Effektivare insatser mot drograttfylleri Christer Folkesson & Lars Olov Sjöström MHF Drograttfylleri och trafiksäkerhet Förekomst av droger och mediciner hos förare C De svenska resultaten från Druidprojektet 2008-2009: Illegala droger förekom hos 0,4 procent av förarna och läkemedel förekom hos 2,1 procent. Drogrelaterade dödliga trafikolyckor C Cirka sju procent av de omkomna motorfordonsförarna i Sverige under åren 2005-2010 hade droger i kroppen. Amfetamin och THC var de vanligaste substanserna. C Studier vid Umeå universitetssjukhus 1991-1993 respektive 2004-2006 indikerar en ökad förekomst av drogpåverkan hos de omkomna förarna under den senare perioden. (Källor: VTI-notat 23-2011, Trafikverket 2012, Accident Analysis and Prevention, nr 41, Oxford 2009) Drograttfylleri – brottet C Med drograttfylleri avses rattfylleri under påverkan av narkotika vilket regleras i lag om straff för vissa trafikbrott (1951:649 4, 4a §§) C Brottet infördes i lagstiftningen 1 juli 1999 C 11 959 brott anmäldes under 2012, enligt BRÅ C Ett typiskt s.k. spaningsbrott – statistiken påverkas av myndigheternas insatser och prioriteringar. Mörkertalet är stort C Stora regionala skillnader gällande brottsbekämpningens effektivitet C Det är ett komplext arbete att bedöma drogpåverkan samt att upptäcka följdbrott, narkotikabrott, tillgreppsbrott mm. För detta krävs utbildning, erfarenhet och kontinuitet. Anmälda drograttfylleribrott, utveckling 2002-2012 Kriminalstatistik från BRÅ Effektivare kontroller för att upptäcka drograttfyllerister – vad krävs? C Ändamålsenlig och praktiskt inriktad utbildning/ fortbildning för polis, tull och kustbevakning C Bättre sållningsmetoder och/eller sållningsinstrument Relevanta krav på sållningsmetoder och sållningsinstrument i trafik C Specifik mätning av de vanligast förekommande substanserna C Snabb preliminär analys på plats C Möjligt att följa upp med bevisprov enligt gällande lagstiftning C Rättsligt acceptabel metod Lagstiftning – en nordisk jämförelse Sverige Norge Danmark Finland Lagstiftning mot drograttfylleri I Sverige råder nollgräns för användning av narkotika och trafikfarliga läkemedel. Undantag för receptförskriven medicin. Tillåtna gränsvärden har fastställts för olika narkotiska preparat. De har satts för att motsvara 0,2 promille alkohol. Undantag för receptförskriven medicin. En nollgräns för psykoaktiva ämnen som har klassats som farliga för trafiksäkerheten. Undantag för receptförskriven medicin. En nollgräns för narkotika och trafikfarliga läkemedel. Undantag för receptförskriven medicin. Lagstiftning – en nordisk jämförelse Sverige Norge Danmark Finland Lagstiftning mot drograttfylleri I Sverige råder nollgräns för användning av narkotika och trafikfarliga läkemedel. Undantag för receptförskriven medicin. Tillåtna gränsvärden har fastställts för olika narkotiska preparat. De har satts för att motsvara 0,2 promille alkohol. Undantag för receptförskriven medicin. En nollgräns för psykoaktiva ämnen som har klassats som farliga för trafiksäkerheten. Undantag för receptförskriven medicin. En nollgräns för narkotika och trafikfarliga läkemedel. Undantag för receptförskriven medicin. Skillnader finns mellan länderna när det gäller polisens, och andra myndigheters, befogenheter att kontrollera förare. Vilka sållningsmetoder och sållningsinstrument är tänkbara? C Urinprov: Redan idag genomför polisen snabbtester med urinprov vid misstanke om ringa narkotikabrott, eget bruk. C Salivprov: I Sverige används inte saliv som provmaterial för droganalyser i någon större omfattning, däremot i Norge samt, som försök, i Danmark. C Svett: Detekteringsinstrument finns, men det är svårt att använda som vägkantsinstrument. Dessutom finns risk för extern kontaminering. C Utandningsluft: Forskare vid Karolinska institutet har visat att droger kan detekteras i utandningsluft. Idag krävs analys av utandningsprovet i labb, men med hjälp av ny IR-teknik finns en teoretisk möjlighet att utveckla ett vägkantsinstrument Vår vision för framtiden C Utveckling av ett sållningsinstrument för snabbtester vid vägkanten C En förenklad lagstiftning för effektivare övervakning och lagföring Tack för uppmärksamheten!