Folkhälsopolitiskt
program
för Ystads kommun 2013-2018
Antagen av Kommunfullmäktige 2013-01-17 § 8
Innehåll
Utarbetad av: Alexandra Hansson
och Margareta Bolmgren
Layout: Elisabeth Hansson
Bilder/Foto: Fredrik Ekblad
2
Förord
5
Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program?
God hälsa - en mänsklig rättighet
God folkhälsa – en nyckel till hållbar utveckling
6
6
7
Folkhälsoarbetet i Ystads kommun
Nationella styrdokument
Regionala styrdokument
8
9
9
Prioriterade målområden
Delaktighet och inflytande
Trygga och goda uppväxtvillkor
Sunda och säkra miljöer och produkter
Gott skydd mot smittspridning
Ökad fysisk aktivitet
Tobak alkohol, narkotika, doping och spel
10
10
12
14
16
18
20
Vem har ansvar för att genomföra programmet?
Hur ska programmet följas upp?
22
23
Vårt syfte:
”Att skapa samhälleliga
förutsättningar för en god hälsa
på lika villkor för hela
befolkningen i Ystads kommun”
3
4
Förord
En god folkhälsa är ett centralt politiskt mål och är alltmer en viktig del
i skapandet av en hållbar utveckling.
Genom att främja kommuninvånarnas hälsa ökar vi Ystads kommuns
möjligheter att bli en livskraftig kommun, samtidigt som vi främjar en
positiv miljömässig och ekonomisk
utveckling.
Hur vi ska arbeta för en god folkhälsa
är en svår fråga som inte kan lösas av
någon enskild myndighet eller organisation. Vi vill istället se det som en gemensam uppgift. Ansvaret för en hälsofrämjande samhällsutveckling delas
mellan den offentliga, ideella och privata sektorn samt den enskilda individen, och tillsammans kan vi finna nya
och ännu bättre vägar att främja hälsa.
Ystads kommuns vision är ”att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor i hela befolkningen i
Ystads kommun”. Detta folkhälsopolitiska program för Ystads kommun presenterar de målområden som prioriteras
2013-2016, samt sätter upp mål och delmål för oss i det gemensamma arbetet för en förbättrad folkhälsa.
Kristina Jönsson
Kommunstyrelsens ordförande
Kent Mårtensson
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande
5
Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program?
Begreppet folkhälsa står för en befolknings hälsotillstånd avseende både nivå
och fördelning. För att en befolkning ska anses ha en god folkhälsa ska den
alltså både ha så bra hälsa som möjligt och så jämlikt fördelad hälsa som möjligt.
Att minska påverkbara skillnader i hälsa är en viktig del i arbetet med att uppnå
det nationella folkhälsomålet – att skapa samhälleliga förutsättningar för god
hälsa på lika villkor.
Det finns starka ekonomiska argument för en aktiv folkhälsopolitik. En god
folkhälsa ökar förutsättningarna för ekonomisk tillväxt genom att öka utbudet
av arbetskraft, skapa fler friska levnadsår och minska sjukfrånvaron. Den goda
hälsan ger en högre produktivitet vilket leder till en ökad medelinkomst samt
ett ökat sparande. Det sker även ett sparande genom uteblivna kostnader för
hälso- och sjukvård. Befolkningens välfärd, invånare som trivs och är friska är
en av de främsta förutsättningarna för ett samhälles utveckling och tillväxt.
God hälsa – en mänsklig rättighet
Att ha en god hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet och något som de
flesta värdesätter högt. Att alla har rätt till hälsa återfinns i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna som Sverige ställt sig bakom och även
skrivit in i grundlagen:
Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande
mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga
rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet.
Människor mår bra som har goda utbildningsmöjligheter, meningsfull sysselsättning och en rik fritid, i ett samhälle byggt på framtidstro, delaktighet och
kreativitet.
6
God folkhälsa – en nyckel till hållbar utveckling
Hållbar utveckling brukar definieras som en utveckling som tillgodoser dagens
behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina
behov. Det vill säga, att bruka utan att förbruka. Hållbar utveckling kan delas in
i tre samspelande områden – den ekologiska, den ekonomiska och den sociala.
Genom att främja en jämlik hälsa kan man ytterligare förstärka dessa dimensioner och i sin tur komma ett steg närmare det hållbara samhället.
Ekologisk hållbarhet
Ekologin lär oss de villkor som gäller för samspelet mellan allt levande och
dess omgivning. Det ekologiska området sätter ramarna för de aktiviteter vi
människor kan ägna oss åt. Friska ekosystem och en hälsosam livsmiljö främjar människors hälsa, och tvärtom.
Ekonomisk hållbarhet
I det ekonomiska området finner vi de medel som tillåter oss att utveckla vårt
samhälle mot en ökad hållbarhet. Hälsa är en avgörande förutsättning för
utveckling och välstånd, och en växande ekonomi innebär att det finns mer
att fördela. Om ekonomin växer snabbare än befolkningen, kan välfärden för
alla ökas.
Social hållbarhet
Social hållbarhet handlar om att på lång sikt bygga ett samhälle som sätter
människans behov och välbefinnande i centrum. Målsättningen är att skapa
stödjande miljöer där individen kan tillgodogöra sig kunskap, kompetens, utveckling och hälsa.
7
Folkhälsoarbetet i Ystads kommun
Ystads kommuns folkhälsopolitiska program bygger på kommunens övergripande mål om förbättrad folkhälsa. Programmet utgår ifrån det nationella folkhälsomålet, men väger också in regionala förutsättningar och behov. Folkhälsoarbetet följs upp genom mätbara delmål och kontinuerliga folkhälsorapporter.
Folkhälsoprogrammet innefattar alla som bor, arbetar eller vistas i Ystad kommun.
8
Nationella styrdokument
Ystads kommuns vision baseras på det övergripande nationella folkhälsomålet ”att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för
hela befolkningen”, och dess elva målområden. Målet visar på att det är särskilt
viktigt att motarbeta ojämlikheter i hälsa som bottnar i socioekonomisk status,
utbildningsnivå, kön, etnicitet eller sexuell läggning. I och med detta har fokus
flyttats från enskilda sjukdomar eller hälsoproblem till hur samhällsorganisation
och människors levnadsförhållanden bidrar till hälsa eller ohälsa.
De elva nationella målområdena är:
De orange målen är politiskt prioriterade i Ystads kommun
2013 - 2016
Delaktighet och inflytande i samhället
Ekonomisk och social trygghet
Trygga och goda uppväxtvillkor
Hälsa i arbetslivet
Sunda och säkra miljöer och produkter
Hälsofrämjande hälso - och sjukvård
Gott skydd mot smittspridning
Trygg och säker sexualitet
Fysisk aktivitet
Goda matvanor och säkra livsmedel
Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel
Regionala styrdokument
Den Regionala folkhälsostrategin utgår från den nationella folkhälsopolitiken.
Syftet är att skapa ett mervärde för och tydliggöra rollerna i det folkhälsoarbete
som bedrivs regionalt och lokalt. Den regionala folkhälsostrategin reviderades
2010 och gäller fram till 2013. Prioriterade mål är delaktighet, inflytande och
jämlik hälsa, hälsofrämjande levnadsvanor, psykosocial hälsa samt alkohol, tobak, övriga droger och spelmissbruk.
9
Delaktighet och inflytande
Mål med delmål
Att stärka och utveckla människors möjligheter att uppleva och utöva delaktighet
både i sina egna liv och i samhället är ett
viktigt folkhälsoarbete. Om individer eller
grupper upplever att de inte kan påverka
det egna livet och utvecklingen av samhället uppstår utanförskap och maktlöshet.
I ett demokratiskt samhälle har människor
ha lika värde med jämlika möjligheter att
vara delaktiga och ha inflytande. Rätten
till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet,
funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Medborgaren upplever god delaktighet och goda möjligheter
till inflytande.
• Valdeltagandet i kommun- och riksdagsval ökar, framförallt i de valkretsar
med lågt deltagande.
• Antalet medborgarförslag till kommunfullmäktige fortsätter att vara högt.
Andelen inlämnade av barn och unga under 18 år ökar årligen.
• Medborgarna erbjuds permanenta forum för delaktighet.
• Medborgarna i kommunen ger Ystads kommun ett betyg som överstiger
genomsnittet i SCBs Nöjdinflytandeindex.
Barn och unga har möjlighet till inflytande och delaktighet i
frågor som rör dem.
• Alla ungdomar som vill vara med i olika påverkansgrupper har möjlighet att
delta.
• Antalet ungdomar i föreningsstyrelser ökar.
• Ystads kommun genomför årligen ett barnbokslut.
Alla medborgare har jämställda och lika möjligheter att forma sina liv och delta i samhällsutvecklingen.
• Ystads kommuns jämställdhetsplan revideras och är antagen av kommunfullmäktige.
• Ystads kommun behåller som minst sin placering i SCBs Jämställdhetsindex.
• All förskole- och grundskoleverksamhet, all skolbarnsomsorg samt gymnasieskolan har en plan mot kränkande behandling.
Ystadsbor i alla åldrar och med olika förutsättningar har
möjlighet att delta i social gemenskap.
• Andelen medborgare som upplever social gemenskap ökar.
10
Prioriterade målområden
Delaktighet och inflytande
Medborgarna uppfattar den kommunala kulturverksamheten
som en tillgänglig, angelägen och självklar del av deras vardag.
• Andelen medborgare som tar del av kulturaktiviteter i Ystads kommun ökar
årligen.
• En kulturanalys med fokus på vem som deltar har genomförts.
Ystads kommun är ett tillgängligt samhälle, vad det gäller
bemötande, attityder och tillgängligheten i den yttre och inre
miljön.
• Förbättra betygsindex för verksamheterna Gator och vägar och Stöd för utsatta
personer i SCBs Nöjdmedborgarindex.
Exempel på insatser för att nå målen
En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är att ha ett arbete.
Samverkan mellan skolan, kommunen, försäkringskassan, arbetsförmedlingen
och arbetsgivare ökar förmågan att stödja människor att finna och bibehålla ett
arbete.
Att inrätta boenderåd i valkretsar/områden med lågt valdeltagande, översätta
informationsmaterial till de vanligaste utländska språken och uppmuntra kandidater som de grupper vi vill nå kan identifiera sig med.
Med rätt planering kan den fysiska miljön motverka isolering, ensamhet och
otrygghet. Satsningar på tillgängliga, säkra och trygga grönområden, näridrottsplatser, bostäder, gemensamhetslokaler, cykelvägar och kollektivtrafik bör prioriteras. Trygghetsvandringar i t ex bostadsområden för att ta del av medborgarnas åsikter om trygghet och säkerhet är en bra insats.
Delaktighet och inflytande
Prioriterade målområden
11
Trygga och goda uppväxtvillkor
Mål med delmål
Barn och unga är en av de viktigaste målgrupperna inom folkhälsoarbetet. Detta
på grund av att förhållanden under barndomen har stor betydelse för hälsan under
hela livet. Det finns tydliga ojämlikheter
när det gäller barn och ungas hälsa.
Föräldrarnas socioekonomiska trygghet
och deras delaktighet och inflytande i samhället har en stark koppling till barn och
ungas uppväxtvillkor. Psykisk ohälsa, som
är ett allvarligt och utbrett hälsoproblem
bland barn och ungdomar är en annan anledning till att detta är en viktig målgrupp.
Alla barn har goda och trygga uppväxtvillkor.
• Andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll minskar.
• Antalet barn med låg födelsevikt minskar, antalet rökande blivande föräldrar minskar och antalet mammor som ammar sex månader eller mer ökar.
• All samhällsplanering utgår från ett barnperspektiv
Barn och familjer erbjuds det stöd de upplever sig eller bedöms vara i behov av.
• Medborgarna känner till de olika stöd som kommunen och andra aktörer
erbjuder.
• Föräldrar erbjuds stöd under barnets hela uppväxt.
All förskole- och grundskoleverksamhet, all skolbarnsomsorg samt gymnasieskolan har en god arbets- och lärandemiljö. Barn, elever, personal och föräldrar känner trygghet
och trivs i dessa verksamheter.
• Ystads kommun inkluderar Folkhälsoinstitutets indikatorer för en god arbets- och lärandemiljö i den årliga elevenkäten.
• Alla elever har möjlighet till studiero under skoldagen.
• Utvalda indikatorer vad gäller trygghet och trivsel i förskole- och grundskoleverksamhet samt i skolbarnsomsorg visar på en förbättring.
Samverkan mellan för barnet och familjen viktiga aktörer
fungerar väl.
• Informationen om var man kan vända sig är lättillgänglig.
• Det finns tydliga riktlinjer och upparbetade spår för att ge barnet och familjen adekvat hjälp.
12
Prioriterade målområden
Trygga och goda uppväxtvillkor
Barn och ungdomar i Ystads kommun har en god psykisk
hälsa1 .
• Resultatet i kartläggningen Barn och ungas psykiska hälsa förbättras.
• Den upplevda stressen bland barn och elever minskar.
Elever når de nationella kunskapsmålen.
• Fler elever når de nationella kunskapsmålen.
Exempel på insatser för att nå målen
För att minska barnfattigdomen i ett långsiktigt perspektiv kommunen verkar
för att öka kunskapen om barnfattigdom hos politiker och beslutsfattare. Detta
genom att analysera barnfattigdomen, fundera över orsakerna, vad kommunen
kan göra för att lyfta barnen ur fattigdomen och hur kommunen kan stötta
dessa barn.
Att använda forskningsbaserade metoder i skolan är en framgångsfaktor för
miljön i skolan. I skriften Verktygslåda - för skolbaserad prevention finns exempel på
kunskapsbaserade metoder och program.
För att främja ett gott skolklimat är arbete med Hälsofrämjande skolutveckling i
Skåne en bra insats. Processen riktar sig till skolor och förskolor för att ge möjligheter att påverka elevers hälsa och lärande genom sin struktur och sin miljö.
Utmaningen är att skapa en förskola och skola där alla barn och ungdomar kan
växa, trivas och utvecklas.
1
Psykisk hälsa är mer än frånvaron av psykisk ohälsa. Det handlar bland annat om att människor
upplever sin tillvaro meningsfull, att de kan använda sina resurser, vara delaktiga i samhället och
uppleva att de har förmåga att hantera livets normala motgångar.
Trygga och goda uppväxtvillkor
Prioriterade målområden
13
Sunda och säkra miljöer och produkter
Mål med delmål
Detta målområde behandlar hela vår fysiska omgivning, det vill säga den yttre miljön
– luft, mark och vatten - och den bebyggda
miljön. Boende, transporter, produkter och
konsumtion av livsmedel och andra varor
ger upphov till stor påverkan på hälsan.
Ystads kommun är en trygg och säker kommun.
Sunda och säkra miljöer och produkter ska
ses i sammanhang med Sveriges miljökvalitetsmål och kravet på ett ekologiskt hållbart
samhälle.
Ett folkhälsoperspektiv införlivas i Agenda 21.
• Människors förmåga att skydda sig själv och andra, förmåga att skydda miljön samt att förmågan att skydda sin och andras egendom är god.
• Andelen olyckor minskar årligen.
• Ett långsiktigt samarbete mellan folkhälsa och miljö har utvecklats, där båda
strävar efter en god måluppfyllelse för de gemensamt prioriterade områdena.
• Ystads kommun informerar om hur den globala klimatförändringen påverkar folkhälsan, hur man kan begränsa sin egen inverkan och hur man skyddar sig mot de hälsorisker denna medför.
• Ystads kommun tar fram och sprider information om inomhusmiljöns betydelse för hälsan.
Ystads kommun informerar, planerar och arbetar aktivt för
att skydda människor mot skadliga effekter av UV-strålning i
den yttre miljön.
• Informations- och utbildningsinsatser gällande UV-strålning har genomförts.
• Ystads kommun möjliggör utomhusmiljöer som har iordninggjorda skuggiga platser.
14
Prioriterade målområden
Sunda och säkra miljöer och produkter
Exempel på insatser för att nå målen
”En säker och trygg kommun - A safe community” är en modell för lokalt skadeförebyggande arbete för att minska skador genom olycksfall. Alla åldrar, miljöer och
situationer inkluderas. Modellen kräver bred samverkan mellan medborgare,
kommunen, hälso- och sjukvården, myndigheter och frivilliga organisationer.
En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet angående skydd mot olyckor. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen. Handlingsprogram
för skydd mot olyckor är en av byggstenarna för att skapa ett samhälle som i
minsta möjliga mån störs av olyckor.
Att minska utsläpp av växthusgaser genom bättre transporter och bättre livsmedels- och energianvändning har positiva effekter på den globala klimatförändringen, men kan även resultera i en bättre folkhälsa.
Informationsinsatser till allmänheten om vad som är s.k. farligt avfall och var
detta ska lämnas in, samt om nyttan med källsortering, är en bra insats. Aktivt
arbete med spridning av information till grupper som är svåra att nå ut till behövs - information ska finnas tillgänglig på fler ställen än på webben.
Sunda och säkra miljöer och produkter
Prioriterade målområden
15
Gott skydd mot smittspridning
Mål med delmål
Den globala spridningen av smittsamma
sjukdomar utgör idag ett allvarligt hot mot
den globala folkhälsan. I ett internationellt
perspektiv har Sverige fortfarande gynnsam situation när det gäller förekomsten
av smittsamma sjukdomar. Dock ökar förekomsten av vissa sjukdomar och risken
för spridning från andra länder är större än
tidigare.
Även om Sverige anses ha ett gott skydd
mot smittspridning finns det områden som
oroar, till exempel ökningen av HIV och
sexuellt överförbara sjukdomar samt uppkomsten av bakterier som är resistenta mot
antibiotika och andra läkemedel.
Ett gott skydd mot infektionssjukdomar bibehålls genom
vaccination, information och smittspårning.
• Ystads kommun säkerställer att personal och elever i grundskolan har en
god kunskap om smittspridning och hälsa.
• Ystads kommun har god samverkan med hälso- och sjukvården och säkerställer att alla anställda har en god kunskap inom smittskyddsområdet.
Smittspridning från djur och livsmedel åtgärdas och undanröjs.
• Minskade fall av campylobacter i Skåne.
• Minskade fall av salmonella i Ystads kommun.
Ystads kommun levererar ett gott vatten med hög kvalitet
och med god leveranssäkerhet.
• Ystads kommuns vattenkvalitet håller fortsatt hög nivå.
Spridningen av sexuellt överförbara sjukdomar minskar och
förebyggande insatser finns.
• Minskat antal fall av HIV, klamydia och hepatit B i Skåne.
• Ystads kommun säkerställer att alla elever som går ut årskurs 9 har en god
baskunskap om sexuell hälsa.
Alla barn har ett fullgott skydd enligt gällande vaccinationsprogram.
• God information ges om vikten av vaccination speciellt för riskgrupper.
16
Prioriterade målområden
Gott skydd mot smittspridning
Exempel på insatser för att nå målen
Information om smittskydd samt hur man håller sig frisk ska vara lätt att hitta
för medborgaren genom att informationen finns på kommunens hemsida och
att kommunens personal har goda kunskaper i ämnet och kan bemöta frågor.
Det är viktigt att följa Livsmedelslagens riktlinjer avseende hygien, tillagning,
uppvärmning, nedkylning och förvaring när man hanterar livsmedel i sitt arbete.
Detta för att undvika onödig spridning av bakterier.
För att förebygga smittspridning inom kommunens verksamheter är en grundutbildning i hygien för personal inom vård, omsorg, förskola och grundskola
en bra insats. Detta kan även vara en del av introduktionen för nyanställda och
timanställda.
Gott skydd mot smittspridning
Prioriterade målområden
17
Ökad fysisk aktivitet
Mål med delmål
En stillasittande livsstil är en viktig bidragande orsak till sjukdom. En ökning av den
fysiska aktiviteten i befolkningen skulle
därför medföra en kraftig förbättrad folkhälsa. Fysisk aktivitet definieras som all typ
av rörelse som ger ökad energiomsättning.
Målet inom detta område ska vara att samhället utformas så att det ger förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. Fysisk aktivitet minskar risken
för bland annat hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, fallolyckor, depression, benskörhet och
vissa former av cancer.
Samhället är utformat så att det ger förutsättningar för fysisk
aktivitet.
• Ett folkhälsoperspektiv införlivas i översiktplanen.
• Andelen medborgare som är fysiskt aktiva ökar årligen.
• Ystads kommun har ett väl fungerande verksamhets- och anläggningsstöd
som säkerställer möjligheten till fysisk aktivitet för alla medborgare.
• Ystads kommun tillgodoser behovet av lokaler och anläggningar så möjlighet till ett differentierat utbud ges.
• En rapport är framtagen om fysisk aktivitet i samhällsplaneringen.
Alla medborgare har tillgång till attraktiva och säkra cykeloch gångbanor.
• Kopplingar mellan staden, byarna och naturområden är goda tack vare en
utveckling av gång- och cykelvägnätet.
• Cykelförbindelse finns längs kommunens hela kuststräcka.
• Möjligheten att komma nära havet är god tack vare en strandpromenad i
Ystad.
• Hälsans stig är anlagd i Ystad
För att säkerställa tillgången till attraktiva grönområden för
alla medborgare verkar kommunen i linje med grönstrukturprogrammet i planerings- och exploateringsfrågor.
• Andelen medborgare som upplever att de har nära till grönområden är hög.
• Parker och grönområden binds samman med gröna stråk så att ett grönt
nätverk skapas i staden.
Äldre, långtidssjukskrivna och funktionshindrade erbjuds
aktivt möjligheter till motion eller träning på sina egna villkor.
• Den fysiska tillgängligheten till motions- och träningslokaler är god.
• Personer med funktionsnedsättning har möjlighet att ta med sin ledsagare
gratis på aktiviteter.
18
Prioriterade målområden
Ökad fysisk aktivitet
Barn och ungas förutsättningar att aktivera sig är goda.
• Verksamheter som möter barn och unga bidrar till att grundlägga goda levnadsvanor.
• Samtliga elever inom för- och grundskolan är fysiskt aktiva minst 30 minuter varje dag.
• Andelen elever i grundskolan och gymnasieskolan som har minst godkänt i
ämnet Idrott och hälsa ökar årligen.
• Andelen fysiskt aktiva barn och unga ökar årligen.
Exempel på insatser för att nå målen
Det är viktigt att behålla och utveckla grönområden i nära anslutning till bostäder, då avståndet har stor betydelse för hur de boende nyttjar parker och
grönområden. Natur kan handla om parker, kolonilotter, privata tomter, skogsområden, sjöar och andra vattendrag.
Vägen till och från skola, arbete och fritidssysselsättningar är viktiga tillfällen
till utevistelse och fysisk aktivitet för barn och vuxna. För att göra denna transportsträcka säker och trygg behövs en kraftfull satsning på fler trafikseparerade
gång- och cykelbanor och fysiska åtgärder som åstadkommer hastighetssänkningar på motorfordon. Biltrafik är den vanligaste anledningen till otrygghet
utomhus för många grupper, vilket leder till en ökad inaktivitet och ökad risk
för skador.
Projekt med speciell satsning på fysisk aktivitet för långtidssjukskrivna, olika
missbrukargrupper och även arbetslösa har i flera fall visat sig framgångsrika.
Satsningar på fysisk aktivitet i speciella missbrukargrupper kan vara en del i
behandlingen att förändra vissa missbrukares hälsobeteende.
Ökad fysisk aktivitet
Prioriterade målområden
19
Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel
Mål med delmål
Bruket av beroendeframkallande medel liksom spelberoende påverkar hälsan. Att begränsa alkoholens negativa effekter, minska
tobaksbruket och arbeta för ett narkotikafritt samhälle har länge varit viktiga folkhälsofrågor. Inte sällan är det samma personer
som utgör riskgrupp för tex alkohol, narkotika och spel.
Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet måste, för att bli effektivt, behandlas
i ett sammanhang. Minskade medicinska
och sociala skador till följd av alkoholbruk,
ett samhälle fritt från narkotika och doping
och ett minskat bruk av tobak är viktiga
prioriteringsområden.
Inga under 18 år använder tobak eller alkohol
• Inga barn eller unga under 18 år röker eller snusar.
• Inga ungdomar under 18 år använder alkohol.
Tobaks- och alkoholkonsumtionen hos vuxna minskar.
•
•
•
•
•
•
Antalet vuxna som använder tobak har minskat.
Ingen utsätts mot sin vilja för tobaksrök i sin omgivning.
Andelen tobaksfria arbetsplatser ökar.
Berusningsdrickande i de äldre ungdomsgrupperna har minskat.
Vuxna använder alkohol måttligt och är goda förebilder för de unga.
Nykterhet råder under graviditet, uppväxt, i arbetslivet och i trafiken. Likaså
i idrotts- och motionssammanhang.
Ystad är en kommun fri från narkotika och andra droger.
• Inga ungdomar testar eller använder narkotika eller andra droger.
• Antalet drogmissbrukare har minskat.
Ystads kommuns medborgare har god kunskap om risker
med och konsekvenser av överdrivet spelande.
• Informationssatsningar till medborgaren om de negativa effekterna av överdrivet spelande och vart man kan vända sig har genomförts.
20
Prioriterade målområden
Tobak, alkohol, narkotika, doping
Exempel på insatser för att nå målen
Ett tobaks-, alkohol- och drogförebyggande program med handlingsplan kommer att skapa en helhet när det gäller dessa frågor. Genom programmet tydliggörs de mål och strategier som kommunen har när det gäller frågor kring tobak,
alkohol och narkotika.
Kommunerna har tillsynsansvar för detaljhandeln med tobak och rökfria miljöer. Detta arbete kan utvecklas så man kan använda tillsynsarbetet som en del i
det drogförebyggande arbetet.
Förskolans och skolans personal spelar en betydelsefull roll att omgivningen
runt barnen är tobak- alkohol och drogfri. Detta är viktigt inte bara av medicinska skäl utan även för att en människas attityder börjar formas tidigt i livet. För
att påverka attityder bör man inte vänta med insatser tills de börjar i högstadiet
utan göra åldersanpassade insatser under hela uppväxten. En rökfri förskoleoch skoltid bör vara självklart för alla barn och elever i Ystads kommun.
Kommunen bör vara tydlig och ställa höga krav på ett drogförebyggande arbetet i de föreningar som får bidrag. Föreningen bör inte få något kommunalt föreningsstöd om man inte har en antagen, förankrad och uppdaterad drogpolicy.
Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel
Prioriterade målområden
21
Vem har ansvar för att genomföra programmet ?
Folkhälsoarbetet bygger på gemensamt ansvarstagande och samverkan mellan
olika verksamhetsområden. För att uppnå Ystads kommuns syfte för folkhälsan
krävs det insatser från de flesta sektorer i samhället – från det offentliga, från
privata verksamheter och från de ideella organisationer, samt från människor
själva. Den enskilde individens möjligheter och ansvar för att ta kontroll över
sin hälsa och förbättra den är en viktig del i folkhälsoarbetet. Samhället stödjer
genom hälsofrämjande strukturer och miljöer som underlättar individens val.
Kommunfullmäktige fastställer programmet som ska genomsyra alla kommunala verksamheter. Folkhälsoarbete ingår i alla nämnders uppdrag på så sätt
att hälsoaspekter och social hållbarhet ska beaktas i ordinarie planering och
verksamhet. Förvaltningar, kommunala bolag, föreningar och organisationer får
genom programmet vägledning för att identifiera, planera och följa upp folkhälsoarbete inom sitt verksamhetsområde.
Folkhälsorådet ansvarar för att driva på och stödja genomförandet av folkhälsopolitiska programmet genom att:
• Kartlägga och rapportera folkhälsoutvecklingen genom årliga välfärdsbokslut.
• Erbjuda kunskap genom konferenser, seminarier och utbildningar.
• Sprida erfarenhet och metoder genom webbplatsen, rapporter och annat
informationsmaterial.
• Bjuda in myndigheter, organisationer, föreningar och företag samt kommunala aktörer till samverkan i olika former.
• Följa upp programmets övergripande mål och delmål samt föreslå revideringar i det årliga välfärdsbolslutet.
22
Kommunala nämnder ansvarar för att:
• Identifiera folkhälsofrågorna inom sitt verksamhetsområde och föra in
relevanta åtgärder i strategiska planer och verksamhetsplaner samt fördela
resurser till de folkhälsoåtgärder som planeras.
• Årligen följa upp och värdera egna folkhälsoåtgärder.
• Implementera programmet inom sin organisation.
Ledare inom Ystads kommun har på varje nivå ansvar för att arbetet sker i
överensstämmelse med programmet. Det innebär att den funktion som ansvarar för en verksamhet också är ansvarig för att identifiera, planera, genomföra
samt följa upp relevanta folkhälsoinsatser inom dennes verksamhet.
Hur ska programmet följas upp?
Programmet följs upp genom mätbara mål och delmål. Vid uppföljning ska
resultat och hälsoförändringar analyseras. Hälsoskillnader mellan könen, mellan
grupper med olika utbildningsnivå och inkomst analyseras när sådana data finns
tillgängliga.
Lokala välfärdsbokslut är ett verktyg för att styra och följa upp kommunal verksamhet. Det är en återkommande analys av förändringar, trender och hotbilder
av folkhälso- och välfärdsutvecklingen i kommunen. Välfärdsbokslut beskriver
medborgarnas välfärd och hälsa med utgångspunkt från det övergripande nationella folkhälsomålet och de bestämningsfaktorer och indikatorer som har störst
betydelse för folkhälsan. Hälsosekvensbedömning (HKB) är ett komplement till
välfärdsbokslut och utgör en viktig länk i ett systematiskt folkhälsoarbete. Det
är ett bra sätt att ge beslutsfattare kunskap om de samlade hälsoeffekterna av ett
politiskt beslut. Det kan gälla beslut om projekt, planer, program, verksamheter
eller enstaka åtgärder.
23
