Atommodeller
En kort och ofullständig orientering
Atommodeller genom historien
Demokritos (400-talet f.kr) – Världen består av odelbara partiklar, atomer.
Aristoteles (300-talet f.kr) – Världen består av de fyra elementen Jord, Eld,
Luft och Vatten. Denna filosofi stod sig i nästan 2 000 år(!).
1600-1800-talen: Uppdelning av sammansatta ämnen till enklare.
Mendeljev (1834 – 1907) – Systematiserade de kända grundämnena i det som
sedan skulle bli det periodiska systemet. Undersökte egenskaper som liknade
varandra hos olika ämnen.
Atommodeller genom historien
1890-talet – Joseph John Thomson gjorde elektriska experiment och
upptäckte negativt laddade partiklar som var mycket lättare än en väteatom.
Elektronen var i och med upptäckt.
Vad är det positiva ämnet i ”bullen”? Thomson visste inte.
Atommodeller genom historien
1911 – Ernest Rutherford presenterade sin modell, som
baserade sig på experiment.
Om man tänker sig atomkärnorna som
storleken 1 mm (i verkligheten är de
i storleksordningen 10−15 m),
ligger elektronerna 100 m från kärnan
i den skalan.
Atommodeller genom historien
1913 – Niels Bohr byggde vidare på
Rutherfords modell och gjorde
energimätningar på väteatomen.
Energierna tar sig uttryck som ljus
i olika färger.
Protonen och elektronen var nu
upptäckta. James Chadwick visade
år 1932 att det måste finnas
ytterligare en partikel i atomkärnan:
neutronen.
Atommodeller genom historien
1925 - Erwin Schrödinger beskrev atomen med en matematisk ekvation,
Schrödingerekvationen.
Klicka på ekvationen för att
läsa en beskrivning av den.
Schrödingerekvationen beskriver b la att elektronerna inte har någon säker
position, utan att de är på flera platser samtidigt!
Atommodeller genom historien
Idag finns de (frontfigur: den svenske professorn Max Tegmark) som hävdar att
världsalltet inte bara kan beskrivas med matematik, utan faktiskt är
matematik.
Klicka på bilden för att läsa
en beskrivning av boken.
