Ordböjning
morfologisk utveckling
Språkstruktur
!
Principen bakom alla mänskliga språks
struktur är att små delar bygger upp större
delar som bygger upp ännu större delar
Barns tidiga språkutveckling
Institutionen för lingvistik,
Göteborgs universitet
Språkstruktur
!
Fonologi - fonemens kombinationer till morfem
!
!
!
Morfologi - morfemens kombinationer till ord
!
!
!
!
!
fonem - minsta betydelseskiljande enheterna
pil - bil - sil - fil
Fonetiska och fonologiska nivån
!
!
!
morfem - de minsta betydelsebärande enheterna
hund - ar - na -s
Syntax - ordens kombinationer till satser
Semantik - ordens och satsernas betydelse
Pragmatik - användningen
Hur barn lär sig att producera och känna
igen ordens och ordkombinationernas uttal
Fonetik
!
!
!
Fonologi
!
!
Hur uttalas de tidiga orden?
!
Till en början KV
!
!
ex. mamma, pappa, titta
Sedan slutna stavelser
!
!
!
barnet fortsätter att använda KVKV
ex. stol KKVK --> tol KVK
Även barnriktat tal har strukturen KVKV - kisse,
pippi, vovve
språkljudens språkliga funktioner
hur de kombineras
Uttalsstrategier för konsonanter
!
Ofta systematiska avvikelser
Dentalisering - utbyte mot dentaler /d/ eller /t/
!
Strykning av en konsonant
!
Assimilation - en konsonant påverkar en annan
!
Inskott av extra vokal
!
Metates - omkastning av konsonanter
!
Sedan KVKV
!
!
ex. mjölk --> mö
de enskilda språkljudens fysiska natur
hur de produceras och uppfattas
hur de är beskaffade som akustiska fenomen
!
!
!
!
!
min --> din, mig --> dig
ställa --> tälla
smörgås --> mö-mås
tro --> tero
byxor /byksor/ --> byskor
1
Strategier vid konsonantkluster
!
!
!
Strykning och assimilering är de vanligaste
strategierna för att undvika kluster
Metateser är vanliga under vissa stadier i
utvecklingen, runt 3-årsåldern
Forskningen har visat att tillägnandet är olika
beroende på vilken ställning i ordet klustret har
!
!
!
Fonologin utvecklat
!
!
Först används kluster medialt och finalt, sedan initialt
smörgås --> mömås - möjgås - smörgås
skratta --> katta - skatta/kratta - skratta
Ordböjning
Morfologi
!
Lexikala morfem
!
!
!
!
!
!
!
!
inte betyder något om de står ensamma
har betydelse i kombination med lexikala
morfem
och, på, -ar, -en, -de
röd --> jöd
!
/r/ inlärs ofta sent
Morfemens kombinationer till ord
De minsta betydelsebärande enheterna
hund - ar - na -s
Fria och bundna morfem
!
ord med egen betydelse
häst, cykla, röd
Grammatiska morfem
!
Morfologi
!
Lexikala och grammatiska morfem
Vid ca 4-årsåldern är det fonologiska
systemet färdigutvecklat
Vissa enstaka uttalsproblem kan kvarstå
Fria morfem
!
!
!
står som självständiga ord
bil, snurra, men, att
Bundna morfem
!
!
!
kan inte stå som egna ord
ändelser och andra affix
o-, -er, -ig, -s, -aktig
2
Morfem - översikt
Vad krävs i språkutvecklingen?
Indelningsgrund:
!
!
!
!
Kan stå som eget ord?
JA fria
NEJ bundna
Har egen betydelse?
JA lexikaliska
NEJ grammatiska
Position i förhållandet till stammen:
FÖRE
prefix
be-, oINNE I
infix
finns ej i svenskan
EFTER
suffix
-aktig, -or, -de
Faktorer som kan påverka
!
Betydelse
!
!
!
!
!
!
!
att segmentera stammar från ändelser
att koppla betydelse
uttryck - innehåll
Utveckling
!
former dvs. byggstenar måste kunna associeras med
betydelse
Till en början endast lexikala morfem
!
!
det som är perceptuellt påtagligt är också enklare att
lägga märke till
längd, betoning, ordaccent
lättast: titta, mamma
!
inte fria grammatiska morfem
inte bundna grammatiska morfem
endast “ord”
ett morfem som förekommer ofta och i olika
kontexter läggs enklare märke till
Ordförrådsspurten och morfem
!
Grammatiska morfem bryter fram
Barnet har tillägnat sig ett tillräckligt antal
ordformer (ordförråd) för att börja urskilja
gemensamma nämnare till de olika formerna
!
Barnet kommer fram till en analys av
!
!
!
!
Kopplingsproblemet
Frekvens
!
!
!
Prosodi
!
!
!
Vad krävs för morfologisk utveckling?
Vad finns det för faktorer som påverkar
barnets analys?
Segmenteringsproblemet
!
de frekventa böjningsmorfem
ordstammar - fria morfem och
böjningsändelser - bundna morfem
Böjningsmorfemen generaliseras och tillämpas på
nya stammar
Övergeneralisering
!
När barnen börjar använda språkliga
former för att beteckna grammatiska
funktioner
!
!
!
vill de helst ha så få funktioner som möjligt
för varje form
en form - en funktion
då uppstår övergeneraliseringar
3
Övergeneralisering - verb
!
!
De regelbundna verben delas i fyra
grupper/konjugationer - se OH
Oregelbundna verb böjs då regelbundet i
preteritum och/eller supinum
!
!
!
Preteritum: sov-de, spring-de, gåd-de
Supinum: läs-it, lek-it, bygg-it
Kan förekomma upp till skolåldern
Talspråk
!
Tolkning av barnets verbböjning
!
!
!
Svenskt talspråk
!
En vuxen kan göra en fonologisk förenkling:
!
!
!
!
!
!
När börjar barn att se ur ett tidsperspektiv?
!
!
!
i det tidiga barnspråket finns inga
markeringar för tid
barn vill tala om “här och nu”
vuxna använder presens när de talar med
riktigt små barn
!
Supinum före preteritum
!
!
!
!
det är lättare att tala om det som just har hänt
och som har lämnat spår, eller fortfarande
gäller, i talögonblicket
hjälpverbet utelämnas
supinumformen får ensam utgöra
perfekttempus
Jag ramla och föll nerför trappan
Nu har jag prata färdigt
inte har börjat böja verben
viktigt att få fram exempel i andra konjug.
Förfluten tid
!
!
Tempus talar om tidpunkten vid vilken
handlingen ägde rum
Barn är mer intresserade av om något
!
!
!
har hänt eller inte - aspekt
Än när något hände - tempus
Aspekt före tempus
!
Förfluten tid
tendens att utelämna ändelser på verb -ar
Ett barn:
!
Tempus, tidsperspektiv
säkrast titta på verb i 2:a, 3:e, 4:e konjug.
inte 1:a konjug.
Aspekt innebär verbhandlingens förlopp eller
resultat
Verb
!
Turordningen på böjningsmorfemen
sammanfaller med ökad kognitiv mognad
!
!
!
enkel suffigering såsom svaga verb är enklast
omljud + suffigering är svårast
springa - sprang - sprungit
Preteritum kommer senare
!
!
syftar på en bestämd tidpunkt i det förflutna
mer förfinat tidsbegrepp
4
Verb
!
Övergeneralisering - substantiv
Infinitiv/presens före supinum före preteritum
infinitiv
presens
titta
supinum
tittat
tittar
preteritum tittade
futurum
skall titta
låg morfemmedvetenhet
“här och nu”
omedelbar kontext
något som precis har hänt
utelämnar hjälpverbet
mer abstrakt, ej “här och nu”
ännu mer abstrakt
hjälpverb krävs
Övergeneralisering - substantiv
!
Innan barnet har lärts sig alla deklinationer
!
väljer en form
oftast deklination 2 (-ar), den största gruppen
!
rådjur-ar, hus-ar, hus-ar-na
!
Partikelverb
!
!
!
!
!
!
!
!
komma
komma
komma
komma
komma
komma
ihåg
loss
på
undan
ut
åt
Ska du ut?
2.
3.
4.
5.
Fem olika deklinationer:
-or
en-ord, slutar på -a
flicka, flickor
-ar
en-ord, inte slutar på -a häst, hästar
-er
en-ord, låneord
biljett, biljetter
-n
ett-ord, slutar på V
spöke, spöken
ett-ord, inte slutar på V får, får
Substantiv
!
Numerus och bestämdhet före kasus (genitiv)
numerus
bilar
bil
bestämdhet kasus
-ar
bilen
bil
bilarna
bil
-ar
-na
bilarnas
bil
-ar
-na
!
-en
-s
Barn använder partikel tidigare än verbet
!
!
!
Ska du gå ut?
Upp!
In!
Lyfta upp!
Kom in!
I senare skede börjar användas vid perfekt
particip
!
partikel först och sedan stammen - SVÅRAST
kongruensböjs efter huvudordet som adjektiv
!
Äpplet är ätuppet
!
Ibland används bara partikel
!
1.
Partikelverb
En svensk svårighet
Verb kombineras med betonade partiklar och får
en ny betydelse
!
!
uppätet
5
Adjektiv
!
Återigen, barn vill ha samma form för samma
funktion och övergeneraliserar
!
!
!
!
Personliga pronomen
halig
plattig
hal
platt
!
!
även här övergeneraliseras de oregelbundna böjningar
storare
större, tungare
tyngre
dåligare
sämre ???
Personliga pronomen
subjekt
!
!
!
!
!
jag
ja
du
du
hon
hon
de
dom
Många barn använder du och dig om sig
själva
!
Oböjda former används först
När böjningsändelser tillägnas
!
Formerna kommer tidigt, samtidigt som verb och
substantiv övergeneraliseras
Komparationen kommer sent
!
!
objekt
genitiv
mig
ja
dig
du
henne
hon
dem
dom
min
jas
din
dus
hennes
hons
deras
doms
!
!
!
!
föräldern kallar så på barnet
böjer pronomen som substantiv
skiljer inte mellan subjekts- och objektsform
lägger genitivsuffixet -s på basformen
Ordböjning
morfologisk utveckling
Barns tidiga språkutveckling
Institutionen för lingvistik,
Göteborgs universitet
Många accepterade i talspråk
6
