Parkskolans Plan mot diskriminering
och kränkande behandling
Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva
sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i
enlighet med 3kap. 16 § diskrim iner ingslagen och 6 kap. 8 § skollagen. I AcadeMedia AB
gäller nolltolerans mot diskr iminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och
elevers upplevelser av diskrim iner ing, trakasserier och annan kränkande behandling ska
samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är f örskolechefs/rektors ansvar att
skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen.
Verksamheter som omfattas av Parkskolans plan
Förskola, Förskoleklass, Grundskola årskurs1-5 samt Fritidshem
Beskrivning av Parkskolans verksamhet
Parkskolan är en integrerad verksamhet med förskola, förskoleklass, grundskola
årskurs 1-5 samt fritidshem. Under läsåret 2016/2017 är 120 barn inskrivna i
förskoleverksamheten och sammanlagt 222 elever i skolverksamheten. Av dessa
222 elever är 39 elever inskrivna i förskoleklass och resterande elever är fördelade
på årskurs 1-5. 186 elever är inskrivna i fritidsverksamheten.
I verksamheten arbetar totalt femtio personer. Skolan har eget tillagningskök med tre
anställda.
Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år
Från 2016-08-17 till 2017-08-16
Utvärdering av förra årets planerade åtgärder
Förskolan
Mål: Alla barn ska känna trygghet med sina pedagoger och på sin hemvist. Det visar
sig genom att de hittar sin krok, söker kontakt med alla pedagoger på hemvisten och
barnen i gruppen samt deltar i aktiviteter som genomförs.
Åtgärder:
- Alla hemvister på förskolan har arbetat aktivt med vardagsrutiner så som in- och
utslussning, bordsskick, hygien samt av- och påklädning.
- För att öka tryggheten och arbetsron har barngrupperna emellanåt delats in i
mindre grupper. Det har även förekommit tvärgrupper mellan hemvistena.
- Pedagogerna har målmedvetet arbetat med att varje dag uppmärksamma varje
enskilt barn. Detta har skett genom att det alltid har funnits en eller flera pedagoger
närvarande vid hämtning och lämning samt att pedagogerna varit lyhörda för det
enskilda barnets egna tankar och idéer.
M ål: Alla barn ska känna till GRETA som står för begreppen glädje, respekt, empati,
trygghet och ansvar
Åtgärder:
- I början av höstterminen utarbetades en projektplan för hur arbetet med GRETA
skulle genomföras. Under läsåret har ett stort arbete lagts ner på att arbeta med
begrepp, så som exempelvis turtagning, olika känslor, förmågan att lyssna samt bli
lyssnad på. I det dagliga värdegrundsarbetet har pedagogerna haft stor
användning av de så kallade GRETA-dockorna.
RESULTAT:
Förskolans målmedvetna arbete gällande barnens ”vardagsrutiner”, uppdelning av
barngrupperna i mindre grupper samt pedagogernas strävan efter att varje enskilt
barn ska känna sig sedd och lyssnad på har haft en positiv effekt, sett ur ett
trygghetsperspektiv. Även arbetsron har förbättrats och det råder ett lugnare arbetsoch lekklimat på förskolan jämfört med i höstas.
Även värdegrundsarbetet GRETA har upplevs positivt. Pedagogerna har
uppmärksammat att barnen använder sig av begreppen i dialog mellan varandra
vilket indikerar att GRETA är inarbetat i barngrupperna. Barnen har besökt ett
närbeläget äldreboende för att berätta för de boende om GRETA och de har även fått
berätta för sina föräldrar om projektet.
Sammantaget har arbetet med åtgärderna gett positivt resultat, och vi ser att vi kan
utveckla arbetet än mer under kommande läsår.
Skolan
Mål 1: Samtliga klasser och personal arbetar målmedvetet för att skapa ett positivt
grupp- och skolklimat
Åtgärder:
- Samtliga klasser hade schemabrytande undervisning de två första veckorna på
höstterminen, då fokus framför allt låg på gruppstärkande aktiviteter och övningar.
- Samtliga klasser har var för sig upprättat klassregler och via elevrådet har eleverna
även uppdaterat skolans gemensamma trivselregler.
- 4-5:orna har varit på gemensam lägerskola, i syfte att skapa ett positivt
gruppklimat över klassgränserna.
Mål 2: Förbättra rutiner kring Trivselprogrammet
Åtgärder:
- Varje vecka har TL-ledarna haft möte med de vuxna som ansvarat för TL.
- TL har tagits upp till diskussion på klassråden.
- Målet har varit att det alltid ska ha finnas en vuxen i närheten av TL-leken.
Mål 3: Alla elever upplever att pedagoger har tid att lyssna och hjälpa vid behov
Åtgärder:
- Gemensamma strukturer vid lektionsstarter och –avslut har diskuterats i
lärararbetslagen.
- Tydliga rastvärdsscheman har skapats där personalen också delat in skolgården i
olika ”zoner” för att det alltid ska finnas en närvarande lärare/pedagog.
- Samtliga klasser har, i samband med resultatet av trivselenkäten, diskuterat fram
förslag på hur man som elev kan ges möjlighet till enskilda samtal med sin/sina
lärare om behovet finns. Det slutgiltiga förslaget kan ses i årets plan.
Mål 4: Öka tryggheten hos barnen och eleverna över både klassgränser och mellan
förskola och skola
Åtgärder:
- Under hösten genomfördes ”Hela skolan läser” i förskolan och skolan.
- Under hälsoveckan anordnades OS-dagen, med gemensamma
samarbetsövningar/lekar för samtliga barn och elever i verksamheten.
RESULTAT:
Den schemabrytande uppstarten upplevs som positiv av både elever och pedagoger,
dock finns det ett fåtal elever som är i behov av extra stöd när undervisningen
frångår ordinarie rutiner. Något som vi måste ta större hänsyn till när vi planerar
uppstartsveckorna.
I trivselenkäten som genomfördes i maj kan vi se att eleverna upplever att
pedagogerna inte i tillräckligt hög grad har tid att lyssna och bemöta elevernas behov
av vuxenstöd. Eleverna har förslagit att det ska finnas en fast samtalstid när lärarna
finns tillgängliga i sina respektive klassrum.
När det gäller TL-aktiviteterna har det emellanåt inte fungerat på ett tillfredsställande
sätt. Positivt har varit att variationen på skolgårdens lekar har ökat och att TLaktiviteterna har inbjudit alla elever att delta. TL-aktiviteterna har även bidragit till att
öka elevernas möjlighet att hitta nya vänner. Dock har ett antal elever haft svårt att
respektera trivselledarnas roll, vilket emellanåt har lett till konflikter. Detta har i sin tur
resulterat i att enstaka trivselledare valt att sluta.
När det gäller målet att öka tryggheten mellan barn och elever inom verksamheten
genomfördes under höstterminen ”Hela skolan läser”. Inför höstterminen prövades ett
annat upplägg än tidigare läsår, men det nya upplägget innebar betydlig större
arbetsbelastning för pedagogerna, varför man valde att ställa in projektet under
vårterminen. Även den planerade matematikdagen samt den planerade utökade
fadderverksamhet har uteblivit.
Fritids
Mål: Upptäcka var det finns trygga/otrygga områden nu när det delvis är nya miljöer
att vistas i
Åtgärder:
-Under raster och på fritidstid har personalen delat upp skolgården i ”zoner” för att
säkra att det alltid finns personal tillgänglig för eleverna och för att lättare upptäcka
områden som riskerar att bli otrygga och då trygga dem genom sin närvaro.
-En mindre grind ut från skolgården mot slänten/vägen har försetts med lås.
Mål: Alla barn ska få känna tillhörighet i sin grupp och vara trygg i den
Åtgärder:
-Gruppstärkande aktiviteter och utflykter för att skapa tillhörighet.
-Fritidshemmens dag firades med aktiviteter och lekar där barnen deltog i planering
och genomförande.
-Fritidsavdelningarna skapar och upprätthåller både egna och gemensamma
traditioner tillsammans med barnen, exempelvis ”Mellotalang”.
RESULTAT
En av aktiviteterna som planerades in i början av läsåret var att genomföra
fritidssamlingar i början av fritidstiden efter skolans slut. Detta för att där fånga
barngruppen och få dem mer delaktiga i sin egen fritidsvardag. Detta har dock under
läsåret inte varit genomförbart då eleverna slutat på olika tid och att det därför inte
har funnits bra samlingslokaler. Försök har gjorts genom att ha information och
samling i samband med mellanmålet, men då blir barngruppen för stor vilket gör att
det bara blir kortfattad information och inte alls den delaktigheten som i sin tur leder
till en tryggare fritidsvistelse.
På personalens planeringar har förebyggande arbete kring gårdens otrygga och
trygga platser diskuterats, vilket lett till att pedagogerna i högre utsträckning har
kunnat fördela sig utifrån konstaterade ”riskområden”.
Lillfritids har fått igång återkommande aktiviteter under veckans dagar. Tanken har
varit att de yngsta barnen ska känna igen sig och att rutiner i sin tur skapar trygghet.
Storfritids har under vårterminen, då personalgruppen förstärktes, i högre grad än
tidigare haft möjlighet att i arbeta med gruppstärkande aktiviteter och aktiviteter som
varit anpassade utifrån barnens intressen och behov.
Utvärdering av årets planerade åtgärder
De mål och aktiviteter som sätts upp i planen följs upp kontinuerligt i respektive
verksamhet under året och justeras vid behov. Utvärdering sker på vårterminen i maj
genom NKI (kundundersökningen), NMI (medarbetarundersökning),
elevundersökning, samarbete via Unikum, samt i elev- och barnsamtal. Resultaten
från dessa enkäter fungerar som underlag för kartläggningen av skolans behov under
nästkommande läsår. Utvärderingen finns även som en del i den årliga
kvalitetsredovisningen.
Skolans främjande arbete
”Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för
likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i
verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder
och till den aktuella verksamheten.” (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och
kränkande behandling, Skolverket)
Verksamhetens lokala vision och ställningstagande
Grundläggande för allt vårt arbete på Parkskolan är alla människors lika värde.
Nolltolerans mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande handlingar
ska genomsyra verksamheten.
Alla som arbetar inom skolan ska ha ett respektfullt bemötande och bidra till en miljö
där alla (elever, personal och föräldrar) känner sig välkomna och inkluderade. Vår
ambition är att behandla alla utifrån var och ens förutsättningar.
Vi arbetar medvetet med att stärka förmågan hos alla barn/elever att fungera i ett
demokratiskt samhälle.
Relationer och bemötande är två nyckelord i vår verksamhet och vårt mål är att alla
barn och elever känner sig trygga i vår verksamhet.
Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde
och trygghet
Elevhälsan
I Parkskolans elevhälsoteam ingår skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator,
speciallärare och rektor. Elevhälsoteamet ses varje vecka för att samverka kring
elevernas hälsa.
Elevhälsan fungerar som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande
planeringen av Parkskolans elevhälsoarbete. Det främjande och förebyggande
arbetet handlar på ett generellt plan om att öka skydds- och minska riskfaktorer på
både grupp- och individnivå. En grundläggande del i detta är arbetet för att skapa en
trygg miljö för elever att vistas i samt att göra skolan till en öppen dynamisk och
lärande organisation. De generella insatserna kan handla om utformning av
elevernas arbetsmiljö, skolans värdegrund, livsstilsrelaterad ohälsa, konflikthantering,
information om speciella behov, handledning och utbildning i bemötande av elever
samt kunskap kring hur vi på bästa sätt utvärderar insatser. Psykolog, speciallärare
och kurator har kontinuerligt handledning med personal kring olika sorts problematik
som faller inom respektive yrkeskompetens.
Det är också viktigt att i ett så tidigt skede som möjligt fånga upp elever i riskzon för
att utveckla ohälsa eller att inte kunna tillgodogöra sig studier. En
professionsöverskridande översikt av de åtgärdsplaner som görs en specifik termin
kan användas som grund för det generella förebyggande arbetet, där elevhälsans
professioner bidrar med sina specifika kompetenser.
GRETA – vårt värdegrundsarbete
Som grundläggande och främjande värdegrundsarbete arbetar vi på Parkskolan med
GRETA. GRETA står för begreppen glädje, respekt, empati, trygghet och ansvar.
Dessa begrepp arbetas det med i alla grupper/klasser där man reflekterar och
analyserar vad de står för och betyder, dels för en själv, men även för hela gruppen.
I arbetet kopplas begreppen till diskrimineringsgrunderna kön, etnicitet, ålder,
funktionsnedsättning, sexuell läggning, religionsuppfattning och könsöverskridande
identitet och uttryck. Arbetet kan ske genom forumspel, drama, diskussioner, bild,
film, skapande, berättelser, sagor mm.
Varje läsårsstart upprättar varje klass gemensamma regler som man vill ska gälla för
gruppen. I elevrådet är det också framtaget trivselregler för hela skolverksamheten
som varje år utvärderas och uppdateras.
Trivselprogrammet
I skolverksamheten arbetar vi fr.o.m höstterminen 2014 med Trivselprogrammet som
utbildar trivselledare (TL) (elever) som tillsammans med ansvarig pedagog har
ansvaret för att ta fram och förbereda och organisera lekar och aktiviteter på
lunchrasten
Trivselprogrammets mål är att:
● främja ökad och mer varierande lek på rasterna
● hjälpa elever att bygga goda vänskapsrelationer
● minska konflikter mellan elever
● främja värderingar och förhållningssätt som inkludering, vänlighet och respekt
Definition av begrepp
Nedan följer definitionen av begreppen diskriminering, trakasserier och annan
kränkande behandling
Diskrimineringsgrunderna:
Kön: att någon är kvinna eller man
Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna
eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett
annat kön
Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande
förhållande
Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar
av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid
födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå
Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning
Ålder: uppnådd levnadslängd
Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon
annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation,
om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell
läggning eller ålder.
Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en
bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som
kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande
identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning,
visst funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte
bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel
som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.
Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas
genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen
ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning
som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med
hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningar, andra omständigheter av
betydelse.
Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband
med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller
uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning,
sexuell läggning eller ålder.
Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering
enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet.
Kränkande behandling kan till exempel vara om någon skickar elaka mail eller sms,
om någon upprepade gånger blir retad för något, om någon inte får vara med de
andra samt våld, som slag, sparkar, knuffar och hot.
Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning.
Skolans förebyggande del
”Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår
från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens
och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” ( Allmänna råd för arbetet
mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)
Resultat av årets kartläggningar och planerande åtgärder 2016/17
utifrån resultatet av kartläggningarna
NKI och trivselenkäterna visar på en generellt hög nivå av trivsel och trygghet bland
eleverna. De frågor som är mest aktuella att arbeta vidare med handlar om elevernas
upplevelse av att lärare/pedagoger inte har/tar sig tid att bemöta eleverna när de har
behov av det, samt att eleverna inte upplever att de har inflytande över
undervisningen och sina skoldagar i tillräckligt hög grad. Arbetet med Trivselledarna
behöver utvecklas ytterligare så att de elever som väljer att vara TL inte utsätts för
kritik och kränkningar under rastaktiviteterna. I förskolans utvärderingar ser vi att det
finns en skiftande barnsyn bland pedagogerna vilket kan leda till att barn bemöts
olika – både ur ett etniskt perspektiv, ur genusperspektiv och avseende barn med
särskilda behov.
Planerade åtgärder
I ett övergripande utvecklingsarbete för hela verksamheten ligger fokus under läsåret
2016/17 på läroplanens demokratiuppdrag som en del av, och en förutsättning för,
kunskapsuppdraget. Genom kompetensutveckling, samtal och reflektion ska den
egna pedagogiska idén hos den enskilda medarbetaren, barn- och elevsyn samt
tolkningen av det professionella uppdraget förtydligas och sättas i sitt sammanhang
på Parkskolan.
Övergripande fokusområde för hela verksamheten
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika
värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är
värden som skolan ska gestalta och förmedla (Lgr 11, s. 7)
Med tanke på hur snabbt dagens samhälle förändras, sett ur ett interkulturellt
perspektiv, behöver hela personalgruppen få ökad kunskap om skolans och
förskolans viktiga uppdrag att aktivt arbeta för att motverka främlingsfientlighet och
intolerans. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen
diskussion och aktiva insatser (Lgr 11, s.7).
Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över
nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de
värden som ligger i en kulturell mångfald. Skolan är en social och kulturell mötesplats
som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alls som
arbetar där.
Planerade åtgärder:
-Kompetensutveckling i form av föreläsning och workshop för hela personalen kring
demokratibegreppet i läroplansuppdraget.
-Kompetensutveckling för en fördjupad förståelse för diskrimineringsgrunderna
kopplat till synliga och osynliga normer i verksamheten.
Förskolan
Mål: Alla barn ska känna trygghet till sina pedagoger och sin hemvist
Planerande åtgärder:
- Varje hemvist fortsätter sitt påbörjade arbete gällande vardagsrutiner
- Barngrupperna delas in i mindre grupper. Dels efter ålder men även i
tvärgrupper mellan hemvisten.
Skolan
Mål 1: Alla elever ska uppleva av att all skolans personal lyssnar, respekterar samt
hjälper dem vid behov
Planerade åtgärder:
- Det införs en schemalagd mentorstid för att säkra att alla elever regelbundet får
tillgång till sin mentor/lärare för samtal.
- Utifrån behov införs veckovisa mentorssamtal med enskilda elever.
Mål 2: Förbättra rutiner kring Trivselprogrammet
Planerade åtgärder:
- Elevrådet och TL-ledarna ska gemensamt utarbeta tydliga regler för
Trivselaktiviteterna.
- Minst en fritidspedagog knyts på rasten till att stötta TL-ledarna i deras
ledarskap
Mål 3: Alla barn och elever ska känna sig trygga på den gemensamma skolgården
Åtgärder:
- Utöka fadderverksamheten mellan skola och förskola till minst ett tillfälle i
månaden
- Låta elever och barn gemensamt arbeta fram regler för skolgården
Fritids
Mål: Alla elever ska känna tillhörighet, trygghet och delaktighet i fritidsverksamheten
Planerade åtgärder:
- Varje eftermiddag ska fritidssamlingarna ske i mindre grupper
- På respektive fritidsavdelning schemaläggs i möjligaste mån en personal per
dag som har förberedelsetid mellan skolverksamheten och fritids – för att
fritidsstarten ska bli tydlig och trygg för alla barn.
- Eleverna ska vara med och påverka vilka aktiviteter som genomförs
- Fritidspedagogerna arbetar målmedvetet med att hjälpa elever i olika
årskurser och/eller klasser att knyta vänskapsband med varandra.
Mål: Uppmärksamma samt eliminera skolans inre och yttre riskområden
Planerade åtgärder:
- Varje vecka under den gemensamma planeringstiden lyfts eventuella riskzoner
eller situationer och överenskomna åtgärder dokumenteras, vidtas och följs upp.
Så här har barn/elever, personal och vårdnadshavare involverats
och varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i
planen
Personal informeras fortlöpande om hur arbetet med planen går under
Personalkonferenser och Arbetslagskonferenser.
Skolbarnen informeras, involveras och samråder på klassrådstiden och via elevrådet
under läsåret om arbetet med planen. Förskolebarnen arbetar kontinuerligt med
frågorna under samlingar etc.
Planen mot diskriminering och kränkande behandling finns tillgänglig att läsa eller
laddas ned på Parkskolans hemsida. Den finns även på trygghetsrådets anslagstavla
samt i respektive hall. Förslag kan lämnas i trygghetsrådets brevlåda på plan 2.
Vårdnadshavare informeras både på föräldramöten och vid utvecklingssamtal. I
samband med höstterminens första föräldramöten inbjuds alla intresserade
vårdnadshavare till en informationsstund där rektor presenterar förskolans/skolans
uppdrag (och hur det gestaltas på Parkskolan) ur ett nationellt perspektiv.
Personal, barn, elever och vårdnadshavare är även delaktiga via
enkätundersökningar. Även barn-/elevsamtal bidrar till att kartlägga verksamhetens
förbättringsområden.
Verksamhetens åtgärdande del
Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera diskriminering,
trakasserier och annan kränkande behandling.
Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling
Upptäcka:
På Parkskolan har vi ett väl utbyggt rastvärdsystem där personalen har bestämda
positioner i skolbyggnaden och på skolgården. Förskolan och fritidsverksamheten
har ett arbetssätt där pedagogerna är fast (leder en aktivitet) samt rörlig (tar hand om
rutinsituationer). Pedagoger sitter alltid tillsammans med eleverna/barnen när de äter
lunch. Detta sammantaget gör att vi har en god översikt och har möjlighet att ingripa
snabbt vid incidenter. Vi arbetar medvetet för att etablera goda relationer till våra
elever/barn för att de ska våga prata med oss. Detta så att vi på ett tidigt stadium kan
upptäcka kränkningar och andra incidenter.
När en elev/elever/barn blir trakasserade eller på annat sätt illa behandlade skall vi
vuxna genast ingripa och försöka förhindra att någon skadar sig själv eller andra. Om
vi upptäcker något eller får påtalat för oss att något hänt skall vi ta det på största
allvar och genast ingripa samt starta en utredning.
Dokumentera:
Skolan har en gemensam policy och kommunicerad rutin för hur vi dokumenterar
händelser av trakasserier, diskriminering och kränkande behandling. Vi använder
avsedd blankett, vilken mailas till rektor som sedan rapporterar till huvudman.
Ärendet lyfts också av rektor i EHT för att säkra att alla perspektiv och kompetenser
tas i beaktande. Beslutade åtgärder dokumenteras i PMO. Eventuella
handlingsplaner skrivs enligt den mall som AcadeMedia använder, mallen kan laddas
ned från Supportwebben. Dessa förvaras givetvis inlåsta.
Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig
kränkt av andra barn/elever
Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta
handlingen.
Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en
elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er:
1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får
förekomma samt följderna om beteendet fortsätter.
2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till
huvudmannen som ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans
elevhälsa.)
3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor. Beslut om
vem som kontaktar vårdnadshavare görs mellan klasslärare/mentor och den vuxne
som varit inblandad.
4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig
trygg i skolan.
5) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas skolans trygghetsteam och
elevhälsa. Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis - delade rasttider för
olika elever/elevgrupper- ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika
lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner sig otrygg
Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad
effekt och att eleven känner sig trygg i skolan.
6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas, efter utredning, en skriftlig varning till
utsättande elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis- tillfällig omplacering i
skolenheten- tillfällig förflyttning till annan skolenhet- tillfällig avstängning (vilket
också innebär anmälan till sociala myndigheter)
Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är
befogat.
Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder.
Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder. Huvudmannen informeras kontinuerligt
om läget.
Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig
kränkt av vuxen
1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning
påbörjas samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens
vårdnadshavare samma dag.
2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte
får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter.
3) Om barn/elev känner sig kränkt av rektor/förskolechef, ansvarar verksamhetschef
för utredningen.
4) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HRavdelning kan behöva kopplas in.
För allas kännedom:
Om man har frågor om innehållet i denna plan får man gärna vända sig till skolans
elevhälsoteam (EHT).
Om man får kännedom om att någon har upplevt sig kränkt kan man vända sig till
vilken vuxen som helst på Parkskolan.
Rutiner för anmälan till socialtjänsten finns hos rektor.
Inom Pysslingen finns en barn- och elevombudsman, dit man som förälder, barn eller
pedagog kan vända sig. Telefonnumret till barn- och elevombudsmannen är 08-451
54 31 och mailadressen är pysso@pysslingen.se.
