Sjukpenninggrundande inkomst

Sjukpenninggrundande inkomst
Så beräknas den för företagare
sgi
1
2
4
Förord
5
Jämförelseinkomsten
6
7
Taxerad inkomst kan påverka SGI i vissa fall
8
10
12
SGI bestämmer sjukpenningens storlek
Företagarens SGI bestäms av den förväntade nettointäkten
Verksamhetens uppbyggnadsskede
Aktiebolag
Gör sjukförsäkringen mer flexibel
För dig som vill läsa mer
Förord
Den som arbetar i Sverige omfattas av den allmänna sjukförsäkringen oavsett om
man är anställd eller företagare. Många känner inte till att det finns särskilda regler
för företagare.
För att få rätt till ersättning vid eventuell sjukskrivning krävs att Försäkringskassan
kan fastställa en sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Beräkningen av SGI påverkar
ersättningens storlek och görs på olika sätt beroende på om den enskilde är anställd
eller företagare.
Reglerna om beräkning av företagares SGI är komplicerade, och många känner
inte heller till att valet av företagsform påverkar beräkningen. Eftersom SGI inte bara
används för att beräkna sjukpenning utan också andra ersättningar som kompenserar
inkomstbortfall, t.ex. föräldrapenning, kan detta få mycket negativa konsekvenser
för företagaren.
Inom sjukförsäkringen räknas den som driver verksamhet i form av enskild firma,
handelsbolag eller kommanditbolag som företagare. Om verksamheten i stället drivs
i aktiebolagsform betraktas företagaren formellt som anställd i företaget, och omfattas
därmed av samma regler som gäller för anställda.
Syftet med denna skrift är att på ett översiktligt sätt beskriva hur SGI beräknas för
företagaren. I skriften ger vi också förslag till hur sjukförsäkringen kan göras flexiblare
och öka valfriheten för företagaren att utforma sin egen försäkringslösning.
Stockholm i mars 2008
1
SGI bestämmer sjuk penningens storlek
SGI speglar den framtida inkomst en försäkrad kan antas
få av eget arbete. Den SGI som fastställs ligger till grund
för beräkningen av sjukpenning.
SGI är ett beräkningsunderlag som Försäkringskassan använder för att beräkna
sjukpenningens storlek och andra arbetsbaserade förmåner som betalas ut per
dag, såsom rehabiliteringspenning och föräldrapenning. När SGI ska beräknas gör
Försäkringskassan ett antagande om den sannolika framtida årsinkomsten. För att
inkomsten ska kunna ingå i beräkningsunderlaget, måste den komma från eget
arbete utfört i Sverige, och dessutom ha en viss varaktighet.
En företagare omfattas av sjukförsäkringen då verksamhet påbörjats i enskild firma,
handelsbolag eller kommanditbolag. Det ska finnas en avsikt att driva rörelsen under
minst sex månader.
SGI för sjukpenning är lägst 24 procent av prisbasbeloppet och högst 7,5
prisbasbelopp (prisbasbeloppet år 2008 är fastställt till 41 000 kronor). Inkomster
som ingår i beräkningen kan komma antingen från inkomst av anställning eller
som inkomst av annat förvärvsarbete. Det är företagsformen som avgör hur
Försäkringskassan betraktar inkomsten. För företagare betraktas inkomsten som
inkomst av annat förvärvsarbete, vilket
också kallas SGI-B av Försäkringskassan.
Drivs företaget som ett aktiebolag räknas
företagaren formellt som anställd i bolaget,
och inkomsten betraktas som inkomst av
Tänk på att…
anställning, även kallad SGI-A.
…det är företagsformen som
!
avgör om man betraktas som
företagare eller anställd vid
beräkning av SGI!
2
Karensperiod
!
Tänk på att…
…det finns möjlighet att
Sjukfrånvaroperioden inleds med en karensdag. Under
anmäla en längre karenstid
karensdagen utbetalas ingen ersättning från försäkringen.
och att sjukförsäkringsFöretagare har möjlighet att välja en längre karenstid, på 3
avgiften därmed blir lägre!
eller 30 dagar, och därmed få en lägre sjukförsäkringsavgift.
Val av längre karensperiod görs genom anmälan till
Försäkringskassan. En sådan ändring blir gällande 14 dagar
efter anmälan och innebär att sjukpenning betalas ut först
efter karenstiden.
Efter den generella karensdagen betalas sjukpenning ut som hel, tre fjärdedels,
halv eller en fjärdedel, beroende på hur nedsatt arbetsförmågan är på grund av
sjukdomen.
SGI kan bara fastställas på grundval av inkomst av eget arbete. Om arbetet och
därmed inkomsten upphör, medför det som regel också att SGI upphör. I vissa
situationer kan SGI-skyddet bli vilande trots att arbetet upphört. Denna tid kallas
SGI-skyddad tid och gäller under vissa förutsättningar för den som exempelvis vårdar
barn, studerar eller är arbetssökande.
3
Företagarens SGI bestäms av
den förväntade nettointäkten
Den förväntade nettointäkten ligger till grund för beräkningen av SGI-B. Nettointäkten är företagets resultat
efter avdrag för kostnader, avgifter och avsättningar
vid den skattemässiga inkomstberäkningen, men före
skatt.
När Försäkringskassan ska beräkna inkomsten av annat förvärvsarbete – SGI-B –
görs en uppskattning av den förväntade framtida inkomsten. Den skatterättsliga
nettointäkten är företagets resultat efter avdrag för kostnader, avgifter och eventuella
avsättningar vid den skattemässiga inkomstberäkningen, men före skatt.
Det är Skatteverket som fastställer nettointäkten med hjälp av deklarationen.
Det innebär att nettointäkten är ett hypotetiskt belopp fram till och med
taxeringsbeslutet.
Försäkringskassan beräknar med andra ord SGI utifrån en förväntad inkomst, som
ännu inte är känd men som företagaren uppskattar som trolig. Försäkringskassans
beräkning ska i första hand bygga på de uppgifter som företagaren själv lämnar,
men har också möjlighet att använda företagets tidigare års taxerade skatterättsliga
nettointäkter som ledning vid bedömningen.
!
Tänk på att…
…exempelvis stora inköp i verksamheten
och avsättningar till periodiseringsfond
påverkar den skatterättsliga nettointäkten
och därmed SGI!
4
Jämförelseinkomsten
Företagarens SGI beräknas aldrig högre än vad en
anställd skulle ha i inkomst för ett liknande arbete, så
kallad jämförelseinkomst.
!
En central regel när företagarens SGI ska beräknas är bestämmelsen om
jämförelseinkomsten. Med detta menas att SGI för företagare, oavsett verksamhetens
faktiska nettointäkt eller uppgivna förväntade inkomst, inte kan beräknas till ett
högre belopp än vad en anställd skulle ha i inkomst för liknande arbete.
Vad som är liknande arbete finns inte reglerat. Försäkringskassan måste utreda
vilka arbeten som kan anses som liknande och vad en anställd tjänar i dessa arbeten.
Det är arbetets art och den egna insatsen som ska bedömas. Även andra faktorer
kan beaktas, såsom tidigare arbetslivserfarenhet och kompetens inom yrkesområdet.
Exempel: En snickare driver enskild firma och beräknar den skatterättsliga
nettointäkten till ca 300 000 kr under det kommande
året. Försäkringskassan kan ändå fastställa SGI till
Tänk på att…
lägre belopp, med hänvisning till att inkomsten
ligger över vad en anställd snickare, med lika stor
…den förväntade inkomsten
erfarenhet, skulle tjäna.
vid beräkning av SGI inte kan
När Försäkringskassan ska beräkna jämförelsevara högre än vad en anställd
inkomsten, ska den anpassas så att den motsvarar
skulle haft för liknande arbete!
den faktiska arbetsinsatsen i den egna verksamheten.
Detta gäller oavsett om arbetsomfattningen är
normal heltid, i mindre omfattning eller mer än heltid. Arbetsinsatsen som företagare
begränsas inte, till skillnad från anställda, av arbetstidslagens regler om övertid.
Om företagaren arbetar mer än heltid, kan Försäkringskassan ta hänsyn till detta
vid beräkningen av SGI.
Exempel: Om företagaren kan visa att arbetsinsatsen motsvarar en och en halv
heltidsarbetande, finns möjlighet att SGI fastställs som motsvarar en och en halv
jämförelselön. En företagare som sköter sin egen administration kan få tillgodoräkna
sig administrativt arbete motsvarande cirka 10 procent av den beräknade jämförelseinkomsten.
5
Taxerad inkomst kan
påverka SGI i vissa fall
Om nettointäkten under flera år är lägre än jämförelseinkomsten ska de tre senaste årens taxerade inkomster
ingå i beräkningen. Försäkringskassan har möjlighet
att beakta både uppåtgående och nedåtgående trender.
Finns det ingen trend, används ett genomsnitt.
Om verksamhet i ett företag under flera år i följd uppvisar en lägre skatterättslig
nettointäkt än jämförelseinkomsten, ska SGI inte grundas på den förväntade
nettointäkten. I stället beräknas den med ledning av de tre senaste årens taxering.
Vid bedömningen av ”flera år i följd” ska ett enstaka förlustår i verksamheten
bortses från. När Försäkringskassan ska beräkna de tre senaste årens taxerade
inkomster hämtas uppgifter från både Skatteverket och företagaren. Även den
pensionsgrundande inkomsten kan användas. Har skattemässiga avsättningar gjorts,
kommer detta att påverka den taxerade inkomsten.
Sjukförsäkringen är avsedd att ge skydd mot framtida inkomstbortfall, medan
taxeringen avser en förfluten tid. Att alltid beräkna SGI till ett belopp som ryms inom
ramarna för de senaste årens taxeringar, kan därför ge en SGI som inte motsvarar den
antagna inkomstsituationen vid det tillfälle man söker ersättning. Försäkringskassan
har därför möjlighet att beräkna SGI till ett annat belopp än vad som framgår av de
senaste årens taxeringar, och i stället beakta
eventuella uppåtgående eller nedåtgående
trender i de taxerade inkomsterna. Om
de tre senaste årens taxerade inkomster
Tänk på att…
inte uppvisar någon trend, kan i stället ett
genomsnitt av dessa inkomster användas vid
…enstaka förlustår inte ska påverka
beräkningen. Försäkringskassan får också
beräkningen av SGI. Även inkomster
väga in uppgifter om inkomst från år som
som ännu inte har taxerats kan
ännu inte taxerats, om detta bättre speglar de
inkluderas!
framtida inkomsterna.
6
!
Verksamhetens uppbyggnadsskede
När verksamheten byggs upp kan den förväntade
nettointäkten vara lägre än normalt. Försäkringskassan
har då möjlighet att fastställa en fiktiv SGI som är högre
än nettointäkten.
!
Under de första åren när verksamheten byggs upp, kan den förväntade nettointäkten
vara betydligt lägre än normalt. Försäkringskassan har under uppbyggnadsskedet
möjlighet att fastställa en fiktiv SGI som är högre än nettointäkten.
Beräkningen baseras i regel på den tidigare beskrivna jämförelseinkomsten. Hur
länge en verksamhet anses vara under uppbyggnad,
bestäms efter en individuell prövning. Vanligen
handlar det dock om mellan ett och tre år från det
verksamhet startas eller övertas.
Tänk på att…
Bestämmelsen är inte avsedd att tillämpas på varje
…ett företag kan bedömas
nystartat företag. Exempel som har betydelse vid den
vara i uppbyggnadsskede även
individuella bedömningen är verksamhetens art och
om det inte är nystartat. Flera
omsättningens storlek, längden på innehavet samt
uppbyggnadsskeden i företaget
omfattning och inriktning på gjorda investeringar. Ett
kan godkännas!
företag kan anses befinna sig i uppbyggnadsskede till
exempel om verksamheten byggs upp från grunden
eller vid övertagande av en verksamhet samt i det fall
stora investeringar görs i samband med övertagande
av en verksamhet. Om ett övertagande av en verksamhet inklusive lokaler, kunder
med mera genomförs utan några större kostnader för övertagandet, är det inte säkert
att Försäkringskassan bedömer att företaget befinner sig i ett uppbyggnadsskede.
Försäkringskassan har möjlighet att använda reglerna om uppbyggnadsskede även
i andra fall och kan också godkänna flera uppbyggnadsskeden i företaget.
Vid stark skuldbelastning, som anses föreligga när de långfristiga skulderna i
företaget uppgår till 55 procent av tillgångarna, kan SGI beräknas till högre belopp
under viss tid.
Detta gäller även vid ändrade förvärvsförhållanden. Enligt praxis avses med
detta begrepp att företaget ändrar produktionsinriktning, exempelvis om en
jordbruksverksamhet ändrar produktionen från mjölkproduktion till spannmålsproduktion.
7
Reglerna om uppbyggnadsskede får också användas om företaget har tillfälliga förluster,
vilket kan avse både hela rörelsen eller del av den. Som exempel kan nämnas en
skogsverksamhet som fått stora förluster orsakat av en kraftig storm. För att tillfälliga
förluster ska medföra rätt till högre SGI, krävs att inkomsten under inkomståret är
avsevärt lägre än vad den annars skulle ha varit.
Slutligen kan SGI beräknas högre än förväntad nettointäkt om företagaren varit
sjukskriven under en längre period och nettointäkten därmed blir lägre än normalt.
Aktiebolag
En företagare som driver sin verksamhet i aktiebolag
räknas som anställd, och SGI baseras på lönen från
företaget. Är inkomsterna ojämnt fördelade över året,
görs en genomsnittsberäkning av tidigare inkomster
från företaget.
Som framgår ovan, betraktas man inte som företagare i sjukförsäkringen om företaget
drivs i aktiebolagsform. I stället räknas man som anställd i bolaget och precis som för
andra anställda grundas SGI på inkomst av eget arbete, det vill säga lön, som man
antas komma få tills vidare.
Första dagen i sjukskrivningsperioden, karensdagen, betalas ingen ersättning ut.
Det finns ingen möjlighet att välja en längre karenstid för aktiebolagsägare, till
skillnad från andra företagare.
Dag 2-14 ska arbetsgivaren betala sjuklön, det vill säga företagaren själv. Från och
med dag 15 betalar Försäkringskassan ut sjukpenning om arbetsförmågan fortfarande
konstateras vara nedsatt, och om villkoren för att få en SGI fastställd är uppfyllda.
Storleken på SGI grundas helt på den lön som tas ut från företaget. Reglerna gäller
direkt vid starten av ett aktiebolag. Till skillnad från andra företagare, finns ingen rätt
8
till en fiktiv SGI under företagets uppbyggnadsskede eller vid exempelvis tillfälliga
förluster. Försäkringskassan tar heller ingen hänsyn till någon jämförelseinkomst,
utan den enda begränsningen är det allmänna inkomsttaket för sjukpenning på 7,5
prisbasbelopp.
Om inkomsterna över året är förhållandevis jämna, med regelbunden lön som
underlag, är det inga större svårigheter att beräkna SGI. Om däremot inkomsterna är
ojämnt fördelade över året, blir det svårare att beräkna och förutse ersättning vid en
eventuell sjukskrivning. Försäkringskassan har möjlighet att vid ojämna inkomster
beräkna SGI med ledning av ett genomsnitt av tidigare inkomster från anställning
som företagare i bolaget. Det är inte reglerat hur lång period som ska beaktas vid en
sådan beräkning, utan det avgörs i det enskilda fallet. Om inkomsterna har stigit
gradvis, kan Försäkringskassan i stället göra
en trendberäkning.
Den aktiebolagsägare som inte tar ut någon
lön, betalar ingen sjukförsäkringsavgift och
har heller ingen rätt till sjukpenning. Vid
Tänk på att…
en eventuell sjukskrivning innebär detta att
…en aktiebolagsägare måste
Försäkringskassan fastställer SGI till 0 kr och
ta ut lön från bolaget för att
att rätt till sjukpenning eller någon annan
få en SGI!
ersättning som styrs av SGI, exempelvis
föräldrapenning, inte föreligger.
!
9
Gör sjukförsäkringen
mer flexibel
Reglerna för att beräkna SGI är huvudsakligen konstruerade med utgångspunkt
från anställdas villkor. Det medför bland annat att Försäkringskassan behöver mer
utredningstid för att beräkna företagarens SGI.
Den enskilde företagaren har liten eller ingen möjlighet att på ett enkelt sätt
förutse vilken ersättning man har rätt till vid eventuell sjukskrivning.
Den förväntade skatterättsliga nettointäkten i företaget ska ligga till grund för
beräkningen. Men inkomster som ligger över jämförelseinkomsten kan inte beaktas,
trots att företagare betalar sjukförsäkringsavgifter även på dessa inkomster. Om
nettointäkten under fler år är lägre än jämförelseinkomsten är det i stället de tre
senaste årens taxerade inkomster som ska beaktas. Det innebär att beräkningen
grundas på inkomster som ligger flera år bakåt i tid. Företagaren kan inte heller i
förväg förutse om reglerna om uppbyggnadsskede är tillämpliga eller inte.
Företagare som driver sin verksamhet i aktiebolagsform omfattas inte av reglerna
om uppbyggnadsskede och SGI fastställs helt och hållet i förhållande till uttagen
lön. Den aktiebolagsägare som inte har möjlighet att ta ut någon lön, står helt utan
skydd vid en långtidssjukskrivning.
SGI styr också andra förmåner, till exempel föräldrapenning, och kan därför
uppfattas som särskilt allvarligt för kvinnliga företagare. Visserligen behöver en
företagare som inte tar ut någon lön inte heller betala någon sjukförsäkringsavgift,
men det kan vara svårt att se denna koppling.
Svenskt Näringsliv anser att sjukförsäkringen måste anpassas till att bättre spegla
företagarnas speciella villkor. Dagens komplexa system bör ersättas med regler som
möjliggör ökad valfrihet och flexibilitet för den enskilde företagaren.
10
Möjlighet att själv välja försäkringsskydd vid sjukdom
Företagare bör få möjlighet att själva välja vilket försäkringsskydd de vill ha vid
sjukdom. Möjlighet att välja längd på karensperiod bör därför utvidgas. Avgifterna
påverkas direkt av vilket skydd företagaren väljer.
Företagare och aktiebolagsägare bör behandlas lika i
sjukförsäkringen
Valet av företagsform ska inte avgöra hur företagaren och aktiebolagsägaren ska
betraktas inom sjukförsäkringen.
Tydlig koppling mellan avgift och ersättning
Lönedelar överstigande 7,5 prisbasbelopp ska inte vara avgiftsgrundande, eftersom
dessa lönedelar inte berättigar till någon inkomstersättning.
Även aktiebolaget ska kunna tillgodoräknas ett uppbyggnadsskede
SGI kan under uppbyggnadsskedet antingen grundas på ett schablonbelopp eller
genom att företagarens tidigare SGI hålls vilande under perioden.
Jämförelseinkomsten som inkomsttak avskaffas
Företagaren som har högre inkomster än jämförelseinkomsten, bör även kunna
tillgodoräkna sig den delen av inkomsten. Det blir en tydligare koppling mellan
avgift och ersättning och Försäkringskassan behöver inte lägga tid på att utreda
jämförelseinkomsten, vilket är nästan omöjligt inom vissa yrken.
11
För dig som vill läsa mer
Lagtext
3 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring.
www.lagrummet.se
Föreskrifter och allmänna råd
Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:12) om sjukpenninggrundande
inkomst. Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid.
www.forsakringskassan.se
Försäkringskassans praxis
Försäkringskassans Vägledning 2004:5 Sjukpenninggrundande inkomst – och
årsarbetstid.
12
Tryck: Åtta.45
Form: KA Grafiska
SVENSKT NÄRINGSLIV
STORGATAN 19
114 82 STOCKHOLM
www.svensktnaringsliv.se
TELEFON: 08-553 430 00