Barocken 1600 - ca1750
Barock betyder onaturlig, förvriden, befängd. Nu blev musiken mer tung och dramatisk. Man ville skildra känslor, även mörka
och hemska. Musiken börjar låta som den klassiska musik vi är vana med. Musikinstrumenten utvecklas av skickliga
instrumentbyggare. Stradivarius börjar bygga sinavärldsberömda fioler.
Musik komponerades för beställning.
Musiker anställdes framförallt av kyrkan, hovet och
operahuset.
Den tidiga Barocken
1600 – 1640
Den tidiga barocken var en av de mest revolutionerade perioderna i musikhistorien. Resulterade i
Operan.
Homofoni (orden/texten kom fram bättre och tydligare med bara en huvudmelodi, Monodi).
Barocken var en protest mot den Nederländska polyfonin.
Polyfoni är en musikalisk satstyp, en av formerna för flerstämmighet. Polyfoni kännetecknas av att flera
stämmor än en har melodisk betydelse - det finns flera melodier samtidigt.
Homofoni är en musikalisk satstyp, ett sätt att föra stämmorna i flerstämmig musik. Den
kännetecknas av att en melodi dominerar och övriga stämmor bildar ackord, som understödjer den
utan att konkurrera om lyssnarens uppmärksamhet. Källa: Wikipedia,
http://sv.wikipedia.org/wiki/Homofoni
Monodi, från grekiskans monodos, en som sjunger ensam, musikterm. 1. Ursprungligen avsåg monodi
enstämmig musik utan harmoniskt underlag. Denna typ av musik användes främst under forntiden, i
medeltidens gregorianska sång och i folkvisor. 2. Vid slutet på 1500-talet i Florens, Italien, fick monodi
den nya, och idag vanligaste, betydelsen. Med monodi avsågs en uttrycksfull solosång till ackordiskt
ackompanjemang av generalbas. Den nya innebörden av monodi kom till stor del att prägla
barockmusiken, framför allt inom oratorium, opera och kantat. Källa: Wikipedia,
http://sv.wikipedia.org/wiki/Monodi
Resultat!
Opera och oratorium
Oratorium: Ett oratorium är ett större musikaliskt verk för
orkester, sångsolister och kör, med berättande text. I motsats
till opera är oratoriet inte avsett för sceniskt framförande,
använder inte av kulisser, kostymer eller skådespel.
Handlingen är ofta inskränkt till ett minimum. Det som
skiljer oratorium från opera är också att handlingen i ett
oratorium ofta (men inte alltid) är berättelser från Bibeln.
Källa, Wikipedia http://sv.wikipedia.org/wiki/Oratorium
Opera: en dramagenre där musik och teater samordnas.
Källa, Wikipedia http://sv.wikipedia.org/wiki/Opera
Mellan-Barocken
1640 - 1690
Den nya musikstilen spred sig från Italien till praktiskt taget alla
länder i Europa. Kyrkotonarterna fick ge efter för moll- och durskalor.
Instrumentalmusiken blev viktig igen. Verk skrevs för specifika
instrument, violinfamiljen var mest populär.
Concerto grosso-stilen (stor konsert), stor orkester mot en liten
sologrupp. Fuga (kontrapunkt)
Kontrapunkt (från latinets punctus contra punctum 'not mot not') är
en teknik för polyfon musikalisk komposition, en uppsättning
verktyg för att fläta ihop olika stämmor som är självständiga (var
och en mer eller mindre sin egen melodi), men ändå lätt få dem
att hänga samman både lodrätt (i stämväven) och vågrätt (över den
tid stycket tar).
Concerto Grosso
Ett flersatsigt musikverk.
Två eller flera soloinstrument spelar mot en orkester.
Sen-Barocken
1690 - 1750
Här skapades de flesta verk som vi idag känner som
barock.
Polyfoni igen.
Instrumentalmusiken lika viktig som vokalmusiken!
Lite termer:
Terassdynamik: Först spelar man svagt och sedan
plötsligt starkt utan att öka lite i taget.
Generalbas: http://www.ne.se/lang/generalbas ,
http://www.musikipedia.se/generalbas
Viktiga kompositörer!
Claudio Monteverdi, 1567 – 1643
Antonio Vivaldi, 1678 – 1741
Georg Friederich Händel, 1685 – 1759
Johan Sebastian Bach, 1685 – 1750
Idéhistoria
Naturvetenskapliga revolutionen (1543 – 1687)
Upplysningen (17oo-talet)
Sekularisering (“den här världen”, en process, under
vilket människornas intresse inriktas mer på livet I
denna världen än på ett eventuellt kommande liv I
guds rike)
Bördsadel & hovet vs ämbetesadeln & borgerskap
Den naturvetenskapliga
revolutionen
1. Nicolaus Copernicus:
2. Galileo Galilei
3. Francis Bacon
4. Isaac Newton
Upplysningen
”förnuftets århundrade”
5. John Locke – Manade till tolerans mot oliktänkande. Han förespråkade maktdelning, man skulle skilja den
lagstiftande och verkställande maktutövningen åt. Han hävdade alla människors lika värde. Locke hävdar att vi skaffar
oss all kunskap genom erfarenhet. Från början är människan ett tomt pappersark (tabula rasa).
6. Francois de Voltaire
7. Jean-Jacques Rosseau - Rousseaus syn på demokratin Rousseau anser att folkviljan är den yttersta grunden för all
samhällsmakt. Folket i hans idealstat är lagstiftare. Han förordade Genève trots att det bara var en liten minoritet som
tillhörde folket ur demokratisk synpunkt. Staden styrdes av ett råd som valdes i demokratiska val men det var bara
manliga medborgare (rösträttsåldern var 26 år) som hade rösträtt. 1.500 uppfyllde röstkraven av totalt 25.000 invånare.
Rosseau föredrar direktdemokrati. Han var inspirerad av stadsstaterna i Europa som Genève och Venedig. Rosseau
förkastar däremot den representativa demokratin. Eftersom folket skall lyda lagarna bör också folket skriva lagarna. Målet
för varje lagstiftningssystem är, enligt Rousseau, frihet för varje medborgare och jämlikhet så att ingen medborgare är så
rik så att han kan köpa en annan medborgare och ingen så fattig att han tvingas sälja sig. Den verkställande makten skall
utses genom val. Det är det bästa sättet, enligt Rousseau. Rousseau föredrar en liten stat framför en stor stat. Han menar
att förvaltningen av en stor stat försvåras av stora avstånd. Dessutom blir förvaltningen mer betungande med en stor
befolkning. Han menar också att "politikerföraktet" blir större inom en stor stat.
Upplysningstidens bärande tanke var att det mänskliga förnuftet kan förklara tillvaron. Om vi låter förnuftet styra och
använder oss av alla de kunskaper vi kan skaffa oss, kan vi forma världen och samhället så att vi får ett bättre liv än vad
som tidigare varit möjligt.
Opera
Ett drama där texten helt eller delvis sjungs till
ackompanjemang av en orkester.
En berättare talsjunger recitativavsnitt, solister sjunger de
olikarollernas arior, en kör sjunger sånger som kommenterar
händelseförloppet, en orkester ackompanjerar sången och
genomförockså rent instrumental musik
Operaskådespelarnas sångpartier var av två slag:
Recitativet – ett slags snabb “talsång” som för handlingen
framåt.
Aria – en melodisk sång där handlingen har stannat upp och
skådespelaren uttrycker sina känslor.
