1.
f o r s k a r e : e e va p i i t u l a i n e n , h a na n ta na s h , l au r a c a n o m o n t e r o , m e l t e m dû z a k i n
k l i n i k / i n s t i t u t i o n : lu n g - o c h a l l e r g i k l i n i k e n , s k å n e s u n i v e r s i t e t s s j u k h u s ; l u n g m e d i c i n o c h a l l e rg o l o g i , l u n d s u n i v e r s i t e t
e - p o s t : e e va . p i i t u l a i n e n @ m e d. lu. s e
ÄRFTLIGHET OCH KOL
Bakgrund
Alfa-1-antitrypsin (AAT) är ett
skyddsprotein som bildas i
levern, utsöndras i blodet och
cirkulerar till kroppens alla
organ. Dess viktigaste uppgift
är att skydda lungvävnad mot
nedbrytande enzymer som
finns i överskott hos rökare och
kan orsaka kroniskt obstruktiv
lungsjukdom (KOL) och emfysem. Vid ärftlig brist på AAT
försämras skyddet vilket ökar
risken att utveckla KOL särskilt hos rökare, men även
icke rökare med svår AAT-brist
kan utveckla sjukdomen.
AAT-halten i blodet styrs av
två anlag. Ju lägre halt av AAT
desto större risk för utveckling
av KOL. Tabell 1 visar AAT-halt,
risken att utveckla KOL och
förekomst i svensk befolkning
vid de viktigaste anlagen
(så kallade fenotyperna).
Diagnos av AAT-brist
AAT-halten i blodet analyseras
på alla sjukhus i Sverige. Den
slutgiltiga analysen av anlag
som en person har (så kallad
Pi-typning) sker vid Klinisk
kemiska avdelningen på Skånes
universitetssjukhus, Malmö,
som fungerar som centralt
referenslaboratorium i Sverige.
Syfte och metod
Syftet med vår forskning är att
studera hälsotillstånd hos
personer med svår AAT-brist
och riskfaktorer för lungsjukdom vid bristen.
Metoden är att analysera
resultat från ett nationellt
register över personer med svår
AAT-brist och att följa upp en
grupp av bristindivider som
identifierades vid födelsen
under 1972 till 1974 då alla nyfödda barn i Sverige undersöktes avseende AAT-brist.
Fenotyp
AAT-halt i blodet Förekomst i
(% av normal halt) Sverige
Risk för KOL
PiMM
70–130
93/100
Normal
PiMZ
48–66
1/22
Osäker
PiSS
51–69
1/1600
Osäker
PiSZ
31–43
1/750
Måttligt ökad
PiZZ
13–17
1/1600
Kraftigt ökad
ta b e l l 1 . De viktigaste anlagen av AAT (fenotyperna), AAT­halt, förekomst i Sverige och
risk för KOL
Tillväxt
av
AAT-registret
Pi = Proteas inhibitor
1600
1500
Vid liv
1400
Avlidna
1300
1200
1100
1000
900
800
700
Det svenska AAT-registret
Sedan år 1991 tillfrågas alla vuxna personer med svår AAT-brist
(PiZZ) i Sverige om de vill delta i
ett nationellt register. Registrets tillväxt visas i figur 1.
Fram till juni år 2011 har 1466
bristindivider införlivats i
registret, vilket är cirka 30 %
av alla vuxna bristindivider i
Sverige. Majoriteten (70 %) har
dock inte identifierats och
deras hälsotillstånd är okänt.
Analys av registerdata har
bekräftat att rökning är den
viktigaste riskfaktorn för lungsjukdom och för tidig död vid
svår AAT-brist. Exponering för
luftvägsirriterande ämnen ökar
också risken för lungsjukdom.
Icke rökare som har identifierats vid en hälsoundersökning
har samma överlevnad som
svensk befolkning i genomsnitt.
Undersökning av alla nyfödda
barn under 1972–74
Som det enda landet i världen
genomförde Sverige under åren
1972 till 1974 undersökning av
alla nyfödda barn avseende
AAT-brist. Bland 200 000 barn
upptäcktes 129 med svår brist
(PiZZ). Gruppen följs upp regelbundet.
Vid 34 års ålder hade icke
rökare normal lungfunktion,
men rökare uppvisade tidiga
tecken på emfysem (KOL) vid
datortomografi (skiktröntgen)
och noggrann undersökning
av lungfunktion.
600
500
400
300
200
100
0
1991
1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
f i g u r 1. AAT­registrets tillväxt
www.med.lu.se/klinvetlund/aat_registret
Slutsatser
Svår AAT-brist (PiZZ) är en
ärftlig riskfaktor för utveckling
av KOL. Rökare utvecklar tidiga
tecken på KOL redan vid 34 års
ålder.
f o r s k n i n g e n s dag 2 0 1 1 a n d n i n g e n o c h l i v e t – f r å n f ö r s ta t i l l s i s ta a n d e tag e t
