"Ny lag om kollektivavtal stryper facket
i egen snara"
Svante Nycander om EG-domstolens utslag i Vaxholmsmålet: Politikerna riskerar att
få huvudansvaret för våra löner. Efter EG-domstolens dom i Lavalmålet tvingas
facket förhandla i underläge. Nu finns en överhängande risk för lagstiftning om
kollektivavtalen. Det innebär att facken stryps i sitt eget rep. Det urholkar
förhandlingskulturen som är grunden för den svenska modellen. Politikerna, inte
arbetsgivarna eller facket, får huvudansvaret för lönerna. Vi får vilda strejker som i
Frankrike, eller en flod av arbetstvister till domstolarna som i England. I stället hör
frågan om att skydda arbetstagarna hemma i förhandlingar om ett nytt huvudavtal som
gäller alla eller de flesta branscher. Men därtill måste regering och riksdag garantera
rätten till stridsåtgärder mot såväl svenska som utländska företag. Det skriver experten
på arbetsrätt Svante Nycander, tidigare chefredaktör på Dagens Nyheter.
EG-domstolens dom i målet om det lettiska företaget Laval un Partneri sätter punkt
för en rättskonflikt som pågått ända sedan riksdagen antog lex Britannia 1990.
Insiktsfulla personer hävdade redan då att lagen sannolikt är oförenlig med
gemenskapsrätten, eftersom den tillåter stridsåtgärder mot ett utländskt företag i
situationer då ett svenskt företag inte skulle få angripas. Nu är detta fastslaget, lex
Britannia är diskriminerande. Frågan hur Sverige ska skydda utländska arbetstagare
mot undermåliga lönevillkor, vilket EU ålägger oss, är därmed i huvudsak olöst.
Det var oklokt av fackföreningsrörelsen att inte försöka skapa en användbar
modell tillsammans med arbetsgivarna medan det ännu var ovisst hur domstolen
i Luxemburg skulle resonera och vilka som skulle regera efter valet 2006. Man
lyssnade på dåliga rådgivare och trodde sig ha fortsatt kontroll över
spelreglerna. Nu tvingas facket förhandla i underläge.
Lex Britannia var ett svar på Britanniadomen i Arbetsdomstolen 1989. Dessförinnan
fanns det ingen uttrycklig rättsregel som förbjöd en facklig organisation att med
stridsåtgärder tränga undan ett befintligt kollektivavtal.
Eftersom öppna gränskonflikter mellan fackförbund är mycket sällsynta i Sverige var
domen oväntad och onödig, och den gjorde det möjligt för både svenska och
utländska företag att göra sig immuna mot stridsåtgärder genom att uppvisa ett mer
eller mindre fiktivt, innehållslöst kollektivavtal. Svaga, osjälvständiga fackföreningar
finns i många länder, och de är inte otänkbara ens hos oss.
För att Sverige ska kunna skydda arbetstagarna måste svenska regler kunna
undantränga utländska kollektivavtal som ger alltför låga löner. Det kan ske
antingen genom lagstiftning eller som hittills genom fackligt agerande. Göran
Persson uttalade som statsminister att Sveriges fall back-position vid en
förlust i EG-domstolen är att allmängiltigförklara kollektivavtal genom
lagstiftning, något som tillämpas i många länder.
Men utvecklingen i Europa visar att allmängiltigförklaring är att strypa facket
med dess eget rep. Staten svarar då för solidaritetsprincipen på
arbetsmarknaden, lagen ersätter sympatiåtgärderna.
I Frankrike arbetar nittio procent av arbetarna med kollektivavtalslön, medan bara tio
procent är med i facket. Om lönen garanteras av staten tycker många att facket är
överflödigt, och sakta men säkert urholkas förhandlingskulturen som är grunden för
den svenska modellen. I stället får vi vilda strejker, som i Frankrike, eller en flod av
arbetstvister till domstolarna, som i England.
EG-domen innebär att facket inte utan vidare kan kräva att utstationerade företag
tillämpar svenska kollektivavtal. Ett avtal måste ge tydligt besked om vilken lön
arbetsgivaren minst ska betala. På ett byråkratiskt och något invecklat språk förmedlar
domstolen en verklig aversion mot Byggnadsarbetareförbundets katt och råtta-lek
med utländska företag.
Först påtvingar Byggnads arbetsgivaren ett kollektivavtal, sedan kräver man att
han i en andra omgång ska förhandla från fall till fall, på arbetsplatsen och
med beaktande av de anställdas kvalifikationer och arbetsuppgifter . Skriv på
här, vad du ska betala avslöjar vi senare!
Så får skyddet för utländska arbetare inte arrangeras.
Byggavtalet är på 170 sidor. Det är oskäligt, oavsett all juridik, att tvinga en part att
skriva på ett avtal han inte förstår och inte kan överblicka konsekvenserna av. Rätt
många utstationerade företag sägs ha tecknat hängavtal, men hur vet man om de
verkligen betalar den lön de åtagit sig? Ett obegripligt avtal känns inte förpliktande.
Men problemet gäller inte bara byggsektorn. Kollektivavtalen har blivit mer flexibla,
de centrala parterna har överlåtit alltmer till den lokala nivån. De har ersatt siffror
med riktlinjer, i hopp om att företag och fackklubbar förstår hur avtalen är tänkta att
tillämpas.
I ett utstationerat företag är som regel varken arbetsgivaren eller de anställda
med i en svensk organisation och kan inte förväntas känna till avsikterna bakom
de svenska avtalen. Kollektivavtalet upplyser inte om vilken lön som är avsedd
att utgå i den konkreta situationen.
Att allmängiltigförklara ett sådant avtal löser inte problemet, lika litet som ett
hängavtal framtvingat av en blockad. Ett avtal kan fungera bra i ett svenskt
företag men skapa oreda och förvirring i ett utländskt.
Frågan hör hemma i förhandlingarna om ett nytt huvudavtal. Utstationeringsdirektivet
och EG-domen klargör vilka krav som kan och bör ställas på skyddet för de utländska
arbetarna. Där finns formuleringar som nästan ordagrant kan skrivas in i ett avtal
mellan partsorganisationerna.
Fackföreningsrörelsen måste förbinda sig att inte kräva mer av de utstationerade
företagen än vad som framgår av ett sådant övergripande avtal. Om det blir
tolkningstvister, vilket är troligt, kan organisationerna gemensamt svara för
skiljeförfarandet.
Men därtill måste regering och riksdag garantera rätten till stridsåtgärder mot
såväl svenska som utländska företag, utan diskriminering. Annars blir det
politikerna, inte arbetsgivarna och facket, som får huvudansvaret för lönerna.
SVANTE NYCANDER
Skicka Skriv ut
DN Debatt - hem
• "Tv-branschens ensamrätt till frekvensutrymme bryts"
• "Ge alla svenskar rätt till fri vård i hela EU"
• "S-jämställdhet i stå"
• "Sorkepidemi nytt hälsohot i Sverige"
• "Min efterträdare är uppenbarligen okunnig"
• "S måste byta trafikpolitik om de vill regera med mp"
• "Sveriges klimatpolitik måste läggas om genast"
• Alla artiklar
Foto: Olle Sporrong/Scanpix
Sefastsson sparkas
Kan inte vara kvar. TV4 säger upp reportern Trond Sefastsson, som misstänks för
mutbrott.
MISSHANDELN VID CAFÉ OPERA
Nämndeman förnekar jäv
Uppmanas polisanmäla advokaten efter Café Opera-rättegången. "Jag känner mig
kränkt", säger nämndemannen till DN.se.
Advokat anklagar tingsrätten för jäv. Domen överklagas.
Vittnen kan anmälas. "De har inte talat sanning".
Senaste nytt
Mest lästa
Mest tipsade
Mest bloggade
Webb-tv
