anses representera den absoluta internationella
toppen på området.
Aaltonen vill främja behandlingen och förebyggandet av cancersjukdomar. Arbetet innefattar dels
undersökning, dataanalys och modellering av hur arvslinjen och somatiska mutationer bidrar till
cancerns uppkomst och spridning, dels också nyttiggörande av forskningsresultaten i olika medicinska
tillämpningar samt forskarutbildning. Den fortgående snabba utvecklingen inom genetisk teknologi
medför stora utmaningar såväl för det experimentella arbetet som för databehandlingen, modelleringen
och de statistiska vetenskaperna. Aaltonens forskargrupp anses ha utmärkta förutsättningar att delta i
den internationella utvecklingen på alla dessa delområden. Resultaten förväntas ge betydande nytta åt
det finländska samhället.
Yrjö Helariutta är professor i växternas utvecklingsbiologi och forskningschef för Helsingfors
universitets biotekniska institut. Hans forskningsområden är växtbiologi, utvecklingsbiologi och
fysiologi, ärftlighetsforskning samt cell- och molekylärbiologi. Helariutta och hans forskargrupp
fokuserar sin forskning på utvecklingen i växternas vaskulära vävnader. De undersöker vilka gener
som reglerar vedtillväxten i trädets stam. Gruppen modellerar den komplicerade processen genom att
studera hur backtravens rotsystem utvecklas. Helariuttas forskargrupp har starkt bidragit till att
backtravens rotutveckling idag ses som en central modell för växternas organogenes.
Under sin period som akademiprofessor forskar Helariutta kring cytokininets roll i regleringen av
trädets vedproduktion. Forskningen koncentrerar sig dels på hur tillväxthormonet cytokinin reglerar
vedproduktionen, dels på hur cytokininet och andra tillväxtreglerare rör sig från en cell till en annan i
syfte att styra denna process. Som modellorganismer använder man förutom backtrav också björk och
poppel. Resultaten kommer att utöka vår kunskap om de mekanismer som reglerar den individuella
utvecklingen samtidigt som de tillför ny kunskap för både skogs- och träförädlingen. Helariuttas
forskning ingår i programmet EfFibre som genomförs av Metsäklusteri Oy, ett av de strategiska
centren för vetenskap, teknologi och innovation. Inom skogssektorn representerar programmet en
alldeles ny infallsvinkel.
Jaakko Kaprio är professor i genetisk epidemiologi vid Helsingfors universitet och
forskningsprofessor vid Institutet för hälsa och välfärd. Kaprio anses vara en av världens ledande
experter inom beroendets genetik. Han söker svar på de synnerligen viktiga frågorna om
tobaksberoende och dess konsekvenser för folkhälsan. Han kartlägger och karaktäriserar de gener och
de epigenetiska förändringar i dem som predisponerar för tobaksrökning och som kan förklara
2 (4)
sambandet mellan rökning och olika tobaksrelaterade sjukdomar. Vidare studerar han hur växelverkan
mellan generna och miljön formar den genetiska predispositionen.
Var fjärde finländsk vuxen röker och varannan rökare dör i tobaksrelaterade sjukdomar. Rökningen är
förknippad också med andra betydande folkhälsoproblem, såsom alkoholism och depression samt en
ökad cancerrisk. Kaprio och hans forskargrupp utnyttjar i sin forskning Finlands unika tvillingregister,
i vars utvecklande han själv har spelat en central roll.
Antti Kupiainen är professor vid Helsingfors universitet och bedriver forskning inom matematisk
fysik. Han betraktas som den synligaste finländska forskaren och en internationellt erkänd portalfigur
på området. Kupiainen leder Finlands Akademis spetsforskningsenhet för forskning om analys och
dynamik. Han var akademiprofessor 1999–2008. Kupiainen är ordförande för den internationella
organisationen för matematisk fysik (IAMP). Han har av det Europeiska forskningsrådet beviljats det
prestigefyllda forskningsbidraget för etablerade forskare.
Kupiainens forskningsprojekt koncentrerar sig på den matematiska fysiken för instabila fenomen samt
statistisk geometri. Bägge är väldigt aktuella forskningsområden där Kupiainen under de senaste åren
har uppnått betydande och epokgörande resultat. Siktet är inställt på ett genombrott inom diffusion och
värmeledning. Den statistiska geometrin är ett nytt och mycket aktivt forskningsområde som ligger i
gränssnittet mellan matematik och fysik och har kopplingar även till funktionsteorin med starka
forskningstraditioner i Finland.
Juha Merilä är professor i populationsgenetik vid Helsingfors universitet. Hans forskningsområden är
ekologi, evolutionsbiologi och ekofysiologi, ärftlighetsforskning, utvecklingsbiologi och fysiologi
samt systembiologi och bioinformatik. Han var akademiprofessor även 2006–2011, då hans grupp
ingick i Finlands Akademis spetsforskningsenhet för evolutionsgenetik och -fysiologi.
Merilä har med sina nya rön inspirerat både forskningen och tänkandet inom många av
evolutionsbiologins olika delområden, och han har utvecklat genetiska infallsvinklar på flera
frågeställningar av allmänt intresse. Meriläs forskning kring fenotypernas genetik och interaktionen
mellan genotyp och miljö i naturliga populationer har varit banbrytande och aktuell. Som
akademiprofessor forskar han i kryptisk anpassning och konvergent evolution med hjälp av moderna
genomiska och statistiska metoder. Som modellorganism används småspiggen, som hör till släktet
spiggar. Dess isolerade populationer i nordliga tjärnar lämpar sig utmärkt som modellsystem vid
genkartläggning. Forskningsresultaten är viktiga för förståelsen av dels evolutionen och frågan om hur
den biologiska mångfalden kan bevaras, dels anpassningen till klimatförändringarna och fiskeriets
evolution.
Uskali Mäki, professor och forskningschef vid Helsingfors universitet, företräder vetenskapsfilosofi
och metodologi. Mäki gjorde sitt internationella vetenskapliga genombrott som en av grundarna av den
moderna ekonomiska vetenskapens filosofi. Han anses vara den som gjort mest i hela världen för att
utveckla denna filosofiska gren, och hans forskningsgrupp har en erkänd ställning inom det
3 (4)
internationella forskarsamhället. Mäkis syfte är att etablera en tvärvetenskaplighetens filosofi, vilket
också är målet för den forskningsplan han gjort upp för sin period som akademiprofessor. Mäki har två
forskningslinjer som bägge stöder varandra: å ena sidan en filosofisk analys av den ekonomiska
vetenskapen och dess grannvetenskaper samt de inbördes relationerna mellan dem, å andra sidan en
allmän filosofisk analys av tvärvetenskaplighetens former och dynamik.
Mäki leder Finlands Akademis spetsforskningsenhet för samhällsvetenskapernas filosofi vid
Helsingfors universitet. Han har tidigare varit akademiprofessor (2006–2011) och grundade då
forskningsgruppen Trends and Tensions in Intellectual Integration (TINT), som sedermera har
utvecklats till ett internationellt erkänt interdisciplinärt forskningssamarbete inom filosofi och
samhällsvetenskaper.
Kari Rissanen har varit akademiprofessor vid Jyväskylä universitet (2008–2012) och inleder nu en ny
period. Han företräder supramolekylärkemi, nanokemi och röntgenkristallografi. På
supramolekylärkemins område är han en erkänd expert, både inom strukturforskning och inom
syntetik. Ett centralt tema i hans forskning är svag, icke-kovalent växelverkan i fasta tillstånd,
lösningar och gasform. Speciell uppmärksamhet ägnas åt väte- och halogenbindningarna samt
övergångsmetallernas koordinationskemi. De nya nano- och supramolekylära system som Rissanen har
skapat bygger på svag växelverkan. Halogenbindningen är ett relativt nytt koncept, och Rissanens
bidrag har varit avgörande för förståelsen av dess mekanismer och möjligheterna att utnyttja den.
Rissanens mål är att framställa nya kapselformade supramolekyler med hjälp av metallkoordination
eller halogenbindningar samt nya halogenbundna och organiska två- eller tredimensionella nät. Dessa
nya forskningsinriktningar förväntas ge upphov till nya och epokgörande framgångar på
supramolekylär- och nanokemins område.
Elina Vuola är docent i teologi vid Helsingfors universitet. Vuola betraktas som en internationellt
erkänd klassisk feministteolog och expert inom forskningen kring Latinamerika. Hon har
välutvecklade samarbetsnätverk i Nordamerika, Latinamerika och Skandinavien. Typiskt för Vuolas
forskning är en starkt interdisciplinär approach.
Under sin period som akademiprofessor ska Vuola forska under temat Kroppslig religion. Temat
handlar om den föränderliga innebörden av kroppslighet och kön i fråga om den moderna religiösa
identiteten i Finland. Vuolas projekt kombinerar etnografiska och textuella metoder för att undersöka
tre religiösa och dels också etniska minoritetsgrupper i Finland: gammallæstadianismen, judendomen
och den ortodoxa kyrkan. Projektet ska särskilt fokusera på dessa konservativa grupperingars
uppfattningar om kön, förhållandena mellan könen och könens förhållande till samhällets ideal. Målet
är att utveckla en sådan forskningstradition som slår ihop religionsforskning som levd religion
(etnografi) med teologisk analys. Forskningen ska ge upphov till en mer omfattande uppfattning om
hur teologi och religiös identitet påverkar varandra, särskilt i sådana sammanhang där de kan komma i
konflikt med varandra. Det handlar dels om kön och sexualitet, dels om fattigdom, etnicitet och den
4 (4)
judekristna traditionens allmänna betydelse i fråga om sekulära uppfattningar om jämställdhet och
mänskliga rättigheter.
Mer information:
generaldirektör Heikki Mannila, tfn 09-7748 8210, och överdirektör för forskning Riitta Mustonen, tfn
09-7748 8220
biovetenskap och miljöforskning: enhetsdirektör Laura Raaska, tfn 09-7748 8336, och
vetenskapsrådgivare Timo Sareneva, tfn 09-7748 8243
kultur- och samhällsvetenskaplig forskning: enhetsdirektör Liisa Hakamies-Blomqvist, tfn 09-7748
8223, och ledande vetenskapsrådgivare Raija Matikainen, tfn 09-7748 8348
naturvetenskaplig och teknisk forskning: enhetsdirektör Susan Linko, tfn 09-7748 8215, och ledande
vetenskapsrådgivare Ritva Taurio, tfn 09-7748 8384
hälsoforskning: enhetsdirektör Jarmo Wahlfors, tfn 09-7748 8328, och vetenskapsrådgivare Sara
Illman, tfn 09-7748 8294
Finlands Akademi, kommunikationen
kommunikationsdirektör Maj-Lis Tanner
tfn 09-7748 8347
fornamn.efternamn(at)aka.fi
