Kommunikation, samtalsteknik och MI.ppt (265201)

Kommunikation och
samtalsteknik
En grundstruktur att utgå från
Kommunikation och samtalsteknik

Samtal ska vara ”naturligt” i den
bemärkelsen att den som är delaktig i en
grupp upplever situationen som okonstlad
och positiv
Mål för samtal kan vara

Kunskap och informationsutveckling

Färdighetsutveckling

Personlighetsutveckling

Organisationsutveckling
Kommunikation
Kommunikation
Det kan exempel vara:
•
innebörd
•
tanke
•
känsla
•
handling
•
upplevelse
•
värdering
Kommunikation
Kommunikation handlar om att:
•
ge information
•
påverka andra
•
visa sina tankar och känslor
•
få sin identitet bekräftad.
Kommunikation
Genom att studera kommunikation och samspel har vi
möjlighet att:
•
Hitta det som skapar identitet och närhet.
•
Kontakt med andra människor.
•
Större kontroll på våra liv.
•
Grogrund för bättre relationer.
•
Ökad livskvalitet.
•
Bli medveten om vilka budskap vi skickar och tar emot
av andra.
•
Hur vi påverkar och låter oss påverkas.
Kommunikation
•
Vi tror att vi pratar om hur verkligen är
beskaffad, men istället pratar vi om hur
vi tolkat den.
•
Vi ser aldrig verkligheten som direkt.
•
Det är genom våra sinnen, erfarenheter
och begrepp som vi skapar en bild av
yttervärlden.
Kommunikation
•
Vi tror att det som är självklart för oss
också är självklart för andra.
•
Ett och samma ord väcker sällan samma
tankar och associationer hos två
människor.
Olika former av
budskap/kommunikation
•
•
•
•
Medvetna budskap – vad vi sänder genom
språk eller kroppsspråk
Omedvetna budskap – som mottagaren
uppfattar men som inte vi själva är
medvetna om.
Avsiktliga budskap – avsedda att nå ett
speciellt budskap, ex. vinka fram någon i
en kö
Oavsiktliga budskap – sådant som vi inte
kan låta bli att sända ex. rodnad,
sluddrande tal
Påståenden att diskutera
1.
”Min uppfattning om verkligheten är inte lika med
verkligheten.”
2.
”Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tolka det
jag ser.”
3.
”Varje människa jag möter är utsänd.”
4.
”Jag kan ändra mina tankar om mig själv och om andra
människor.”
5.
”Jag kommer alltid att frukta den jag har attackerat.”
6.
”Man är ytterst sällan upprörd av de skäl man tror.”
7.
”Det jag förnekar i mig själv tenderar jag att attackera
hos andra.”
Kommunikation
•
Förmågan till språk och socialt samspel
är medfödd.
•
Färdigheten är inlärd
Tystnad
Tystnad, närvaro och frånvaro kan också
vara kommunikation.
”Tystnad kan ibland säga mer än tusen ord”
” man känner någons närvaro i rummet”
Hinder och störningar i
kommunikation
 Faktiska
hinder: störande ljud
 Störning
i sättet att kommunicera:
otydliga, dubbla, vaga budskap samt
språkförbristningar
 Psykologiska
hinder:
misstänksamhet,fördomar och
försvarmekanismer hos både sändare
och mottagare
Dubbla budskap
•
Det finns motsättningar mellan
innehållsnivå och relationsnivå.
•
Båda kan inte vara sanna samtidigt.
•
Som lyssnare måste vi fundera ut vad
som är det avsedda budskapet.
Ofullständiga budskap
•
Budskapet utlämnar viktiga delar av den
information som mottagaren behöver.
•
Mottagaren måste gissa sig till vad som
utelämnas.
•
Ex. Han är ju som han är……. ja du vet.
Tankeläsarsyndromet
Detta är det mest ofullständiga budskapet.
•
D.v.s. man sänder inga budskap alls utan
förutsätter att den andre förstår.
•
Ex.: Det är klart att min man köper
toalettrullar idag, jag har sett att de är
slut.
Indirekta budskap
•
Budskap som riktas mot någon annan
eller något annat än det egentligen är
avsett för.
•
Ex. Handledaren till en annan elev på
avdelningen ”Du är minsann initiativrik
och tar ansvar”.
Generaliseringar
Ord som:
•
Jämt…
•
Alltid…
•
Aldrig…
•
Folk …
•
Man…
Ironi och skratt
Den dubbelbottnade meningen
•
Sändaren vill att mottagaren ska
upptäcka att det ligger något annat i det
som faktiskt sägs…
•
Ex.: Kommer du redan hem? Vi har ju
inte ens hunnit till efterrätten…
Reflektionsuppgift
Gör en bedömning av kommunikation via telefon, epost och personliga samtal genom att tillämpa
följande ”checklista”:
• snabbhet
• risk för missförstånd
• grad av envägs- eller tvåvägskommunikation
• effektivitet i nödsituationer
• effektivitet då det gäller att lösa komplicerade
problem utan krav på snabbhet
• lämplighet vid förmedling av positiva känslor
• lämplighet vid förmedling av negativa känslor
Kommunikationssfären
Kommnunikationssfären
•
•
•
•
Intimsfären
Personlig sfär
Social sfär
Myndighetssfär
Att vara på samma våglängd
•
Artighetsnivå ”hur har du det?”
•
Fakta nivå ”hur söker man ett bistånd till
särskilt boende
•
Tanke och idénivå ”jag tycker att vi
skulle testa”
•
Relations och känslonivå ”jag känner
att… det känns som…..”
Som man frågar får man svar…
•
Öppna frågor…
ger utförliga svar
•
Slutna frågor…
ger oftast ja eller nejsvar
•
Ledande frågor…
ger förväntade svar
•
Uppföljningsfrågor…
går djupare
•
Klarläggande frågor…
visar om du uppfattat rätt
•
Hypotetiska frågor…
kan gynna kreativitet o ge
distans
•
Förtydligande frågor…
ger snabba svar
•
Varför-frågor…
kan leda till försvar
Olika sätt att kommunicera
Albert Mehrabian amerikansk psykolog
hävdar att innehållet spelar mindre roll och
att kroppsspråk, röst och utseende har
störst betydelse enligt följande fördelning:
•
Kroppsspråk 55%
•
Röst 38%
•
Innehåll7%
Icke verbal kommunikation
•
•
•
•
•
Kroppshållning, kroppsställning, rörelser,
gester, mimik och andningsrytm,
ögonkontakt.
Hur vi rör oss…
Beröring…
Hur vi skapar egna utrymmen och hur vi
håller avstånd till andra människor…
Kroppsliga utsmyckningar i form av
kläder, frisyrer, sminkning och
tatueringar…
DU och JAG budskap
•
Du budskapet är ofta fokuserat på den
andre. Det är ofta påståenden om saker
och ting i form av anklagelser och
generaliseringar.
•
När du-budskapen innehåller anklagelser
får vi en fientlig inställning tillbaka även
om vårt påstående i sak är rätt träder
försvarsmekanismer in hos den andre
personen.
DU-budskap
•
Du-budskapet är ofta negativt för den som
råkar ut för det…
•
Det fördömer och anklagar eller lägger på
skuld…
•
Motparten går lätt i försvar och det
innebär då inte någon förändring i persons
beteende.
•
Du budskapet fungerar ofta som ett
spärrsvar. Trots att kanske avsikten är att
hjälpa den andre.
Exempel på spärrsvar
•
Befallning: Du får inte göra så…
•
Varningar, hotelser, uppmaningar: Om du
inte gör det så….
•
Råd, förslag, lösningar: Det bästa vore,
om du……
•
Kritik: Du misstar dig…
•
Avledning, skämt: Låt oss äta lunch och
glömma hela eländet…
Jag-budskap
•
Budskapet ska vara specifikt och
personligt och skall riktas direkt till den
det gäller. Den här personliga
kommunikationer kräver att man talar om
sig själv istället för om andra. Man börjar
ofta meningen med Jag
•
Man sätter ofta ord på det man vill och
önskar sig. Jag budskap innebär också att
man frågar om det man inte vet,
nämligen vad den andra menar.
Jag-budskap
•
Jagbudskapet talar om hur man
uppfattar det den andre sagt, gjort eller
underlåtit att göra.
•
Det beskriver den effekt som den andres
beteende får för mig.
•
Det frågar vad den andre menat med sitt
handlande utan att angripa.
Jagbudskapet olika led
•
Beskriv det beteende du vill påtala
•
Tala om vilken effekt den andres handling får
•
Beskriv de känslor som handlingen väcker i dig
•
Jagbudskapet skadar inte motpartens självkänsla
men ger personen något att taänka på.
•
Ex. på jagbudskap ”När du säger så känns det som
om du struntar i mig och det gör mig ledsen”
jagbudskapet kan fungera som dörröppnare i
samtal i motsats till spärrsvar.
Exempel på dörröppnare
•
Skulle du vilja tala om det
•
Kan jag hjälpa dig med ditt problem
•
Jag är intresserad av att höra hur du
känner det?
•
Vill du berätta för mig?
•
Vill du lätta ditt hjärta?
Case-work övning (grupp) – 20
minuter
Fundera över en situation i ditt yrkesliv där
kommunikationen inte fungerat på ett
tillfredställande sätt. Det kan vara i mötet
mellan en kollega eller annan medarbetare.
•
beskriv situationen
•
vilka var de inblandade?
•
vad gjorde du/de andra?
•
vad var det som inte kändes bra?
•
vad blev resultatet?
Kommunikation på olika plan
Kommunikation på olika plan
•
•
•
Den största delen av vår kommunikation
med andra människor består av gester
och mimik.
Det är gesterna och mimiken som är det
viktigaste språk som människan använder
sig av, rörelserna ger karaktär och formar
orden som vi uttrycker.
Orden vi uttalar betyder därmed mycket
mindre än de signaler som vi sänder ut
med kroppen.
Språkliga koder
•
•
Det är själva orden som innehåller de
muntliga budskapen. Det verbala språket
består av ord vilka sätts in i ett välordnat
system. Man kan därmed säga att språket
kan ses som en kod.
Koden är bara tillgänglig för en viss grupp
människor. En svensk utan kunskaper i
kinesiska kan inte verbalt kommunicera
med en kines.
Språkliga koder
•
Det finns många olika sorts ordkoder,
t.e.x . ett hyreskontrakt skrivs ofta i
väldigt formella termer vilket ibland kan
vara svårförståligt. Då kan en samtalskod
med inslag av kroppsspråk förenkla
budskapet i hyreskontraktet etc.
Ordlös kommunikation
•
•
Det är inte bara ordet som står för
kommunikationen mellan människor, som
vi tidigare nämnde har gesterna och
mimiken viktiga uppgifter inom
kommunikation.
Det ordlösa kommunikationen mellan
människor, kroppsspråket kan avslöja
lögner och motsägelser i det verbala
språket.
Ordlös kommunikation
•
•
Kroppsspråket kan användas och ta sig
uttryck på många olika sätt, alltifrån
ansiktsuttryck, kroppshållning till
rörelser etc.
Det ordlösa språket kan användas som
ett utmärkt komplement till det verbala
språket, t.ex. när du ska kommunicera
med småbarn, förståndshandikappade
människor etc.
Ordlös kommunikation
•
Om vi skall försöka tolka kroppsspråket
hos en människa, är det viktigt att inte
försöka dra några slutsatser utifrån några
enstaka detaljer i det språket.
•
Kroppens signaler måste sättas in ett
sammanhang.
Vad avslöjar vår kropp?
•
På väg mot vuxenlivet förlorar vi en del
av vårt kroppsspråk. Som barn talar vi
med hela kroppen. Ilska, glädje,
engegameng, sorg- alla känslor visade vi
tydligt genom vårt kroppspråk.
Genomgång av faktorer i det ordlösa språket
som lätt avslöjar oss:
•
Ansiktet, ögonen, gesterna, skrattet,
kroppshållningen och rörelserna,
klädseln.
Ögonkontakt
•
Undviker kontakt och tittar ofta bort.
•
Ger tillfällig kontakt och ser intresserad
ut.
•
Har regelbunden intresserad ögonkontakt.
•
Stickande, fixerad ögonkontakt.
Ansiktsuttryck
•
Är uttryckslös, visar inga tydliga känslor.
•
Visar påtagliga känslor men utan klart
samband med händelser i gruppen.
•
Rimlig mimik som kan avläsas och förstås
av andra.
Röst
•
Använder en monoton och låg röstvolym.
•
Använder en behaglig volym och varierar
tonläget.
•
För kraftig röst med plötsliga
förändringar i volym och tonhöjd.
Grad av flytande tal
•
Använder icke sammanhängande
meningar eller bara enstaka ord – vilket
försvårar förståelsen.
•
Använder få beskrivande ord, adjektiv,
eller mycket få och korta meningar.
•
Använder varierad meningsstruktur och
ett gott ordval.
•
Talar för mycket utan att ge plats åt
andra.
Allmänt deltagande
•
Ser apatisk ut eller verkar uttråkad.
•
Visar hög vitalitet och emotioner som är
naturliga och rimliga i förhållande till
situationen.
•
För starka emotionella uttryck med
tanke på situationen.
Metakommunikation
Metakommunikation
Det är samtal om samtalet, d.v.s.:
•
Man pratar om det sätt man pratar om…
Metakommunikation

I all handledning är medvetenhet om olika
kommunikationsnivåer avgörande.
Det är viktigt att handledaren är medveten
på två nivåer:
1.
Delta i samtalet och dess innehåll
(nivå1).
2.
Ha ett viss fokus på hur man pratar med
varandra och hur handledningen
genomförs (nivå 2).
Metakommunikation
Metakommunikation handlar om:
•
Lämna den sakfrågan man talar om och
flytta fokus till den kommunikation som
äger eller borde äga rum.
•
Klarlägga förutsättningarna för
kommunikationen samt de regler man
följer.
•
”Kalibrera” varandras uppfattningar av
det som försiggår och skapa en grund
som alla kan acceptera.
Metakommunikation
•
Samtal om sättet vi pratar med varandra.
•
Samtal om relationen mellan oss.
•
Samtal om handledningsstrategin ( hur
handledningen genomförs).
Lyssnandet
Lyssnandet
Lyssnandet – inte bara avlyssna.
• God lyssnare – mogen människa.
•
•
•
•
Absolut närvaro.
Medveten om dina ”raster”.
Talande tystnad.
Lyssnandet
”Säll är den som tar till rättesnöre, att
tänka efter före.”
Tage Danielsson
Lyssnandet
”…allt som vi kände vart sagt utan ord”
De tysta sångerna E A
Karlfeldt
_____________________________________
•
Att kunna mötas utöver orden
Lyssnandet
•
Utifrån genuint intresse
•
Förutsättningslöst
•
Odelad uppmärksamhet
•
Öra
•
Öga
•
Hjärta - empati
Lyssnandet
•
För att försöka förstå
•
Efter vad som inte sägs
•
Efter det för givet tagna
•
För att kunna ställa frågor
•
För att se strukturer i samtalet
Lyssnandet
Aktivt lyssnande
•
En genuin önskan att verkligen ta del av en
annan människas
•
Syn på saker och ting
•
Behov
•
Önskningar
_____________________________________
•
Undvik egoimpulser
Lyssnandet
Absolut närvaro
Markera intresse:
•
Instämmande nickningar
•
Talljud: ”mm, jaha”
•
Frågor
•
Nyckelord
•
Gester, mimik
•
Sammanfattningar
Samtalsfärdighet
Samtalsfärdighet
Det finns ett antal olika samtalsfärdigheter såsom:

1. Uppmärksamhet

2. Parafrasering

3. Spegling

4. Parafrasering & spegling

5. Att ställa frågor

6. Sammanfattningar
Samtalsfärdighet
Det finns ett antal olika samtalsfärdigheter forts.:

7. Omformulering

8. Problemlösning & problembearbetning

9. Omformulering av problemet

10. Konfrontation

11. Om att ge och få råd
1. Uppmärksamhet
Minimala responser (icke verbala uttryck samt
språkliga yttringar typ:
•
Nickningar…
•
Hm…
•
Ja…
•
jasså…
2. Parafrasering
Sammanfatta, tolka med egna ord.

Omformulera det som sägs.
Detta fyller tre syfte:
1.
Det utgör en dokumentation av att man som
handledare följt med och förstått det viktiga i det
som förmedlats
2. Parafrasering
2. Det gör det möjligt att korrigera och komplettera
och fördjupa handledaren förståelse av innebörden
av det som sagts.
3. Det gör det naturligt för handledaren att tänka
igenom det som förmedlats och antingen gå vidare
utifrån detta eller ägna mer tid åt tema som redan
behandlats.
3. Spegling
•
Likheter med parafrasering men i spegling är man
mer inriktad på känslor och inte mot den kognitiva
sakkunskapen.
•
Det är ofta känslorna som står för engagemanget
och drivkraften därför är detta viktigt.
•
När man speglar rekommenderas att använda så
lite värderande uttryck som möjligt utan konkret
beskrivande som t.ex. arg, lycklig, stolt, spänd…
4. Parafrasering och spegling
•
I de flesta handledningssituationer
är det naturligt att kombinera
dessa.
4. Parafrasering och spegling
Men det kan lätt uppstå fel när man speglar som t.ex.:
•
Att man låter som en papegoja och upprepar nästan
ordagrant.
•
Talar enbart om innehållet och bryr sig inte om
känslorna.
•
Träffar fel känslonivå.
•
Varierar inte ingångarna. Fraser som ”det låter som
du” och ”jag hör dig säga att” används ensidigt och
mekaniskt.
•
Förändrar och förvanskar budskapet.
•
Ligger före i budskapet (man har hört det förut).
5. Att ställa frågor
•
Man bör reducera frågeställningarna till
minimum.
•
Man ska stäva efter att ställa öppna frågor.
•
Uppföljningsfrågor.
•
Ombytande frågor, används när man saknar
information.
•
Bekräftande frågor.
Hur vi frågar
Ibland mindre lämpliga frågor:
•
Ja/nej frågor
•
Dubbla frågor
•
Ledande frågor
•
Provocerande frågor
•
Frågor som väcker försvar
Använd gärna öppna frågor
•
Hur…
•
När…
•
På vilket sätt…
•
Var…
•
Vad menar du när du säger…
Öppna frågor
•
Använd få öppna frågor, men vida frågor, med
många uppföljningar
•
Uppföljningen syftar till att fördjupa samtalet och
leda det vidare
•
Följ alltid upp ”tomma ord” som t.ex. bra, lagom,
enkel, m.m.
Uppföljning kan vara…
•
Kan du berätta lite mer…
•
Du nämnde… vad tänkte du på?
•
Vad menar du när du säger…
•
Vad menar du med lagom?
•
Om du måste ta ställning…
•
Vad är det du inte gillar?
•
Förändring säger du – hur då?
Tre Förmågor
•
Förmåga till förundran och nyfikenhet. Finns
alltid något att lära sig av alla människor.
•
Förmåga att ställa precisa frågor som får
personen att öppna sig.
•
Förmåga att lyssna.
6. Sammanfattningar
•
I slutet av träffen är det lämpligt att
sammanfatta. Den bör inte vara för omfattande
och behöver inte vara kronologisk.
•
Sammanfattningen är inriktad på struktur och de
huvudsakliga områden som samtalet har handlat
om. Ett syfte är bl.a. avslöja eventuella
missförstånd eller oklarheter.
7. Omformulering
•
”Vad måste till för att situationen enligt din
mening ska bli bättre?”
•
Omformulera ett negativt synsätt till ett positivt
eller ett inskränkt synsätt till ett bredare…
8. Problemlösning & bearbetning
•
I vår kultur är vi så inriktade på att lösa problem
att vi underskattar och ibland förbiser sådana
problem som bara kan bearbetas – inte lösas. Det
är viktigt att vi bearbetar problem som inte kan
lösas.
•
Hur kan vi på bästa sätt leva med den här
situationen som har uppstått, hur ska vi samarbeta
runt detta. Hitta olika strategier.
9. Omformulering av problemet
•
Vilken typ av problem är det?
- (Vad är det verkliga problemet?)
•
Individproblem
•
Problem som rör inlärningsmiljön
•
Attributions- och kulturproblem (yrkeskultur)
•
Bedömningsproblem
•
Administrativt problem (vem ansvarar för t.e.x.
information, regler, rutiner…
10. Konfrontation
•
T.ex. påpeka bristande överensstämmelse mellan
det verbala och det kroppsliga budskapet
•
Rikta fokus på den handledde istället för att det
handlar om andra personer. Vilket ansvar har hon
i det hela?
11. Om att ge och få råd
”för att i sanning kunna hjälpa en annan person,
måste jag förstå mer än honom – men i första hand
förstå det han förstår. Om jag inte gör det så
kommer min bättre förståelse inte att kunna hjälpa
honom”
(Kierkegaard,1859)
11. Om att ge och få råd
•
I handledning är det inte en fråga om hurvida
man som handledare ska ge råd eller ej. Frågan
rör när det är vettigt att att komma med råd och
hur man i så fall gör det.
•
Ibland är det så att fast man ber om råd vill man
inte ha några råd som kan lösa problemen.
Grundstruktur - samtalsmetodik
Samtal
Förberedelsefas - strategi
___________________________________
•
•
•
•
Gör en ”karta/modell” som du har i
sitt eget huvud (exempelvis hur
samtalet
ska läggas upp.
Utveckla möjligheter och alternativ.
Samtal
Grundförutsättningar
______________________________________
Tydlighet och struktur i information då det gäller:
•
Tid
•
Rum.
Detta är en grundförutsättning för att
samtalet ska fungera.
Samtal
Förhållningssätt
__________________________________
____
Självreflektion gällande:
• Själva grundinställningen
(anda/attityd).
• Egen vilja av att hjälpa, intresse.
• Hur ställer jag frågor?
Samtal
Definiera problemet
________________________________
______
•
Gör en sammanfattande
beskrivning av problemet,
återkoppla.
Samtal
Samtalsstruktur
________________________________
•
Under ett samtal - göra små
sammanfattningar av samtalet,
t.ex. efter 15 min.
Samtal
Sammanfattning av samtal/delar av samtal
_____________________________________
•
•
•
•
Bättre struktur
Ett sätt att styra samtalet.
Öka aktivitetsnivån.
Frågor leder till att personen blir mer
aktiv och självreflekterande.
Samtal
Att finna balanspunkter i ett samtal
_____________________________________
Begrepp att reflektera kring:
 Tillåtande kontra sätta gränser
 Vårda, hjälpa kontra ställa krav
 Aktiv kontra passiv, avvaktande
 Närhet kontra distans
 Modig kontra försiktig

Samtal
Feedback
________________________________
•
Vad har personen uppfattat av
samtalet?
•
Oklarheter klaras upp.
Samtal
Argumentation kontra blockering
________________________________
•
Viktigt att inte gå in i en
konfrontation.
Om personen argumenterar emot dig:
•
Vad är det som gör att personen handlar och gör på det sätt
han gör?
Samtal
Argumentation kontra blockering
__________________________________
Blir du blockerad av stämningen i
rummet
alternativt blockerad av en fråga:
•
Inte säga något förhastat.
•
”Jag behöver tänka på det här".
Samtal
Bekräftelse
________________________________
______
Bekräfta personen på olika sätt:
•
Sätta ord på tankar.
•
Stärka identitet/hitta identitet.
•
Tydliggöra.
Samtalets upplägg
Intervjuteknik
Samtalets upplägg
Intervjuteknik är ett medel för att
systematisera informationssamlingen
för att få ut det mesta möjliga av
samtalet.
Man skiljer ut tre faser:
- Planering
- Genomförande
- Efterarbete
Genomförande
•
Berätta om syftet med samtalet och
diskutera det med den Du talar
med.
•
Informera om samtalets
förutsättningar, t.e.x. sekretess.
•
Försök att skapa en god kontakt.
•
Börja med något neutralt ämne.
Genomförande
•
Undvik att ställa frågor som kan
besvaras med ja eller nej.
•
Ställ en fråga i taget.
•
Ge god tid till svaret, fall inte i talet.
•
Anpassa språket till den Du talar med.
•
Undvik ledande frågor.
•
Börja frågor med frågeord.
Genomförande
•
Följ upp viktigare svar.
•
Avsluta samtalet neutralt.
Efterarbete
Gå igenom samtalet för Dig själv
och notera viktiga svar.
• Bedöm enbart relaterade fakta inte vad Du tror.
• Var medveten om risker att egna
värderingar styr Dina bedömningar.
• Tänk på att vissa svar är mer socialt
acceptabla än andra.
•
Öppna och slutna frågor
Kommunikation
Med fokuseringen på kommunikation är
syftet med att öka handlingsberedskapen
för att analysera, värdera och tydliggöra
alternativa förhållningssätt i klinisk
handledning genom att:
• Betona reflektionens betydelse för
hur yrkeskunskap grundläggs och
utvecklas.
• Utveckla kunskaper om teorier och
modeller inom området handledning.
Två olika nivåer
•
•
Kommunikation handlar ofta om två
olika nivåer av budskap. Det vi säger
har å ena sidan ett fakta budskap (vad
sägs?) å andra sidan ett budskap som
består av upplevelser, en emotionell
innebörd (hur sägs det?)
Inom kommunikationsteori benämns
dessa nivåer ibland som innehållsrespektive processdel. Båda nivåerna
behöver fokuseras i handledning.
Vad och hur
Rent allmänt kan man säga att variationer
på frågeställningarna:
• Vad?
• Hur?
Dessa frågor brukar ge den tillfrågade de
möjligheter som söks med den öppna frågan.
• Vad hände…
• Hur upplevde du…
Öppna frågor
Dessa frågor är öppna och breda men
även den öppna frågan kan fokuseras
som följande exempel vill visa.

Vad hände vid det första handledningstillfället?

Du sade att..........hur tänker du då?

Vad kände du när patienten sade att det inte betydde
något?
Öppna frågor
Öppna frågor kan fokusera likheter
och skillnader som kan tydliggöra
perspektiv som man kanske inte
uttryckt för sig själv tidigare:
•
Vilka likheter ser du i dessa
arbetsmetoder?
•
På vilka sätt skiljer sig dessa
uppfattningar?
Öppna frågor
En annan typ av öppna frågor ger den som
handleds möjligheten att byta perspektiv
genom att man ställer frågor som ger
möjlighet till att bli observatör av sig själv.
Man låter den handledde inta en tredje
persons position. Denna frågetyp ger möjlighet
till ökad förståelse av andras upplevelser och
kan därför också ses som övning av den
empatiska förmågan.
•
Hur tror du att patienten uppfattar
situationen?
Öppna frågor
Den öppna frågan i handledning kan också ha en
värderande / utvärderande karaktär:
•
Kan du beskriva vad du tycker blev bra (eller
mindre bra) när du träffade patienten?
Frågor som belyser konsekvenser av samspel
mellan människor eller händelser kan ofta vara
klargörande och ge insikt i hur man påverkar och
blir påverkad:
•
Hur reagerar du på den höga frånvaron i
gruppen?
Öppna frågor
Ibland kan det röra sig om framtidsinriktade
frågor som ger möjlighet att överväga olika
möjligheter att gå vidare. Det är dock på sin
plats att höja varningsflagg för att ställa den
här typen av frågor för tidigt i
handledningen. Risken finns att man inte
hunnit att analysera situation tillräckligt och
alltför snabbt kommer in i problemlösning.
•
Om han avbryter behandlingen, hur tar
du upp det i teamet nästa gång?
Öppna frågor
Ibland kan respektfulla och bekräftande
uppmaningar / önskningar formuleras
och ersätta den öppna frågan.
• Det vore intressant att få höra dig
utveckla ditt resonemang
angående…….
• Du nämnde att du tyckte att arbetet
som är svårt. Jag skulle vilja att du
utvecklade dina tankar kring det litet
mer.
Öppna frågor
•
•
•
Det finns öppna frågeställningar som det kan
finnas anledning att ha respekt för.
I litteratur om samtalsmetodik brukar man
varna för att börja frågor med ”varför….?”
eller närliggande frågetyper som ”hur
kommer det sig att du….?”. Dessa
formuleringar kan lätt uppfattas som
anklagelser och leder ofta mer till försvar än
reflektion.
Men självklart kan varför-frågan någon gång
vara alldeles utmärkt. Ibland kan t.ex.
försvaren vara så centrala att de behöver
lyftas fram på något sätt.
Slutna frågor
När slutna frågor ställs ges inte så många
svarsalternativ, ofta bara ja- eller nejsvar. Om jag som handledare har
intentionen att leda in deltagaren som
handleds i reflektion så kan möjligheten
till detta begränsas med denna typ av
frågeställning.
• Kände du att något var på tok vid det
tillfället ?
• Tycker du om…?
Slutna frågor
Ibland behöver man ställa frågor som
berör klargörande faktauppgifter, då är
den slutna frågan självklart användbar.
• Jag uppfattade att du sade att du
hade…, är det riktigt?
• Har du gjort upp ett skriftligt
kontrakt med…?
• Var alla deltagarna i gruppen med vid
detta tillfälle?
Ledande frågor
Ledande frågor kännetecknas av att själva
frågeställningen antyder det förväntade svaret. I
detta sammanhang är det viktigt att vara medveten
om att det finns ett maktperspektiv i de flesta
professionella sammanhang. Det finns en risk för att
det upplevs som viktigt att ”vara till lags” och ge
”det rätta svaret”, snarare än att själv reflektera!
Frågeställaren nedan är mer fokuserad på att få sin
egen tolkning verifierad än av att få ta del av den
andres upplevelse.
• Kändes det inte jobbigt när han sade det till dig ?
• Då kände du dig väl nedtryckt?
• Jag förmodar att du tycker det är viktigt att alla
är med eller?
Ledande frågor
Ibland är det lätt gjort att man ”smyger
in” råd och lösningar i sina frågor. Man
kan visst ge råd och tips i handledning,
men det bör ske först efter att man
grundligt analyserat situationen genom
ett öppet frågande och framförallt ska
inte råd och tips ges på ett förtäckt sätt.
•
Har du tagit kontakt med… och frågat
hur hon ser på det ?
Marte Meo
Maria Aarts
•
•
•
Marte Meo har skapats av Maria Aarts,
speciallärare från Holland.
När Maria på 1970-talet arbetade med
barn med autism hände en
eftermiddagnågot speciellt som skulle
visa sig vara början till hennes
utveckling av Marte Meo.
Maria hade en förmåga att skapa en
god kontakt med dessa barn som
p.g.a. sin autism hade svårigheter att
kommunicera.
Maria Aarts
•
När hon var på väg att avsluta dagens
skolarbete blev hon iakttagen av en
mamma som stod i tamburen och väntade
på att få hämta sin son.
•
Mamman såg det goda samspelet mellan
Maria och pojken och blev så berörd att
hon brast i gråt.
•
Efteråt frågade hon Maria: ”Vad är det du
gör, som inte jag kan? Jag är mamman,
jag har kärleken och viljan. Jag vill lära
mig av dig”.
Maria Aarts
•
Detta väckte frågor hos Maria, vad
är det jag ser och gör som inte
andra ser och gör?
•
Vad är det i mitt arbetssätt när det
gäller kommunikationen som
skapar kontakt och stimulerar
barnets utveckling?
•
Kan jag förmedla det till andra?
Marte Meo – ett
kommunikationsverktyg
•
Video som ett verktyg
•
Upptäcka skeenden
•
Ger möjlighet att finna konkreta
lösningar som leder till förändring
och utveckling.
Länkar
Kommunikation - Wikipedia

sv.wikipedia.org/wiki/Kommunikation
Att inleda ett samtal

atthallaigangettsamtal.blogg.se/?tmp=21223512
Konversation - att hålla igång ett samtal

konversationen.blogg.se/?tmp=21222913
Rollspelsmall

rollspelsmallgrund.blogg.se/?tmp=24190450
Länkar
Samtal - Beta SLI
En bok, en författare: Tomas Böhm

beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=3&article=U
102245-27
En bok, en författare: Nils Uddenberg

beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=3&article=U10224
5-05
En bok, en författare: Sten Espmark

beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=3&article=U101925-17
En bok, en författare: Brev från barnens O

beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=3&article=U102588-72
Retorik
Less is more

www.youtube.com/watch?v=UbR4G199FCw&feature=rel
mfu
Tydliga mål för din presentation

www.youtube.com/watch?v=VdKl8a_zatk&feature=relmf
u
Rösten

www.youtube.com/watch?v=MJDnvskqy0&feature=relmfu
Kroppsspråket

www.youtube.com/watch?v=eWw3FsxI0Zw&feature=relmfu
Sluta hålla presentationer - börja ge!

www.youtube.com/watch?v=5m2amRYUr3Q&feature=relmfu
Retorik
Whiteboard

www.youtube.com/watch?v=69HzlfLkeO0&feature=relm
fu
Powerpoint

www.youtube.com/watch?v=2llfdrQGi3U&feature=relmf
u
Att få publiken att minnas

www.youtube.com/watch?v=bVeDjROcER0&feature=rel
mfu
Tro på vad du säger

www.youtube.com/watch?v=pCHNgRF40wQ&feature=relmfu
För den nervöse

www.youtube.com/watch?v=6wZ6Y00RQwY&feature=relmfu
Motiverande samtal, MI
(Socialstyrelsen)
MI & MET

En stor andel av de personer som söker
vård för problem med missbruk eller
beroende är inte redo att påbörja en
förändring. Motiverande samtal, MI, är
en metod som aktiverar den enskildes
egen motivation till förändring och
följsamhet till behandling. MI kan ingå
som metod och förhållningssätt i
motivationshöjande behandling, MET.
Användbart i olika behandlingssituationer


MI kan vara användbart i olika
behandlingssituationer, såväl vid korta
kontakter som i längre tids behandling.
Metoden har effekt som ensamstående
behandling men har starkast effekt som
inledning till eller i kombination med andra
insatser.
MI-metoden är attraktiv för många
professionella som arbetar med missbrukoch beroendeproblem därför att den är
generaliserbar till arbete med andra
riskfaktorer och flera beteendeproblem.
MI aktiverar personens egen
motivation till förändring

MI är en samtalsmetod som aktiverar den enskildes egen
motivation till förändring och följsamhet till
behandling. Personen får hjälp att för sig själv klargöra
motiven för eller emot ett beteende som behöver
förändras. MI innebär att ge positiv förstärkning, stärka
självtilliten och övervinna ambivalens. Om personens
ambivalens inför sitt beteende minskar kan han eller
hon lättare fatta beslut om förändring.

MI utgår från att den enskilde har kunskap om sina
önskade mål och om bästa sättet att nå dem. Metoden
utgår också från att den enskilde har kompetens och
resurser för att nå sina mål.
Fyra grundläggande principer
Den professionelle behöver förhålla
sig till fyra grundläggande principer
inom MI:
 Visa
empati
 Utveckla
 Undvika
 Stödja
diskrepans
argumentation
självtillit
Visa empati

Att kunna lyssna på ett skickligt sätt
är en komplex klinisk färdighet. Ett
empatiskt lyssnande innebär att den
professionelle tydlig visar att han
eller hon vill och försöker förstå
den enskilde, exempelvis genom
reflektioner och sammanfattningar.
Utveckla diskrepans

Den enskildes värderingar och
motivation är viktig för att han eller
hon ska kunna förändra sitt beteende.
Därför behöver man utforska
skillnaden mellan den nuvarande
situationen och önskad situation
utifrån personens mål och värderingar.
En lagom stor diskrepans mellan
nuvarande situation och önskad
situation kan väcka personens
motivation till förändring.
Undvika argumentation

Den enskildes motstånd ses som ett
naturligt uttryck för hans eller
hennes oro eller skepsis inför en
förändring. Om personen inte ser
någon anledning att förändras
försöker den professionelle
undersöka varför istället för att
argumenterar emot.
Stödja självtillit

Den professionelle behöver stödja den
enskildes självtillit genom att stärka
hans eller hennes tro på sin förmåga
och möjligheten till förändring. Den
professionelle behöver också visa att
han eller hon ser och uppskattar
personens ansträngningar. Om man
tillsammans tror på att en förändring
är möjlig så ökar motivationen.
En motiverande samtalsanda

Motiverande samtal innebär att den
professionelle har en motiverande
samtalsanda för att framkalla den
enskildes motivation att förändra
sitt beteende. En motiverande
samtalsanda kan beskrivas som
samarbetsinriktad, framkallande
och respektfull inför personens
autonomi.
En samarbetsinriktad samtalsanda

En samarbetsinriktad samtalsanda
innebär att få igång ett samarbete
med den enskilde för att stimulera
och stödja hans eller hennes
ansträngningar att nå sitt mål. Den
professionelle har en samarbetande
stil och ser sig som en jämlik
samarbetspartner.
En framkallande samtalsanda

En framkallande samtalsanda
innebär att den professionelle
försöker få den enskilde att
reflektera över sitt beteende och
utveckla sina tankar och argument
för en förändring.
En samtalsanda med respekt för
personens autonomi

En motiverande samtalsanda
innebär också att den professionelle
visar respekt för den enskildes
autonomi genom att bekräfta hans
eller hennes eget ansvar och
kontroll över sitt liv.
Motivationshöjande behandling, MET

Motivationshöjande behandling, MET,
är en kortvarig form av psykoterapi,
som oftast innefattar en till två
sessioner. Metodiken och
förhållningssättet från MI tillämpas
före behandling, därefter följer en
bedömning med sedvanliga
bedömningsinstrument till exempel
ASI, och sedan används MI åter vid
återkoppling av bedömningens
resultat.
ASI
http://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocumen
ts/ASI-Grund-Ifyllbar-5maj.pdf