Handel Pilotrapport.indd
advertisement
Handel i industriområden En pilotstudie av stadsplaneringsaspekter av detaljhandelns utveckling i halvexterna och externa industriområden i sju svenska kommuner Innehåll Inledning Inledning............................................................................................2 Sveriges Kommuner och Landsting har med finansiering från Vägverket och i samarbete med Handelns Utredningsinstitut, HUI, genomfört en pilotstudie kring handelsutvecklingen i industriområden i några svenska kommuner. En enkät har under vintern skickats ut till 116 av landets kommuner med frågor kring hur vanligt det är med handelsetableringar i äldre industriområden och 88 kommuner har svarat. Enkäten har kompletterats med denna mer detaljerade studie av den rumsliga utvecklingen av handeln i industriområden i sju kommuner, Kristianstad, Hässleholm, Gislaved, Linköping, Uppsala Karlstad och Sundsvall. Arkitekt SAR/MSA Hans Gillgren har på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting genomfört denna studie. Uppdraget ...................................................................................................... 2 Syfte ................................................................................................................ 2 Metodik .......................................................................................................... 2 Sammanfattning ...............................................................................3 Kommunenkäten ..............................................................................4 Sju kommunexempel .......................................................................5 Begreppsdefinitioner ................................................................................... 6 Kristianstad.................................................................................................... 7 Hässleholm .................................................................................................. 12 Gislaved ........................................................................................................ 16 Linköping ...................................................................................................... 21 Uppsala.........................................................................................................27 Karlstad ........................................................................................................34 Sundsvall ...................................................................................................... 39 Slutsatser ....................................................................................... 45 Analys och förslag ........................................................................ 48 HUI har parallellt genomfört en fallstudie med intervjuer av handelns företrädare i Vilan-området i Kristianstad, Läreda i Hässleholm och Boländerna i Uppsala. Syfte Pilotstudiens syfte är att genom sju kommunala exempel beskriva detaljhandelns omfattning och utbredning i industriområden och vilka effekter på trafik, tillgänglighet och stadsmiljö detta fått. Likaså ska beskrivas hur de olika kommunerna hanterat såväl de övergripande planeringsfrågorna med markanvändning och trafik som detaljplanefrågorna. Det sistnämnda t.ex genom planändringar för att kunna godkänna handel, förbud mot livsmedelsförsäljning etc. samt om man löst gemensamma frågor som parkeringsplatser, gc-vägar, trafikförbättringar och stadsmiljöförbättringar som planetringar, torgytor mm i kommunal regi eller på annat sätt. Metodik Pilotstudien har genomförts genom intervjuer på plats med stadsbyggnadschef, stadsarkitekt, planarkitekt eller annan tjänsteman som haft det samlade ansvaret för den rumsliga stadsutvecklingen. Frågeställningarna distribuerades till de intervjuade i förväg och beskrivningarna har granskats och korrigerats av de intervjuade. Utredarens egna intryck och kommentarer har tillfogats efter denna granskning och är sålunda ej intervjupersonernas uppfattning. Vid ett gemensamt seminarium 21 mars redovisades det preliminära resultatet av såväl HUI:s studie som denna för de intervjuade och inbjudna från Vägverket. Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 2 Sammanfattning friheter att utforma sin tomt. Samordning av parkeringsytor, utfarter, gemensamma torgytor och ytor för gående förekommer inte i de studerade kommunerna. Vanligt med handel i industriområden Planerade köpcentra mest välordnade Såväl enkäten som den rumsliga studien visar att handelsutveckling i äldre industriområden är mycket vanlig i svenska kommuner. Fackhandeln med bilar, vitvaror, färg och byggmaterial har tidigt flyttat ut från centrala stadslägen till industriområden. Livsmedelshandel och annan detaljhandel har följt efter. Lågpriskedjor som Lidl och Netto etablerar sig gärna i äldre industriområden, likaså ICA Maxi och COOP stormarknader, Willys m.fl. I små och medelstora svenska städer är det mycket vanligare med expansiv handel i industriområden än i särskilt planerade köpcentra. Orsaken till detta är att handeln snabbare kan etablera sig i redan planlagda områden och kostnaderna blir lägre om man övertar och omvandlar äldre industrifastigheter. Handel i industriområden skapar trafikproblem När detaljhandeln, särskilt dagligvarubutiker, etablerar sig i äldre industriområden skapar detta mycket större trafikmängder än tidigare. Det äldre gatunätet klarar inte denna ökning utan trafikstockningar främst vid utfarter och fyrvägskorsningar. Detta leder till krav på åtgärder, vanligtvis genom att korsningarna byggs om till cirkulationsplatser. Vanligen bekostas dessa ombyggnader av kommunerna och Vägverket, möjligheterna att finansiera ombyggnaderna genom att ta ut avgifter från fastighetsägarna är små. Ibland kan bygglov för detaljhandelsbyggnader villkoras med att fastighetsägaren bidrar till ombyggnader av korsningar. Stadsdelscentra förlorarna Stadskärnorna klarar sig relativt bra genom stadsmiljöupprustning, förnyelse av butikssamarbete och aktiviteter och en specialisering på mer exklusiva varor och tjänster som kläder, caféer, konditorier, karamellbutiker, krogar, köks- och badrumsrenovering etc. De stadsdelscentra som byggdes under 1960- och 70-talen är de stora förlorarna, särskilt de centra som har sämre biltillgänglighet dvs inte ligger vid större trafikstråk. Genomtänkt stadsutformning ovanligt I de expansiva handelsområdena i äldre industriområden saknas oftast ett helhetsgrepp om stadsmiljön, gaturummets utformning, byggnaders placering och någon linje för byggnadsutformningen förekommer inte. Varje fastighetsägare ges stora Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 De exempel som finns i studien på från början planlagda områden för köpcentra visar att dessa är de mest välorganiserade vad gäller parkeringsplatser och samnyttjande av dessa, bebyggelseutformning och samband mellan olika butiker, gåytor såväl utomhus som inomhus. I samtliga dessa fall har en enda fastighetsägare utformat och förvaltat hela området. Kommunerna håller låg profil kring stadsmiljön Det kommunala intresset att styra såväl innehåll som utformning av ett industriområde som är under omvandling till handelsområde är lågt. Alla kommuner i studien visar ett stort tillmötesgående till handelns önskemål och ställer sällan krav på att byggnaderna skall uppfylla några ambitioner att bilda en viss stadsmiljö. Gemensamma projekt mellan kommunen, fastighetsägare och butiksägare att förbättra stadsmiljön i handelsindustriområdena, liknande de i stadskärnorna, förkommer inte. Handelsmiljön likadan oavsett stad De studerade handelsindustriområdena uppvisar en yttre miljö som är mycket likartad från stad till stad och de påminner till sin likformighet om miljonprogrammets bostadsområden. De få planlagda köpcentra som finns i de studerade kommunerna uppvisar mycket likartade drag. Några större skillnader i köpcentrens miljö baserat på den aktuella stadens identitet och särdrag, förekommer inte. Lokalt utformade konkurrenskraftiga handelsområden en möjlighet för framtiden Om de halvexterna och externa köpcentra och handelsindustriområdena får en starkare konkurrens av andra sådana inom en region kan en profilering av den yttre miljön komma att bli en konkurrensfördel. En sådan profilering kan utgå från att skapa en miljö kopplad till livsstilsinriktade butiker. En annan profilering kan bygga på typiska särdrag i den egna stadens miljö och karaktär. Amerikanska exempel visar på en utveckling mot allt mer genomarbetade stadsmiljöer i externa köpcentra med stadsgator, parker och en stadslik blandning av restauranger, stora och små butiker och även bostäder. 3 Kommunenkäten Svenska Kommunförbundet distribuerade under hösten 2004 en web-baserad enkät om handelsutvecklingen i industriområden. Enkäten ställdes till samhällsplaneringsansvarig tjänsteman i 116 kommuner av olika storlek och över hela landet. 88 svar har inkommit, vilket är en svarsfrekvens på 75 %. På frågan om handel förekommer i områden planlagda för industri- eller arbetsändamål resp partihandelsändamål svarade 87,5 % att så var fallet. Handeln uppstod mest under 1980-talet (32 %) och under 1990-talet (26 %) men även under 1970-talet (16 %) och i mindre omfattning hittills under 2000-talet (10 %) Vanligast förekommande handel i dessa industriområden är byggvaror (i 71 % av kommunerna), bilhandel (66 %), vitvaror (48 %) bildelar (44 %) och heminredning (40 %) Livsmedel förekom bara i 20 % av kommunerna. Handelns intresse av att etablera sig i industriområdena uppfattas som mycket stort (14 %) eller stort (39 %) av nära hälften av kommunerna och tendensen är att i tre �ärdedelar av kommunerna intresset är lika stort (41 %) eller ökar (32 %). De viktigaste skälen till att handeln etablerar sig uppfattas vara billiga lokaler (uppges av 50 % av kommunerna), tillgång till parkeringsplatser (48 %) tillgänglighet med bil från ett stort område (47 %) lättheten att etablera sig snabbt (47 %) och att en samlokalisering med andra etablerade företag möjliggörs (38 %). Goda bussförbindelser angavs bara av en kommun (1 %) som huvudsakligt skäl. Initiativtagare till handelsetableringar uppgavs av 58 % av kommunerna vara lokala detaljhandelsföretag. Nationella detaljhandelsföretag stod för initiativet i 40 % av kommunerna medan nationella fastighetsföretag (15 %) och regionala fastighetsdeveloperföretag (14 %) var initiativtagare i mindre omfattning. Etableringarna har till största delen skett på privat mark (60 %) och i mindre omfattning (19 %) på kommunal mark eller en blandning av privat och kommunal (3 %). Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 4 Aktiv stadskärneplanering i samarbete mellan kommun, fastighetsägare och detaljhandel förekommer i merparten (72 %) av kommunerna och tillgång till kollektivtrafik till handeln i industriområdena finns helt (23 %) eller delvis (40 %) i majoriteten av kommunerna. Tillgänglighet för gång- och cykeltrafik på separata vägar finns helt (32 %) eller delvis (42 %) i tre �ärdedelar av kommunerna. Sju kommunexempel Genom kontakter mellan Kommunförbundet och ett antal mindre och medelstora kommuner i olika delar av landet har sju pilotkommuner valts ut. De är valda för att representera olika kommunstorlekar och för att spegla förhållandena i olika delar av landet. Gemensamt är att de alla har en tydlig utveckling av handel i industriområden. Storstäderna har valts bort för att förhållandena där bedömts som alltför speciella för att ge en representativ bild av situationen i landets kommuner. De valda kommunerna visas på kartan: Slutsatser av kommunenkäten Kommunenkäten visar tydligt att det sen framförallt 1980-talet är mycket vanligt med handel i industriområden och då främst byggvaror, vitvaror, bilhandel och bildelar och heminredning. Livsmedel är dock mindre vanligt i industriområden. Kommunerna uppfattar handelns intresse att etablera sig som stort och i ökande snarare än i minskande. Billiga lokaler och mark, parkeringsplatser och lätttillgänglighet med bil är de viktigaste skälen. Lättheten att etablera sig snabbt på huvudsakligen privat mark uppges som ett annat viktigt skäl och närhet till andra handelsföretag är betydelsefull. Industriområdena med handel är relativt väl försörjda med kollektivtrafik och separata gång- och cykelvägar. Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 5 Begreppsdefinitioner EXTERNA KÖPCENTRA Studien har visat behov av att definiera ett antal begrepp som används i såväl handels- som stadsplaneringssammanhang, men som i denna diskussion behöver förtydligas. I denna studie har följande begrepp använts: HALVEXTERNA KÖPCENTRA/ HANDELSINDUSTRIOMRÅDEN Stadskärna Den centrala, äldre kärnan av staden eller orten, där handeln historiskt varit lokaliserad och som fortfarande har en betydande del av detaljhandeln. Stadskärnan rymmer oftast också annan service, offentlig förvaltning, nöjen och kulturinstitutioner. Stadsdelscentrum SKÄGGETORP Det, ofta planlagda, servicecentrum med detaljhandel och offentlig service som finns i såväl äldre stadsdelar som i moderna bostadsområden, både inom det sammanhållna stadsområdet och i rena satellitområden i förorterna. Halvexterna handelsindustriområden Områden med blandade verksamheter, såväl handel, som småindustri, hantverk och bostäder ofta utan tydligt handelscentrum i ett stråk inom stadsområdet men utanför stadskärnan längs gamla infartsvägar eller andra gator. Kan vara spontanframvuxna under lång tid eller planlagda som industriområden. Halvexterna köpcentra Samlad handel inom ett begränsat område utanför stadskärnan men inom stadsområdet. Kan vara delvis blandat med andra verksamheter men med tydlig dominans av detaljhandel. Handeln kan vara samlad i en sammanhängande byggnad (galleria etc) eller finnas på olika tomter inom ett begränsat område. De kan vara planlagda som industriområden eller för handel. STADSKÄRNA Externa köpcentra Samlade handelsområden i utkanten av eller helt utanför stadsområdet med närhet till regionalt vägsystem. Kan vara planlagda som industriområden med handel i en del av området eller som renodlade handelsområden. STADSDELSCENTRUM Exempel från Linköping på de begrepp som använts i studien Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 6 Kristianstad Intervju med Tomas Theander, stadsarkitekt Kristianstad har idag kring 75 000 invånare i kommunen, varav kring 35 000 finns i Kristianstad stad och 25 000 i stadscentrum. Omlandet i nordöstra Skåne samlar cirka 150 000 invånare. Historik Stadskärnan som handelsplats Kristianstad grundades som en dansk befäst stad av Christian IV 1614 på en moränås mitt i ett sjö-och träskland på den forna havsbotten i nordöstra Skåne. Staden fick en rutnätsplan och stadskärnan omges än i dag av vatten i såväl söder som norr och väster. Bebyggelsen i stadskärnan domineras av 1700- och 1800-talsbebyggelse och tidig 1900-talsbebyggelse i tegel i två till tre våningar, med inslag av äldre byggnader och sentida. Under 1900-talet växte staden österut och norrut genom torrläggning av våtmarker. Väster om Helge å fanns Hvilans (Vilan) municipalsamhälle med mekanisk verkstad och slakteri. Sydväst om Kristianstad ligger den gamla, av Gustaf II Adolf nedbrända medeltidsstaden Vä. Under miljonprogrammet byggdes Gamlegården och Österäng ut med egna stadsdelscentrum, främst med livsmedel, post och skolor. Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 I stort sett all detaljhandel fanns fram till 1980-talet koncentrerad till stadskärnan, främst till området mellan Stora Torg och Lilla Torg. Under 1970-talet byggde Domus ett varuhus intill nuvarande busstationen i sydöstra kanten av stadskärnan. Bilhandlare påbörjade en utflyttning till halvexterna lägen, främst Hammar-området öster om stadskärnan, under 1970-talet. En duktig ICA-handlare i stadsdelscentret Gamlegården utvecklade sin butik till omtyckt ICA-butik för hela staden. När han sålde den och öppnade en ICA Maxi-butik i Hammar på 1980-talet följde kundkretsen med, vilket ledde till nedgång för butiken i Gamlegården. Konsumbutiken i Gamlegården lades ned kring år 2000 och ersattes med en större varuhall, en Kvantumbutik intill den 1989 nybyggda Härlövsängaleden Utflyttningen av skrymmande varor och en stor del av livsmedelshandeln från stadskärnan har mötts med en upprustning av stadsmiljön och anläggande av gågator i kommunens regi i, men i nära samarbete med köpmannaföreningen. Man 7 Lilla Torg ovan t.v och Stora Torg ovan t.h. En del av gågatesystemet intill Lilla Torg vill bibehålla en konkurrenskraft genom den fysiska miljön. I stadskärnan finns bara allmänna parkeringsplatser med hög grad av samnyttjande. De är avgiftsbelagda och ett skyltsystem finns som visar lediga platser i olika delar av stadskärnan. De boulevarder och parkstråk som omringar den äldsta rutnätsstaden ger goda möjligheter till söktrafik och p-platser i parkstråken. Den smala stadskärnan ger korta avstånd från dessa parkeringsplatser. En tydlig tendens finns till inriktning på butiker med kvalitetsvaror och hög service i stadskärnan. Några gallerier finns inte utbyggda varken i stadskärnan eller i de nya perifera områdena, där finns en bestämd kommunal inriktning att inte tillåta gallerier som drar kvalificerad detaljhandel, t.ex märkeskläder, från stadskärnan. Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 Domusvaruhuset 8 Handelsutbyggnad i halvexterna industriområden Vilan I det gamla halvexternt belägna industriområdet väster om Vilans verkstadsområde, alldeles intill vägen mot Hässleholm och ringleden väster om stadskärnan, etablerade sig Hemköp i gamla industribyggnader 1974. Området innehöll då, förutom diverse industri- och lagerverksamheter, en möbelbutik. Området har successivt omvandlats till ett detaljhandelsdominerat område med en 2004 nybyggd LIDL-hall, Skivlagret, McDonalds, datorbutik mm. En omvandling och utbyggnad av Hemköps butik till en Willys-hall har genomförts under 2002. Härlövsängaleden vid infarten till Vilan. Gata i den äldre delen av industriområdet som omvandlats till handelsområde. Primärkarta över Vilan-området Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 9 Externa köpcentra Härlöv Under senare år har intresset från flera bilhandlare och vitvarukedjor att etablera sig i Härlöv ytterligare västerut från Vilan mot korsningen mellan E 22 och väg 21 lett till att nya områden planlagts med sikte på att spela en roll som ett regionalt detaljhandelscentrum. Butiker som El-Giganten, OnOff, m.fl har byggts. Savvägen i östra delen av Härlöv-området. Vy från gång- och cykelvägen över västra delen av Härlöv. Primärkarta över Härlövsområdet Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 10 Biltrafik, tillgänglighet till regionalt trafiknät Vilan har till följd av omvandlingen fått en stark trafikökning som tidvis skapar köer och problem att komma ut på eller av vägen. Samtidigt är tillgängligheten till det regionala trafiknätet, främst E22 och Rv21 utmärkt, det är främst delar av det kommunala gatunätet och korsningarna i detta som har bekymmer. P-platstillgången är totalt sett god, men äldre trängre tomter kan inte rymma egna platser i lika hög grad som nybyggda tomter, vilket ger vissa brister. Ett automatiskt samnyttjande förekommer, dvs kunderna ställer sig på grannparkeringen när behov finns. Något mer samordnat ansvar för de gemensamma parkeringsplatsbehoven mellan fastighetsägarna förekommer inte. Inga parkeringsplatser på allmänplatsmark eller i kommunal regi finns i dessa områden. Politik och planfrågor Stadsmiljöfrågor i externa köpcentra och halvexterna handelsindustriområden Hittills har stadsmiljöfrågorna i de halvexterna och externa handelsområdena inte uppmärksammats nämnvärt. Möjligheten att styra byggnadsutformningen upplevs som begränsad, flera aktörer vill genomföra sina varumärkesanknutna koncept som t.ex Lidl. Möjligheten ligger i att erbjuda en stadsmässig ramstruktur med planterade gaturum som håller samman en brokig flora av byggnader. I Vilan finns sen gammalt en plantering av Havtornsträd längs Rörvägen som är en god förebild. I och med att Vilan- Härlöv är en direkt fortsättning av centrala staden väster om Helge å finns goda möjligheter att knyta samman denna del med stadskärnan, kanske med bostäder i området närmast ån. Utvecklingsmöjligheterna norrut är stängda på grund av en gammal soptipp. Kommunen ser små möjligheter att styra handelns strukturförändringar, den fråga som uppstår vid etableringsönskemål är om man ska ta emot den intresserade aktören eller inte och få politiker vill tacka nej. I de industriområden som omvandlats till handelsområden har gamla detaljplaner ofta haft Jmh-beteckningar, vilket möjliggjort tillåtelse av handel utan planändringar, t.ex när bilhandeln flyttat till Hammar. Flera planer har dock haft tillläggsbesämmelsen ”dock ej livsmedel”. I något fall har detta ändrats. Kollektivtrafik Vilanområdet har bussförbindelse med 30-minuterstrafik. Härlöv nås via regionbussnätet med 1-timmestrafik. Gång- och cykeltrafik En gamla järnvägsbron från stadskärnan till Vilan erbjuder en gång- och cykelvägsförbindelse som sen är utbyggd ända ut till Härlöv som separat GC-väg. Regionala samband I och med sitt centrala läge i nordöstra Skåne har Kristianstad en stor utvecklingspotential för regional handel, vilket märks i det tryck på fortsatt utbyggnad som finns från handelns sida. Härlöv spelar en roll som regionalt centrum för sällanköpshandel. Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 Havtornsplantering längs Rörvägen Framtidsperspektiv Intresse finns från både handeln och kommunen att fortsätta utbyggnaden av Härlöv som ett välbeläget regionalt köpcentrum, nära det regionala vägnätet och nära Kristianstads centrum. 11 Hässleholm Intervju med Leif Berg, stadsarkitekt Historik Hässleholm växte upp som stationssamhälle vid södra stambanans färdigställande 1860 och var under många år också garnisonsstad med regementena P2, A3 och T4. Den ursprungliga staden ersattes till stora delar under 1940- och 50-talen med en modern stadsbebyggelse som präglar centrala staden än idag. Befolkningen är kring 20 000 i tätorten och 50 000 i hela kommunen, och växer med kring 200 invånare per år. Idag är alla regementena nedlagda och kommunen har under de senaste 10 åren arbetat med omställningen. Förutom stöd till befintlig tillverkningsindustri är inriktningen för framtiden utbildning, kultur, handel och upplevelser, bl.a planeras upplevelseverksamheter på P2:s gamla övningsfält. Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 Verkstadsindustrin representeras av Autoliv och Weibull Silo AB. I staden finns högskoleutbildning genom Högskolan i Kristianstad samt med distansutbildning i samarbete med andra högskolor. Arbetsmarknaden är till stora delar gemensam med Kristianstads och de andra grannkommunernas. En viss påverkan finns också från Malmö, en knapp timmes resa bort. Närheten till Danmark märks genom danska uppköp av tomter under senare år. Stadskärnan som handelsplats Detaljhandeln i stadskärnan är koncentrerad kring Stortorget och gågatorna Frykholmsgatan och Första Avenyn, allt i omedelbar anslutning till järnvägsstationen. Den första utflyttningen av detaljhandel från stadskärnan skedde 1980 när Domus flyttade ut till det halvexterna industriområdet i Magle längs vägen mot Kristianstad. I Magle hade tidigare bensinmackar, bilaffärer och elfirmor etablerat sig. ICA 12 flyttade också ut från stadskärnan till ett läge intill Kristianstadvägen väster om järnvägen där ICA Kvantum etablerades. I centrum etablerades Gallerian Snapphanen 1983 och eftersom enbart livsmedel och byggvaror flyttat ut från centrum har centrala Hässleholm behållit sin dominerande ställning för övrig detaljhandel. Externa köpcentra Några renodlat externa köpcentra har aldrig planerats, kommunen har här haft en avvisande hållning. En aktiv köpman, Berntsson, utvecklade sin butik BESTO i Stoby, en halvmil nordost om stan, men något köpcentrum blev det aldrig. Butiken flyttade senare till Höör. Hässleholms stadskärna med detaljhandeln koncentrerad runt Stortorget och gågatorna Vattugatan och Frykholmsgatan. Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 13 Handelsutbyggnad i halvexterna industriområden Magle Efter att konsum etablerat Obs i Magle har ingen ytterligare utveckling av detaljhandel skett i detta område. Läreda I Läreda industriområde längs Stobyvägen i nordöstra delen av staden har en omvandling av industriområde till handelsområde skett under de senaste åren. Vid sidan av ICA Maxi Stormarknad och Lidl finns OnOff och Home. Det finns ett tydligt intresse att etablera sig i närhet till andra, och man väljer Läreda framför Magle, kanske för att Stobyvägen ses mer som huvudinfarten till Hässleholm än Kristianstadsvägen. Etableringarna krävde en ändring av detaljplanen, dels för att medge handel, men också för att utnyttja ett tidigare kolonilottsområde närmast Stobyvägen för parkering. Detta möjliggjorde en samlad lösning med tillräckligt många parkeringsplatser. ICA Maxi byggde om en befintlig industrilokal, medan Lidl byggde nytt i norra delen av området. OBS i Magle, ovan t.v. Läreda ovan t.h. Läreda med Maxi stormarknad mot Stobyvägen. Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 14 Utvecklingen i äldre stadsdelscentra och mindre närliggande byar Omstruktureringen med större livsmedelshallar i Läreda och Grönängsplan har lett till att livsmedelshandeln i stadens centrum försvunnit samt att befintligt utbud av varor och tjänster i det äldre stadsdelscentrat Ljungdala har måst anpassa sig till den nya konkurrensen. Livsmedelshandlare i närliggande mindre byar har slagits ut. Politik och planfrågor Detaljplanebestämmelser för enbart industriändamål har inte varit något hinder för den handelsetablering som skett i äldre industriområden. Bilhandel har tillåtits inom J-områden och vid Obs-etableringen ändrades detaljplanen, liksom i Läreda. Politiskt har man sett valet mellan att säga ja eller acceptera att det inte blir något. Förbud mot livsmedel har lagts in i detaljplaner som medger handel vid den norra infarten till staden. Biltrafik, tillgänglighet till regionalt trafiknät Inga av de etableringar som skett i industriområdena har medfört några påtagliga trafikproblem. I Läreda löstes trafikfrågorna genom en ny utfart för att lätta på trycket på Industrigatans utfart på Stobyvägen, som är lite besvärlig. Cirkulationsplatsen Kringelvägen/ Stobyvägen underlättar också utfarten österut och ger kapacitet för en vidare omvandling i Läreda. Genom läget i stan intill utfarten mot Rv 21 är den regionala tillgängligheten relativt god. Även inom staden ger trafiknätet en god tillgänglighet från alla delar av staden. Regionala samband Hässleholm påverkas av den utveckling som sker inom sällanköpshandeln i Kristianstad. Samtidigt är det från Hässleholm intressant att åka några mil längre fast åt väster och sydväst för att nyttja de köpcentra i Väla respektive Hyllinge utanför Helsingborg samt CenterSyd vid Kävlinge utanför Lund Framtidsperspektiv En viss utveckling förväntas i Läreda. Detaljplaneändring pågår för omvandling av f.d. industrimark till handel för sällanköps varor. Kommunen studerar i samarbete med HUI för närvarande var i staden eventuell handel kan tänkas vilja etablera sig i framtiden Stadsmiljöfrågor i externa köpcentra och halvexterna handelsindustriområden Erfarenheten från den omvandling som skett i Läreda är att det inte går att styra byggnadsutformningen särskilt mycket. Lidl vill bygga sina standardhus och det har man bara att säga ja eller nej till. Det som är möjligt att påverka är den yttre miljön, planteringar, gatuutformning, belysning etc., men då förutsätter det kommunala pengar. Kollektivtrafik Magle och Läreda är försörjt med busstrafik med ½ timmes turtäthet. Gång- och cykeltrafik Såväl Magle som Läreda har tillgänglighet för gång- och cykeltrafik med anslutning till stadens huvudcykelnät. Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 15 Gislaved polymer tillverkning är fortfarande dominerande, men även handskar och häftapparater i Hestra och mycket annat. Intervju med Fredrik Andersson, stadsarkitekt I Gislaveds tätort finns kring 10 000 invånare, i Anderstorp, en halvmil österut, finns kring 5 000 invånare. Hela kommunen har c:a 30 000 invånare. Befolkningen har under flera decennier växt med ca 100 personer årligen. De senaste tre-fyra åren har dock ett trendbrott skett med en utflyttning av ca 200 personer/år. Historik Gislaved är en gammal transport- och marknadsknutpunkt vid Nissastigen och vägen Borås- Växjö. Under 1800-talet växte ett järnbruk fram vid Nissan. Under andra halvan av 1800-talet etablerades ett glasbruk och under sent 1800-tal startades en remfabrik och en gummifabrik som kom att få stor betydelse. Gummifabriken kom senare bland annat att tillverka galoscher. Gummitillverkningen växte under 1930-talet till däcksindustri som under några decennier var i KF:s ägo för att 1990 säljas till tyska Continental, som lade ner all tillverkning 2002. Gummitillverkning främst packningar, förekommer fortfarande i gamla fabriken, som också inrymmer folietillverkning för båt- och bilinredning. Under 1940- och 50talen skedde en stark framväxt av småindustri med verkstadsinriktning. Plast och Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 16 Stadskärnan som handelsplats Detaljhandeln har länge varit koncentrerad till Köpmangatan i sluttningen mellan Stortorget och Köpmantorget väster om Nissan. Här finns Konsumvaruhus och en rad butiker. Även Storgatan har en rad butiker på bägge sidor Köpmangatan. Den tidigare ICA- butiken inrymmer en Lindex-butik och flera andra klädbutiker har etablerat sig längs Storgatan. Runt 1995 flyttade ICA ner till Järnvägsgatan och byggde en Kvantumbutik på det nedlagda stationsområdet. Stadskärnan i Gislaved med detaljhandeln koncentrerad till Köpmangatan, överst t.h. samt Storgatan, tidigare genomfartsvägen, därunder. Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 17 Externa köpcentra Externa köpcentra har diskuterats vid avfarterna från nya Nissastigen, främst den norra, där en mattförsäljning och en restaurang med namnet Smålandia etablerade sig på 80-talet. Under några år såldes även skor, men detta har upphört. Detaljplanearbete pågår för en större handelsanläggning vid den norra infarten. I den kommunala översiktsplanen vill man inte etablera någon extern handel med livsmedel som kan konkurrera med centrum. För närvarande finns heller inget tryck för sådan extern etablering. Vid den södra utfarten finns ett planlagt och delvis utbyggt industriområde sen drygt 10 år, men där finns inte heller något tryck för etablering av handel. Detaljplanearbete pågår som ger möjlighet till volymhandel. Handelsutbyggnad i halvexterna industriområden Stationsområdet Inom det industriområde som ligger öster om gamla järnvägsstationen finns några detaljhandelsföretag. Områdets omvandling tog fart när ICA byggde på det tidigare stationsområdet och även Ahlsell grossisthandel etablerade sig. Inom området har också lantmännen, en bilaffär samt en mindre möbelaffär etablerats. Stationsområdet med ICA och Ahlsell proffsmarknad Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 18 Glasbruksområdet Henja På det gamla glasbruksområdet intill Anderstorpsvägen vid Nissan har en stark expansion skett senaste året. Lidl etablerade sig 2003 och den danska byggvarukedjan Jem & Fix har byggt. Tvärs över Anderstorpsvägen har Rusta etablerat sig i ett gammalt järnvägsmagasin. I området finns också en restaurang, möbelaffär, klädaffär och Jysk Bäddlager . När Henja industriområde öster om Nissan längs vägen mot Anderstorp planlades och byggdes ut på 1970-talet flyttade först några bilhandlare dit, senare också annan detaljhandel som el, pappers- och kontorsmaterial. Glasbruksområdet med Rusta t.v och Lidl t.h Henja industriområde med bilhandel och kontorsmaterial Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 19 Utvecklingen i äldre stadsdelscentra Regionala samband Strukturförändringen inom främst livsmedelshandeln har inneburit att flera mindre butiker i de olika delarna av Gislaveds tätort försvunnit. Å andra sidan har bensinstationerna utökat sitt sortiment av dagligvaror. Dessutom har Netto en butiksetablering på gång i norra delen av samhället, norr om marknadsplatsen. Gislaved, med de övriga tätorterna Anderstorp, Smålandsstenar och Hestra, bildar en gemensam närregional marknad med ett handelsindex på sällanköpsvaror på runt 75 %. I Anderstorp finns en stark lokal köptrohet mot den egna tätorten, men i övriga kommunen är den lägre. Närmaste större städer är Värnamo 40 km österut, Borås 65 km västerut och Jönköping 80 km norrut. Ullared med sitt starka köpcentrum 60 km från Gislaved påverkar också sällanköpshandeln. Politik och planfrågor Den politiska inställningen, både under borgerlig majoritet fram till 1994 och socialdemokratisk därefter, har varit välvillig till handelns planer. Vid behov har man givit dispens från industriändamålet i J-betecknade planer, vid behov har detaljplanen ändrats. Man har dock varit avvisande till extern livsmedelshandel, t.ex vid norra infarten. Pågående planarbete innehåller dock inga begränsningar Biltrafik, tillgänglighet till regionalt trafiknät De områden som haft en omvandling från industri tillhandel ligger alla intill genomfartsstråket Anderstorpsvägen–Norra Storgatan. Biltillgängligheten är därmed hög och kopplingen till det regionala trafiknätet bra. Den myckna tunga trafiken på Anderstorpsvägen gör det tidvis svårt att komma ut på vägen. En ny cirkulationsplats har byggts vid Glasbruksområdet, men i Henja finns inga större problem. Planer finns på en ny förbifart norr om samhället, vilket dels kommer att minska trafikbelastningen, dels kanske öppna nya lägen för handel vid anslutningarna till denna väg. Hur detta ska hanteras kommer att tas upp i det just påbörjade översiktsplanearbetet. Stadsmiljöfrågor i externa köpcentra och halvexterna handelsindustriområden Kommunen har hittills inte haft några uttalade ambitioner att styra utformningen av byggnader och yttre miljö i de nya handelsområdena. Framtidsperspektiv Under det senaste halvåret har ett visst tryck funnits för etableringar främst i Glasbruksområdet som snart är fullt utnyttjat. Det gör att en successiv utbyggnad av handel i såväl Glasbruksområdet som Henja är rimlig att anta. Kollektivtrafik Den regionala busstrafiken trafikerar huvudstråken vilket gör kollektivtrafikförsörjningen av dessa handelsområden bra efter den standardnivå som finns i Gislaved. Gång- och cykeltrafik Längs Anderstorpsvägen finns separata gång- och cykelvägar på ena sidan, vilket gör standarden god. Inne i Henjaområdet finns även gc-vägar längs huvudgatan. Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 20 Linköping Intervju med industrimarksgruppen: Marianne Cedervall, kommunledningskontoret, Tomas Nyström, arkitekt på Byggnämndskontoret, Ola Brånäs, mark och avtal, Ali Hajar, detaljplanearkitekt och Per Widman, näringslivskontoret. Gruppen fungerar som samordnande kontaktorgan emot intressenter och aktörer som önskar mark för industri och handel. Historik Linköping är en gammal medeltida stad, grundad stifts- och residensstad och landets största landsbygdskommun mitt på östgötaslätten. Invånarantalet är drygt 130 000 och staden växer med cirka 1 000 inv per år. Avståndet till Norrköping i öster är cirka 4 mil, till Mjölby i väster 3 mil, till Motala i nordväst 5 mil och till Tranås i söder 7 mil. Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 Stadskärnan som handelsplats Fram till mitten av 1970-talet fanns merparten av detaljhandeln i centrala Linköping, huvudsakligen i området mellan Stora torget, Trädgårdstorget och Lilla torget. Kring Lilla torget byggdes på 1960-talet flera varuhus, bl.a Domus och Tempo. Livsmedelshandel och närservice fanns också i de stadsdelscentra som byggts ut, bl.a i sydost Johannelund från 1950-talet, Berga och Ekholmen från 60-och 70talen, Skäggetorp i norr, utbyggt under 60- och 70-talen, Ryd i väster, byggt på 60och 70-talen, Lambohov i sydväst, utbyggt under 1980-talet och Tallboda i nordost från 1990-talet. I mitten av 1970-talet började en utflyttning av först bilhandel till Tornby. 1989 lade Konsum ner sitt varuhus vid gågatan och flyttade till Tornby. Centrum har sedan successivt omvandlats så att viss sällanköpshandel flyttat ut men framförallt har större nyetableringar skett i Tornby. En viss koncentration har skett till specialbutiker, främst längs gågatustråket Tanneforsgatan–Nygatan och i de fyra handelshusen Gränden, Filbyter, Gyllen och Åhléns. Fortfarande finns många kedjeföretag kvar i City. Ågatan har utvecklats till en krog- och bargata. 21 Linköpings stadskärna med Stora Torget ovan t.v. och gågatan Tanneforsgatan ovan t.h. Stadskärnans koncentration av detaljhandel Lilla Torget med gågatan Nygatan 1995 startade ett samarbete mellan kommunen och handeln för en upprustning av centrum. Flera parkeringsanläggningar finns idag runt stadskärnan, varav fyra byggts som p-hus där friköp bidragit till finansieringen. En ny trend på senare år är en utflyttning av offentlig verksamhet från centrum. Polishuset och Tingsrätten har flyttat ut till Garnisonsområdet och kommunal verksamhet har flyttat till Mjärdevi. I hela centrum sker en utbyggnad av bostäder på tillgängliga ytor. Repslagargatan mellan Lilla Torget och Storgatan Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 22 Externa köpcentra Tornby När E4- motorvägen planerades utanför stan i början av 1970-talet upprättades 1973 en dispositionsplan för Tornbyområdet, närmast järnvägen som avsåg industri. 1975 var motorvägen utanför stan färdigbyggd och 1978 köpte bröderna Törnebeck Tornby gård, dvs området norr om industriområdet. Industrier, tryckerier, lager och bil- och möbelhandel flyttade ut till Tornby. En järnhandlare började sälja livsmedel i strid med områdets detaljplan med J-beteckning. I början av 1980talet letade IKEA efter en plats för ett varuhus och stannade för Tornby. Detta innebar en snabb utbyggnad av området med handelsinriktning, dock utan någon översiktlig plan. I områdets norra del längs Svedengatan finns idag IKEA och en galleria i IKANO-regi, COOP stormarknad, ICA Maxi stormarknad, OnOff, Stadium, Biltema, Rusta, Jysk och Plantagen m.fl. Tornbyområdet I översiktsplanen för Tornby från 2001 definieras de olika delområdenas inriktning. Området närmast Ullevi trafikplats, där IKEA och övriga stormarknader ligger, reserveras för handel och kontor. En vidare utbyggnad förutsätter att en ny led byggs mellan motorvägen och Tornby och ansluts till Bergsvägen i en cirkulationsplats. Denna är nu under byggnad tillsammans med en boulevardplantering av Linköpingsekar längs Bergsvägen och en port av ekar närmast motorvägen. Mörtlösa I anslutning till östra infarten från motorvägen fanns under några år ett intresse från Eurostop och dåvarande KF att etablera en stormarknad. De storslagna projekten kom av sig i 90-talets fastighetskris och motstående markintressen och f.n finns bara Överskottsbolaget där. KF valde dock att bygga ut i Tornby men nu cirka 10 senare börjar Mörtlösa så smått bli intressant igen. Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 23 Gående mellan de olika tomterna letar sig fram raka vägen. Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 24 Handelsutbyggnad i halvexterna industriområden Utvecklingen i äldre stadsdelscentra I det halvexterna läget längs Industrigatan i Steninge, en av infartsgatorna till centrala Linköping, har en viss utbyggnad av handel skett. Här öppnade den första lågprisbutiken, Priso och här finns även möbelaffär, järnhandel, byggvaruhus mm. Området är genom sitt relativt centrala läge intressant för en omvandling till blandat stadsområde. 1 600 lägenheter, en med Linköpingsmått mätt stor bostadsutbyggnad planeras ske i närområdet. En utredning om dubbelspår längs järnvägen berör dock området. Samtliga stadsdelscentra är vid liv vad gäller dagligvaror, däremot har annan service som post och banker försvunnit. Tornbys utbyggnad har till stor del slagit ut detaljhandeln i stadsdelcentra. De enda fullvärdiga centra som finns är Skäggetorp intill Tornby och Ekholmen söder om stan. Skäggetorp med sitt Systembolag fungerar som komplement till Tornby. Politik och planfrågor Den politiska linjen har under alla år varit positiv till att släppa fram handel i industriområdena, särskilt Tornby. Detaljplaner med J-beteckning har inte varit något hinder, när bilhandeln flyttade ut, sågs det som inom ramen för industriändamål med verkstäder och bilförsäljning. I andra fall har man givit dispenser eller ändrat planerna. Den successiva förändringen av infrastrukturen med bättre trafikanordningar kräver kostsamma offentliga satsningar och det är problematiskt att i efterhand få hjälp med finansiering från redan etablerade fastighetsägare. Biltrafik, tillgänglighet till regionalt trafiknät Tornby ligger utmärkt till för kopplingen till det regionala vägnätet. De problem som finns är lokal köbildning i korsningarna och utfarterna från p-platserna och anslutningarna till Bergsvägen som nu förbättras med cirkulationsplatser. Problematiskt är dock att merparten av Linköpings boende måste åka genom stan för att ta sig till Tornby och det trafiksystemet saknar en länk mellan Lambohovsleden och Malmslättsvägen för att man ska slippa åka rakt igenom innerstaden. Priso-butiken längs Industrigatan i Steninge Kollektivtrafik Tornby är väl försörjt med busstrafik via Kallerstad och Tornbyvägen. Stadsbussarna går där med 60-minuterstrafik. Bussförbindelse finns även med 20-minuterstrafik till och från Skäggetorp som ligger relativt nära Ikanohuset. (hållplats inom 500 meter) Gång- och cykeltrafik Separata gc-vägar finns idag längs dels Bergsvägen, dels Roxtorpsgatan- Svedengatan, dels Tornbyvägen och flera andra gator. En koppling till Skäggetorp vid Ullevileden ligger i Översiktsplanen. Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 25 Regionala samband Linköping är centrum för en stor regional sällanköpsmarknad som sträcker sig från Norrköping - Motala- Västervik- Tranås med 150 000 invånare inom primärområdet och 300 000 inom sekundärområdet. Närmaste större regionalt centrum är Jönköping, 12 mil söderut. Stadsmiljöfrågor i externa köpcentra och halvexterna handelsindustriområden Den kommunala ambitionen är uttalad att i Tornby skapa ett expansivt handelsområde och vackert skyltfönster till Linköping. Infartsleden Bergsvägen planteras. Översiktsplanen påtalar också behovet av att höja helhetsintrycket ”med tydligare utformning när det gäller arkitektur, plantering, möblering, skyltning och belysning”. Man betonar vikten av samförståndslösningar för att skapa effektiva och säkra p-ytor, bra gångförbindelser mellan de olika stormarknaderna och undvika baksidor med lastintag etc ut mot motorvägen och den nya Ullevileden. IKEA”kvarteret” har lyckats väl med att skapa tre framsidor och en plankinramad lastbaksida mot Svedengatan. Vilken ambition som finns att skapa vilken sorts stadsmiljö i Tornby är oklart, det är dock knappast någon vision om innerstadsmiljöer som finns. Man har i Översiktsplanen konstaterat att bostäder inte är lämpligt. Den obefolkade nattmiljön i Tornby har dock drabbats av en rad inbrott. Framtidsperspektiv Man räknar med en fortsatt utbyggnad av främst Tornby genom nya byggnader, främst i den västra delen. Planläggning pågår av ett 25 ha stort område som ägs av NCC. Planprövningen får visa hur mycket som med hänsyn till trafikkapaciteten kan tillåtas bli handel. Handelsområdet kan på sikt även komma att utsträckas till Mörtlösa-området i öster. Någon ytterligare livsmedelshandel kommer förmodligen inte att tillåtas. Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 26 Uppsala Intervju med Ingvar Blomster, stadsbyggnadsdirektör Historik Uppsala med runt 185 000 invånare växer med c:a 2000 invånare per år och har rollen som regionalt handelscentrum för hela Uppland, även om konkurrensen är hård från Storstockholm. Många tusen pendlar till Stockholm och gör även sina inköp där. Stadskärnan som handelsplats Handelsområdet i centrala staden är sen lång tid tillbaka koncentrerat till nuvarande gågatustråket Svartbäcksgatan- Kungsängsgatan på ömse sidor Stora Torget med viss utbredning norr om S:t Olofsgatan, längs Drottninggatan och Sysslomansgatan väster om Fyrisån och österut kring Vaksala Torg. I centrum byggdes på 1960-talet flera varuhus, bl.a Tempo och Forum. I början av 1990-talet hade utflödet av butiker till de externa områdena blivit påtagligt och en planläggning för centrumförnyelse påbörjades i nära samarbete med fastighetsägare och butiksinnehavare. Detta resulterade i en stark satsning Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 27 1992–94 då flera gallerior etablerades, delvis i tidigare varuhus, t.ex Forum, och nya som S:t Per och Svava. Etableringarna i centrum har fått en betoning mot ”krogar och karamellaffärer” men man har i resonemangen om butiksutbudet velat se hela centrum som en stor kvalitetsbutik med en bra balans mellan olika sortiment. Många aktörer är idag etablerade både i stadskärnan och i de externa områdena. För att ytterligare stärka centrala Uppsala som handelsplats har en studie gjorts av utvecklingsmöjligheterna längs Dragarbrunnsgatan, parallellgatan till Gågatan, som idag har mycket buss- och biltrafik. Tanken är att flytta ut busstrafiken och etablera en gåfartsgata för begränsad biltrafik, effektivisera parkeringarna och rusta upp stadsmiljön längs detta stråk. Uppsala stadskärna med detaljhandeln koncentrerad kring Stora Torget, överst , och Kungsängsgatan, i mitten. Planer finns på utveckling längs Dragarbrunnsgatan, nederst. Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 28 Externa köpcentra Östra Boländerna I Generalplanen från 1969 konstaterades att stadskärnan inte skulle klara det ökande trycket på handelsetableringar och därför lades tre externa handelsområden ut, ett i väster, Stenhagen, ett i öster, Gränby och ett i söder, Wessels-området, nuvarande östra Boländerna. Det sistnämnda byggdes ut tidigast med Wessels under sent 60-tal och IKEA etablerade sig i området i mitten av 1980-talet. Wessels, senare B&W Stormarknad, köptes 1988 av KF som etablerade nuvarande Coop Forum stormarknad med även bygg- och trädgård. Området öster om Rapsgatan innehåller också en bensinmack och en hamburgerrestaurang. Senaste tillskottet är en byggnad söder om Coop som innehåller Micro Bildelar m m. På senare år har en successiv omvandling skett även av det tidigare industriområdet väster om Rapsgatan, där äldre lager- och industrilokaler byggts om eller rivits för att ge plats för handel. Där finns längs Bolandsgatan Biltema, Plantagen, OnOff m m, vid Verkstadsgatan Bauhaus och El-giganten samt vid Stångjärnsgatan Beijer byggmaterial och ”Draget”, en ”hus och hem-galleria”. Trafiksituation har successivt blivit mer problematisk med köer vid utfarterna till Rapsgatan och i korsningarna vid E4. Korsningen med E4 byggs just nu om till cirkulationsplats av Vägverket. I samband med den senaste etableringen av Micro Bildelar fick fastighetsägaren bekosta en ny cirkulationsplats och ytterligare planer finns på en cirkulationsplats på Rapsgatan vid IKEA. Gång- och cykelväg finns på södra sidan Rapsgatan, men inom kvarteren finns trafiksäkerhetsbrister för gående. Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 29 Rapsgatan i Östra Boländerna ovan och byggmaterialgallerian Draget nedan. Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 COOP Stormarknad med IKEA i bakgrunden, ovan. 30 Gränby centrum Stenhagens centrum Gränby köpcentrum i anslutning till Vaksalagatan, stadens stora stråk österut mot Östhammar, byggdes ut i början av 1970-talet och är idag en galleria, den enda externa i Uppsala, med 25–30 000 kvm handelsyta. Där finns ICA Kvantum, Coop med bygg och trädgård, Systembolag och många småbutiker. Planer finns att bygga ut centrat med ytterligare 15000 kvm samt en arena för huvudsak ishockey. Läget intill Gränby sportfält begränsar utbyggnadsmöjligheterna för kompletterande anläggningar direkt intill Gränby Centrum men expansionsutrymme finns längs Österleden norr om Gränby Centrum. Det senast utbyggda området av dem som utpekats i 1969 års Generalplan är Stenhagen, som påbörjades i mitten av 1990-talet efter att bostadsbebyggelsen påbörjats 1987-88. Området ligger intill Rv 55 mot Enköping. Här finns ICA Maxi stormarknad, Lindex, Systembolaget, Jysk, Siba och Lidl. Ny g nin ck rä st GRÄNBY CENTRUM STENHAGENS CENTRUM E 4 an at g ala s k Va Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 31 Handelsutbyggnad i halvexterna och externa industriområden Fyrislund Kungsängen I Kungsängen, som ligger i direkt anslutning till stadskärnan, planläggs en successiv omdaning med bostäder. Här finns en viss förvandling av tidigare industritomter till handel, men ännu så länge utan något större tryck. Förutom den expansion handeln genomgår i Boländerna finns en tydlig omvandling i Fyrislundsområdet, öster om E4 från Boländerna, och där huvudsakligen längs Fyrislundsgatan. Här finns främst bil- möbel- och färgaffärer, men även Livets ords skola, bensinmackar och gatukök. Cirkulationsplatser har byggts vid Stålgatan och Axel Johanssons gata och trafiken flyter bra. Fyrislundsgatan t.v och Livets Ords skola t.h (byggnaden till vänster) Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 32 Utvecklingen i äldre stadsdelscentra Generellt har detaljhandeln, främst livsmedelsbutiker, klarat sig bra i de äldre stadsdelarna, mycket beroende på den kontinuerliga befolkningstillväxten. Några stadsdelscentra har dock drabbats. I Gottsunda lade Konsum ner sin butik kring 2000, men en ”Rätt Pris-butik” har nu etablerats i lokalen, idag är det en Willysbutik. I Sävja och Stenhagen har de äldre stadsdelscentra i praktiken flyttats ut till bättre trafiklägen. Kvarngärdets centrum från 1962 har bibehållits sin butik och Eriksberg, Norby och Tunaberg har kvar handel. Sunnersta och Liljeforstorget har dock tappat detaljhandel. Rätt Pris har etablerat 3 butiker , förutom Gottsunda även i Kungsängen och intill nuvarande E4 nära Vaksalagatan. Netto har etablerat sig i innerstaden och i en nedlagd konsumhall i nordöst. Kollektivtrafik Stadsmiljöfrågor i externa köpcentra och halvexterna handelsindustriområden Utformningen av stadsmiljön i de externa handelsområdena har inte varit någon aktuell fråga, varken för kommunen eller handeln, det är svårt att veta vilka ambitioner som är rimliga. Framtidsperspektiv Förutom en expansion i Boländerna och en fortsatt omvandling av Fyrislund är det två helt nya lägen som är av intresse för handeln. Det är dels den blivande trafikplatsen vid nya E4 norr om Gränby, dels Libro-området vid Rv 55. Det förstnämnda är av intresse för handelsetableringar, det senare för en omvandling av industriområdet till bostads- och handelsområde intill Bärbyleden. Såväl Gränby som Boländerna och Stenhagen är försörjda med stadsbusstrafik. Turtätheten är acceptabel. Gång- och cykeltrafik Uppsala har ett väl utbyggt nät av gång- och cykelvägar och samtliga externa handelsområden har god anslutning. Regionala samband Uppsala konkurrerar med norra stor- Stockholmsområdet, där flera större handelscentra finns. Samtidigt innebär utbyggnaden i Uppsala att de mindre samhällena får en starkare konkurrens t.ex Storvreta, Björklinge, Bälinge, Vänge och Örsundsbro (i Enköpings kommun) samt Knivsta (egen kommun). Några större externa köpcentra finns inte eller planeras inte nära Uppsala. Politik och planfrågor Kommunen har sen Generalplanen 1969 inom ramen för generalplanen haft en tillmötesgående inställning till externetablering av handel, både skrymmande varor och livsmedel. I Boländerna har man dock avvisat livsmedelshandel i de äldre delarna där man haft J-beteckning i detaljplanerna Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 33 Karlstad Intervju med Kerstin Berg, stadsbyggnadsarkitekt Historik Karlstad har 82 000 invånare och är residensstad i Värmlands län. Befolkningen växer med runt 500 invånare per år, samtidigt som Värmlands befolkning minskar totalt. Närmaste städer är Kristinehamn fyra mil österut och Arvika, åtta mil västerut. Närmaste större stad, Örebro, ligger 10 mil österut. Värmlands län har kring 300 000 invånare. Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 Stadskärnan som handelsplats Detaljhandeln i Karlstad var fram till mitten av 1970-talet koncentrerad till stadskärnan, i huvudsak till kvarteren runt Stora Torget, här byggdes på 1960-talet både Tempo och Domus-varuhus vid Drottninggatan respektive Järnvägsgatan. När busstrafiken 1971 flyttades från Stora Torget till Drottninggatan påbörjades en centrumförflyttning från Stora Torget till just Drottninggatan, som idag är den viktigaste shoppinggatan. ”Utnämningen” som staden med landets sämsta luft i centrum i början av 1990talet blev startsignalen för en centrumupprustning i samarbete med butiks- och fastighetsägare. Busstrafiken flyttades efter en tävling om Torgets utformning tillbaka till torget och Drottninggatan och Västra Torggatan gjordes till gågator. Centrumförnyelsen blev klar 1995. Det för några år sedan nedbrunna Domusvaruhuset är under återuppbyggnad som galleria. Ytterligare två gallerier har byggts. 34 Karlstads kommersiella stadskärna med en av galleriorna vid Stora Torget till höger. Det kommersiella huvudstråket Drottninggatan till höger. Stora Torget till vänster. Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 35 Externa köpcentra Bergvik Under början av 1970-talet planlades och påbörjades utbyggnaden av externhandelsområdet Bergvik 4 km väster om Karlstad längs E 18 vid (den då planerade) korsningen mellan E 18 och väg 61/62 mot Arvika och Forshaga. KF stod för markinnehav och etableringen av ett Obs-varuhus med livsmedel och byggvaror som öppnade 1982. Bergvik har därefter successivt byggts ut och innehåller idag, förutom Obs, även Systembolag, ICA Maxi stormarknad, Siba, Skopunkten, en bilaffär och ett flertal mindre butiker. Varuhallarna är samlade i en bågform runt den centrala parkeringen och har en angöringsgata med bred trottoar framför entréerna. Inomhus sammanbinds butikerna av en inomhusgata parallellt med angöringsgatan. Bergvik är idag det mest expansiva handelsområdet, men privata markägare öster om området hindrar en vidare expansion. Ett nytt delområde har dock öppnats ytterligare öster om den privata marken, med Elgiganten och Biltema. Bergviks köpcentrum. Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 36 Handelsutbyggnad i halvexterna och externa industriområden Våxnäs Våxnäs, som ligger i ett halvexternt läge strax nordväst om centrala staden, planlades som industriområde i början av 1960-talet med ett gaturutnät och trädplanterade parkstråk längs två av de östvästliga gatorna. Området byggdes ut under 1960- och 70-talen med åkerier, bilaffärer och lager. När kommunen i mitten av 1980-talet gjorde en konsekvensutredning av främst hur Bergviks utbyggnad drabbat centrumhandeln, framkom att Våxnäs haft en successiv expansion av handel. Förutom bilaffärer har där etablerat sig serviceföretag med viss butiksförsäljning, ICA Stormarknad och på senare år Willys, Rusta, Sängjätten. Äldre industri- och lagerlokaler har antingen byggts om till detaljhandel eller rivits och ersatts med nybyggen. Vid om- och nybyggnad har kommunen ställt krav på bidrag till finansiering av gång- och cykelbanor och annat för att förbättra miljön i området. De planterade parkstråken har kunnat utnyttjas för såväl ny genomgående GC-väg från Våxnäs bostadsområde in mot centrum som nya parkeringar. Trafiksituationen med köer främst i korsningarna med huvudgatan Hagalundsvägen har lösts genom cirkulationsplatser. tes av Lidl som byggde sin första butik i Karlstad där. På ASG:s tomt byggde Willys om den befintliga byggnaden till en liten galleria med Sängjätten och Rusta. Det ridhus som funnits i området sedan 60-talet, kunde för några år sedan säljas till kommunen med en betydande markvärdesstegring under senare år. Våxnäs halvexterna handelsindustriområde, med huvudgatan Hagalundsvägens anslutning till Ramgatan ovan och Ramgatan nedan. ASG flyttade från området innan de många handelsetableringarna för att de behövde större yta. LBC, Lastbilscentralen, flyttade till Örsholmen för några år sedan för att det blev för besvärligt med den ökande trafiken i Våxnäs. LBC:s tomt köp- Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 37 Gräsdalen Industriområdet Gräsdalen ligger strax öster om Bergviksområdet i ett bra skyltläge vid E 18 men har bara en liten andel detaljhandel, främst Plantan, en trädgårdsväxtbutik. Ytterligare utveckling av handel har inte setts som önskvärd från kommunens sida. Politik och planfrågor Politiskt har det inte varit några strider om detaljhandelsutveckling i industriområden, man har haft en tillåtande linje. Vissa etableringar i olämpliga lägen har stoppats, oftast på grund av att kommunen inte velat släppa till mark. Oftast har det då varit fråga om ändrad användning av befintliga lokaler och kommunen har inte velat ändra planerna. I äldre industriområden som Våxnäs låg detaljplanens J-ändamål fast under många år, bygglov för viss handel, t.ex bilar sågs inte strida mot detaljplanen. I samband med en förfrågan att bygga för detaljhandel i ett kvarter ändrades detaljplanen till HJK-ändamål (handel, industri och kontor) Senare gjordes detaljplanen om till sådant ändamål för hela området. Lidl har nyligen byggt en varuhall på en avriven tomt. Kollektivtrafik Både Våxnäs och Bergvik är väl försörjda med busstrafik med 30-minuterstrafik. Gång- och cykeltrafik Karlstad har ett väl utbyggt system av gång- och cykelvägar som inkluderar både Bergvik och Våxnäs. Stadsmiljöfrågor i externa köpcentra och halvexterna handelsindustriområden Utformningsfrågorna av såväl byggnader som gatumiljö har i Bergvik helt skötts av fastighetsägaren, endast trafikutformningen har setts som en kommunal angelägenhet. I Våxnäs har likaså trafikfrågorna prioriterats. Intresset för en samlad utformning hos fastighetsägarna har inskränkt sig till gemensam skyltning. I diskussionerna om Välsviken har tanken om en samlad stadsbebyggelse från Universitetet ner till vattnet varit på tal. Framtidsperspektiv Det finns ett starkt tryck att bygga ut i Bergvik, det bedöms som det intressantaste området för etablering från handelns sida. Läget alldeles intill trafikplatsen E 18 / Rv 61/62 är attraktivt, även om själva trafikplatsens anknytning till Bergvik är rätt otydlig. Trafikplatsen är av den anledningen i behov av ombyggnad, men är inte högt prioriterat av Vägverket. Välsviken Öster om Karlstad, vid Universitetsområdet, finns planer på ett externt köpcentrum söder om E18. Här har ett danskt utvecklingsbolag, TK Development, med ett förslag på ett köpcentrum för möbler och byggvaror på 30 000 kvm handelsyta vunnit kommunens markanvisningstävling 2001 och skrivit avtal. Detaljplanen har dock efter överklagande återförvisats av regeringen på grund av vissa brister i konsekvensutredningen. Kommunen arbetar för att få en IKEA-etablering och gärna i detta område, som skulle bli en del av den östra infarten till Karlstad och en ny stadsdel från Universitetsområdet ner till järnvägshållplatsen och Vänern. Regionala samband Karlstad är det naturliga regionala centret och därigenom attraktivt som läge för regional handel. Bergvik och Våxnäs och det planerade Välsviken ligger alla med utmärkta anslutningar till E 18 och det regionala vägnätet. Grums kommun har planer på att utveckla ett regionalt köpcentrum i korsningen mellan E 18 och Rv 45, 2,5 mil väster om Karlstad. Ilanda i Skåre, där väg 61 och 62 möts, har haft en mindre handelsutbyggnad, men saknar livskraft för en expansion. Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 38 Sundsvall Intervju med Mats Westling, stadsbyggnadsdirektör Historik Sundsvall, grundat 1621 som handelsstad med gevärsfaktori, expanderade kraftigt under det sena 1800-talet till följd av sågverksindustrins snabba tillväxt. Under 1900-talet har skogsindustrierna kompletterats med annan processindustri inom kemi och metall, verkstadsindustri, handel och förvaltning. Sundsvall är Norrlands näst största stad med 94 000 invånare, varav drygt 40 000 i centrala staden. Befolkningen har under 90-talet stått still eller minskat, men har under de senaste åren åter ökat. År 2004 ökade man med 400 personer. Tillsammans med Timrå kommun en dryg mil norrut och Härnösand knappt 5 mil norrut, samt norra Hälsingland, bildar Sundsvallsregionen norrlands största befolkningskoncentration med kring 150 000 invånare. Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 39 Stadskärnan som handelsplats Såväl dagligvaruhandel som sällanköpshandel var koncentrerad till centrala Sundsvall, den så kallade Stenstaden, fram till slutet av 1960-talet. Från tidigt 1960-tal omdanades några av kvarteren intill Stora torget till varuhus, dock utan att den äldre bebyggelsen revs i så stor omfattning. 1959 invigdes konsumvaruhuset Forum vid torget, tidigare hade EPA på Storgatan byggts som modernt varuhus. Kring 1970 revs några äldre byggnader vid Storgatan och Tempo byggde nytt varuhus intill Torget. Periodvis under 1980- och 90-talen har diskussionen om handelns död i Stenstan på grund av expansionen i Birsta gått hög. I samarbete mellan kommunen och fastighets- och butiksägare har handelsmiljön i centrum förbättrats. Storgatan, som delvis blev gågata i början av 70-talet, har fått trädplantering och nytt möblemang, Torget har tidigt befriats från bilparkering och fått ny beläggning samt en utescen. Några tvärgator har gjorts om till gåfartsgator och östra delen av Stenstaden har fått ny lokalt anpassad belysning där stor hänsyn tagits till den riksintressanta miljön. Butikerna har ökat öppettiderna och samarbetar om vissa arrangemang för att locka kunder till Stenstaden. En butiksgalleria, Världshuset, byggdes i slutet av 1980-talet och det nedlagda Forumvaruhuset byggdes om till gallerian 1891 för fem år sedan. Under en period valde flera av butiksinnehavarna i Stenstaden att även etablera sig i Birsta, men successivt har en tydlig sortering skett med större andel kvalitetsbutiker i centrum och mer lågprisbutiker i Birsta. Sundsvalls kommersiella stadskärna med Stora Torget ovan och Storgatans gågatudel. Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 40 Externa och halvexterna köpcentra Birsta Ett par år före kommunsammanläggningen 1965 planlade dåvarande Sköns köping ett område för handel i Birsta en knapp mil norr om Sundsvall för IKEAs första möbellager och varuhus norr om Stockholm. Den planerade nya motorvägssträckningen gick alldeles förbi och industrispårsmöjlighet fanns till området. 1967 utvidgades Birstaområdet till industriområde med J-beteckning i planen. 1969 ville Hemköp etablera sig i en del av IKEAs lager vilket s-majoriteten i byggnadsnämnden var emot, men H-ändåmålet i planen förbjöd ej livsmedel. Under början av 1970-talet kom ytterligare butiker, t.ex Buketten. Efter några år slopades IKEAs postorderlager helt och övervåningen byggdes om med flera mindre butiker för Radio/TV papper och kläder. Under 1970-talet byggdes IKEA-huset ut som galleria med en rad ytterligare butiker och fick en ingång även från söder. Övriga Birsta hade under åren fått flera etableringar av lager och speditionsverksamhet och viss tillverkning. Under 1980-talet påbörjades en omvandling av lageroch industrilokaler och en utbyggnad av nya byggnader för handel, främst längs Gesällvägen, Klökanvägen och Förmansvägen. Matgrossister, bilhandel, lantmannaprodukter, möbler, överskottsvaror och vitvaror kom till. Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 För närvarande diskuteras i Birsta dels en stor ny etablering på 72 000 kvm öster om motorvägen med en ny motorvägsavfart, dels en nybyggnad av IKEA-varuhus för att öka kundkapaciteten. Man har vissa dagar under högsäsong tvingats stänga dörrarna in för att undvika för mycket folk i varuhuset av säkerhetsskäl. Tillresande per bil och buss från hela Norrland och Norge och även camping på p-platsen sommartid har givit en stor kundtillströmning. Birsta köpcentrum med IKEA. Huvudgatan Gesällvägen med det nyligen uppförda Stadium-huset nedan. 41 Bydalen När IKEA byggdes i mitten av 1960-talet, togs initiativ till ett Obs-varuhus med såväl livsmedel som möbler i Bydalen intill motorvägens trafikplats. Området ligger mellan ett renodlat industri- och lagerområde längs Norra vägen och en tomt för bilhandel. Planen gjordes 1966 och varuhuset stod färdigt kring 1970. Under 1980talet byggdes varuhuset om till en mer gallerialik anläggning med Systembolag, ICA-butik, TV-affär, byggvaror och vitvaror, post och apotek, vilket gav ett tydligt uppsving för även KF:s delar. Norra vägen med Bydalens köpcentrum. Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 Handelsutbyggnad i halvexterna industriområden Nacksta Längs E14 vid Sundsvalls västra utfart har Nacksta industriområde successivt omvandlats från lager, verkstäder och tillverkningsindustri till ett område med allt mer detaljhandel. Bilaffärer, kontorsmaterial, Fyndlagret och en ny Konsum livsmedelshall har tillkommit längs Bultgatan och E 14 under de senaste 5–10 åren. En handelsstudie som gjordes av Nordplan 1995 visade på ett behov av fler handelsområden söder om Selångerån för att balansera Birsta och Bydalen. Längre västerut längs Tegelvägen planlades ett industriområde på 1980-talet som kom att innehålla byggvaruhus, färghandel, kontor lager och Bilprovningen. Utrymme finns för ytterligare etableringar. Bultgatan sedd österut. 42 Kolvägen Utvecklingen i äldre stadsdelscentra Strax öster om Stenstaden mellan hamnen och E 4 finns ett stråk av industri-, kontors- och lagerverksamhet som även innehåller detaljhandel. I detta område har på senare år lager omvandlats till kakelbutik, Lidl har just färdigställt en varuhall i området. Under de senaste fem åren har ett antal mindre livsmedelsaffärer slagit igen i äldre stadsdelscentra som en effekt av utbyggnaden av större livsmedelshallar. I Nacksta ökade ICA sin butiksyta när centrum rustades upp och Konsum flyttade över E14 och bägge butikerna går bra. I Granloholm, det senaste och kanske sista stora bostadsområdet en bit från stan, finns bara ICA-butiken kvar under det att bank, post och andra butiker försvunnit. I Granlo Centrum, byggt på 1960-talet, försvann såväl Konsum som blombutik och post för 2–3 år sedan, under det att den ur trafiksynpunkt bättre belägna Vivo-hallen, nu SPAR-butik finns kvar. I Bosvedjans centrum från 1960-talet, finns inga butiker kvar. Närheten till Bydalen har konkurrerat ut dem. I Ljustadalen, 2 km från Birsta, har den lokala konsumbutiken slagit igen sen några år och byggnaden har rivits. Politik och planfrågor Den politiska ambitionen under många år att stoppa ytterligare livsmedelsbutiker i Birsta, och även i andra industriområden, har lyckats då detaljplaner med handel, förutom i IKEA-kvarteret, fått bestämmelsen dock ej livsmedel. Under senaste året har dock en ny stor etablering av livmedelshall diskuterats i Birsta, men då har snarare trafikproblemen varit ett praktiskt hinder än en politisk vilja att stoppa livsmedel. Istället har viljan varit att möjliggöra etablering av lågprisbutiker för att öka konkurrensen och sänka matpriserna. Biltrafik, tillgänglighet till regionalt trafiknät I Birsta är tillgängligheten till det regionala vägnätet potentiellt mycket god, men den sätts ned av att det snabbt blir köbildning på motorvägsavfarterna och även flera andra ställen även vid måttlig trafik. Några av utfarterna till Timmervägen och även Gesällvägen har byggts om till cirkulationsplatser vilket förbättrat kapaciteten väsentligt, men fler ombyggnader av trafiknätet behövs för att öka tillgängligheten. I det sammanhanget tittar man på möjligheterna att bygga en parallellgata till motorvägen för att sammanbinda flera parkeringsplatser utan att tvinga ut bilarna på Gesällvägen. En förbättring av trafiksituationen i Birsta görs genom att nya avfarter från E4 och nya cirkulationsplatser mm byggs under året. Dessa åtgärder samfinansieras av kommunen, Vägverket/Länsstyrelsen och exploatörer. Kostnaderna uppgår till cirka 30 miljoner kr. Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 43 Kollektivtrafik har nyligen lanserats av staden stora fastighetsägare Norrporten. Bydalen trafikeras av både regional busstrafik och stadstrafiken, Birsta trafikeras av regional busstrafik med god turtäthet, c:a 30- minuterstrafik Det går dessutom en shoppingpendel lördagar och söndagar från Sundsvall en tur i timmen. Östra delen av Nacksta försörjs av stadstrafiken. Några nya externa köpcentra är inte aktuella för närvarande. Gång- och cykeltrafik Separat gång- och cykelväg finns till Bydalen och delvis till Nacksta. Till Birsta finns GC-väg från Sundsvall ända fram till Birsta. Från Ljustadalen finns en målad respektive upphöjd gång- och cykelbana fram till IKEA. Inom området finns gångbanor längs Gesällvägen, men i övrigt saknas ordentliga gångbanor. Regionala samband Sundsvall, såväl centrala staden som Birsta spelar en viktig roll som regionalt handelscentrum för såväl dagligvaror som sällanköpsvaror. För dagligvaror omfattar upptagningsområdet hela Sundsvalls och Timrå kommuner, sällanköpsvaror har kunder från Hudiksvall i söder till Härnösand och Örnsköldsvik i norr och åtminstone Ånge i väster. IKEA har hela Norrland som upptagningsområde. Skiss till utbyggnad av östra Birsta av Tema Arkitekter. Stadsmiljöfrågor i externa köpcentra och halvexterna handelsindustriområden De ambitioner kring stadsmiljön som diskuterats i Birsta gäller att skapa mer stadsmässiga gaturum, komplettera med GC-vägar och planteringar. Fastighetsägarna vill att kommunen kostar på dessa investeringar, kommunen vill ha fastighetsägarnas medverkan. Några butiksägare vill behålla dagens lågpriskaraktär. Frågan om en kommunal utformningsambition för byggnader har diskuterats. För östra Birsta ser man behov av mer genomarbetade planer för att garantera en grundläggande stadsmiljökvalité och landskapsanpassning. För övriga handelsområden har inte stadsmiljöfrågorna diskuterats. Framtidsperspektiv Ett tryck finns för en fortsatt expansion av Birsta, dels inom nuvarande västra Birsta, men framförallt öster om motorvägen där förslag finns på drygt 70 000 kvadratmeter butiksyta. Centrala Sundsvalls konkurrenskraft förefaller god och allt mer fullbelagda parkeringsplatser intill Stenstan indikerar en ökad tillströmning av kunder. Inga nödrop från handeln har kommit kommunen till del på senare år. Initiativ till att skapa ytterligare handelsytor i spektakulära byggnader intill torget Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 44 Slutsatser Kommunstudien bekräftar i allt väsentligt kommunenkätens resultat. I samtliga sju kommuner förekom handel i industriområden och, till skillnad från kommunenkäten, i samtliga fall även livsmedelshandel. Även i pilotkommunerna tycks en topp i utvecklingen ha varit under 1980-talet även om den första handeln oftast uppstod tidigare. I alla pilotkommunerna finns ett tryck från handeln att expandera, huvudsakligen i de områden som blivit attraktiva på grund av lyckade etableringar. Utifrån intervjuer och besök på plats i de sju pilotkommunerna kan även följande slutsatser dras: 1. Största handelsexpansionen sker i idag genom omvandling och utbyggnad i industriområden. Planlagda handelsområden hör till undantagen. I de studerade kommunerna är det vanligaste att handelsexpansionen utanför stadskärnorna sker i äldre industriområden som successivt utvidgats och omvandlats till handelsområden. I några fall har utvecklingen inletts med att en del av området planlagts för handel och övriga området för industri, där industriändamålet sedan successivt ändrats till handel. (IKEA i Birsta i Sundsvall, Wessels i Boländerna i Uppsala) Man kan urskilja två typer av industriområden, dels äldre relativt centralt belägna med en blandning av industriella verksamheter, lager, speditionsföretag etc., dels externt placerade, trafikmässigt välbelägna, yngre industriområden som bara delvis fått en industriell användning. Äldre halvexterna industriområden De äldre centrala industriområdena har i takt med att industrier och lager lagt ner och/eller etablerat sig i andra lägen kunnat erbjuda billiga lokaler för snabb inflyttning. Ofta finns här ett rutnätssystem av gator med stor flexibilitet. Det centrala läget gör att de är intressanta för även annan stadsutveckling, t.ex för bostäder eller blandad stad. (Vilan i Kristianstad, Läreda i Hässleholm, stationsområdet i Gislaved, Industrigatan i Linköping, Kungsängen i Uppsala, Våxnäs i Karlstad och Nacksta och Kolvägen i Sundsvall) Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 I något fall har läget i stadens utkant möjliggjort en direkt expansion med nya områden på jungfruelig mark som Härlöv i Kristianstad som är en direkt fortsättning av Vilan-området. Yngre externa industriområden De yngre externa industriområdena har lokaliserats intill större trafikleder i städernas ytterområden där billig mark med stora expansionsmöjligheter funnits. De har mestadels planlagts under 1960- och 70-talen för industriändamål, i vissa fall med handelsmöjligheter. Bilhandel har vanligen setts som en del av industriändamålet, i några fall har förbud mot livsmedelshandel skrivits in. (Birsta i Sundsvall) Det stora trycket för expansion av detaljhandel ligger i dessa områden. (Härlöv i Kristianstad, Tornby i Linköping, Boländerna i Uppsala och Birsta i Sundsvall) Vissa kvarter i dessa områden är planerade för externhandel och utbyggda av en aktör, i några fall med butiksgallerior som IKEA/ IKANO-huset i Birsta, Cupolen i Birsta, IKANO-huset i Tornby. Planlagda köpcentra Några få områden i de studerade kommunerna är från början planlagda och utbyggda för renodlad externhandel, det är Bergvik i Karlstad, Bydalen i Sundsvall samt Gränby och Stenhagen i Uppsala. Vanligen är det dessutom en exploatör som svarat för områdets layout, byggnadernas utformning och butikssammansättningen. Dessa områden skiljer sig bebyggelsemässigt från industriområdena genom en samlad byggnadsutformning, samnyttjande av parkeringsplatserna, gemensamma gångytor mellan entréerna och en genomgående mer effektiv och tydlig ”stadsmiljöutformning”. Flera av områdena saknar expansionsmöjligheter och därigenom finns inget expansionstryck. Bergvik i Karlstad har dock ett starkt expansionstryck. 2. Handelsexpansionen i industriområden skapar trafikproblem Den oplanerade spontantillväxten av handel i industriområden har i de flesta fall skapat trafikproblem i det gamla underdimensionerade gatunätet när tillväxten blivit för stark. Infrastrukturen har i de flesta av de studerade kommunerna fått förbättras i efterhand, vilket inneburit mycket stora kostnader som varit svåra att finansiera. Vanligen har kommunerna och vägverket fått bekosta ombyggnaderna, i något fall har fastighetsägarna medverkat. I Vilan finns behov av att effektivisera ett par av korsningarna där köer ibland uppstår, i Gislaved har en cirkulationsplats 45 byggts vid Glasbruksområdet, i Tornby pågår en stor ombyggnad av infarten till Linköping och flera korsningar, i Fyrislund i Uppsala har två cirkulationsplatser byggts längs huvudgatan och i Boländerna pågår en ombyggnad av två korsningar, i Karlstad har två cirkulationsplatser byggts i Våxnäs och i Birsta har två cirkulationsplatser tidigare byggts och nu pågår en stor ombyggnad av motorvägsavfarten, där köer ända ut på motorvägen förekommit. Även i de för handel planerade områdena Bergvik och Bydalen har cirkulationsplatser byggts för att förbättra effektiviteten i korsningarna. 3. Planerade områden de mest välordnade I de studerade kommunerna är det uppenbart att de från början för handel planlagda områdena, där en exploatör haft ett samlat ansvar för områdeslayout och byggnadsutforming också blivit de mest välordnade. Bergvik i Karlstad har en tydlig och överblickbar struktur med en samlad parkering framför en sammanhängande byggnadsbåge med de olika butikernas entréer väl synliga. En gångbana framför entréerna ger en stadsmässig närmiljö med planteringar sittmöjligheter och stadsmässig belysning. En antydan till torg med uteservering finns i bågens mitt och en inomhusgata förbinder butikerna. En angöringsgata närmast entréerna är ett annat stadsmässigt inslag. Stenhagens centrum i Uppsala har en liknande yttre utformning. Gränby centrum och Bydalen är formade mer som en rektangulär byggnad med inomhusgata och parkering på två sidor. 4. Industrihandelsområdena har genomgående en stadsmässig gatustruktur men splittrad bebyggelsemiljö Om man betraktar de från industriområden omvandlade handelsområdena ur stadsmiljösynvinkel finns många gemsamma drag för de studerade kommunerna. Gaturutnät Samtliga industrihandelsområden har ett mer eller mindre utvecklat klassiskt gaturutnät med en genomgående huvudgata. Detta system medger rundkörning med större lastfordon och ger en flexibilitet i vägval. Korsningarna med huvudgatan blir dock oftast flaskhalsarna. I några fall finns direktutfarter på huvudgatan, vilket vid högtrafik gör det svårt att komma ut. I Birsta saknas t.ex en parallellgata till huvudgatan Gesällvägen. I några sentida planer, t.ex i Vilan-Härlöv finns säckgator vilket ställer krav på stora vändplaner. I flera fall har några av gatorna försetts med parkstråk och planteringar, vilket är ett betydelsefullt inslag i den rumsliga miljön. Detta gäller t.ex Rörgatan i Vilan och två gator i Våxnäsområdet. I Våxnäs har dessa stråk möjliggjort byggande av gång- och cykelvägar och parkeringar för att möta det större p-platsbehov som detaljhandeln medför. Även Rapsgatan i Boländerna har planterats och i Tornby pågår en gatumiljöupprustning. Stadsmiljö Stadsmiljön präglas genomgående av stora låga byggnader i enkelt utförande med fasader av betongelement eller plåt, och med platta tak. Byggnaderna ligger ofta mitt på eller i bakkant av tomterna sett från gatan och någon samordning av byggnadernas placering mellan olika tomter är svår att skönja. Tomterna och kvarteren är stora, byggnaderna ligger ofta långt från gatan med parkeringar närmast gatan. Gaturummet är löst avgränsat och den upplevda gränsen mellan gata och parkeringar är diffus. Ofta signalerar byggnaderna sina entréer och butikerna sina varumärken genom förhöjda entrépartier. Rörgatan i Vilan. Gata i Våxnäs. Parkering Parkeringsytorna är vanligen organiserade tomtvis med obefintlig samordning mellan tomterna och varje tomt har sin egen utfart till gatan. Överströmningstrafik mellan de olika tomternas p-platser förekommer inte. Struktureringen av pplatserna varierar, ofta förekommer skyltning som visar de olika p-skeppen, men Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 46 trafiken inne på p-platsen tenderar vid låg beläggning att snedda över p-ytorna mot närmaste utfart. Gångtrafik Gångtrafiken är oftast välförsörjd längs huvudgatorna med separata gång- och cykelbanor och övergångsställen. Inne på tomterna varierar dock lösningarna. En del tomter har inga ytor reserverade endast för gående, andra har fredade ytor närmast entréerna. Kopplingen mellan de entrénära gåytorna till gatan och mellan de olika tomterna saknas oftast. Den lösliga rumsbildningen försvårar orienteringen, särskilt för gående som vill ta sig från en tomt till en annan utan bil. Likformighet De studerade områdena uppvisar påfallande likartade drag, det är svårt att hitta särskiljande drag mellan de olika städerna och olika delar av landet. På samma sätt som miljonprogrammets förortsområden tenderade att se likadana ut över hela landet, ser dagens handelsområden i stort sett likadana ut oavsett plats. Stadsmässiga möjligheter inte utnyttjade Sammantaget har de stadsmässiga möjligheterna i gatunätet inte utnyttjats i bebyggelsen och någon genomtänkt helhet i stadsmiljön saknas för det mesta. I de äldre halvcentralt belägna industriområdena är ofta tomterna mindre, vilket ger en tätare rumslig miljö som ligger närmare den klassiska stadens, t.ex i Vilan, Läreda i Hässleholm, Våxnäs i Karlstad och Nacksta i Sundsvall. De externa områdena med större tomter präglas mer av den öppna storskaliga förortsstadens rumsliga karaktär. 5. Kommunerna vill styra lokaliseringen men har genomgående låga ambitioner att styra utformningen av handelsområdena Ett tydligt gemensamt drag hos de studerade kommunerna är att man är välvilligt inställd till handelns etableringar och ser små möjligheter att påverka byggnadsplacering och byggnadsutformning vid etableringar i industriområden. Man upplever att valet står mellan att acceptera handelns önskemål eller riskera att de inte etablerar sig i kommunen. Lokaliseringen av nya handelsområden ses dock som en viktig planfråga och här finns ambitioner att styra. I några fall har man varit tidigt ute med översiktliga planer och bäddat för olika externa etableringar. I Uppsala lades de externa handelsområden i söder, öster och väster som idag är utbyggda ut i generalplan redan 1969. Utbyggnadstakten har dock styrts av handels etableringsintresse. I Sundsvall planlades Birsta-området redan på 1960-talet, dock främst för IKEA. Där fanns länge en politisk majoritet för att förhindra en handelsutveckling, framförallt med livmedel. Bland de studerade kommunerna finns inga visioner om hur stadsmiljön i handelsområdena skall gestaltas. De kommunala ambitionerna inskränker sig till gaturummens utformning med trädplanteringar och belysning. Några samlade riktlinjer för byggnadsplacering eller byggnadsutformning i syfte att skapa en viss stadsmiljö förekommer inte, varken i de äldre industriområdena eller i de senare planerade industrihandelsområdena. Inte heller förekommer något organiserat samarbete mellan kommunen och företagarna/ fastighetsägarna kring miljöutformningen i dessa till handelsområden omvandlade industriområden. På något ställe förekommer samarbete kring skyltning, men gemensamma insatser som förekommer i de flesta stadskärnor saknas helt. Inga exempel har framkommit på kommunala initiativ till samarbete med handeln kring klusterbildning genom sortering och kategorisering av olika områden och deras profil och långsiktiga utveckling. I flera fall har den spontana utflyttningen av t.ex färgaffärer, byggvaruhandel och vitvaror till mer biltillgängliga lägen inneburit att vissa områden blivit så populära att den fortsatta expansionen gjort områdena mer svårtillgängliga och därmed mindre attraktiva för viss handel. Olika ambitionsnivåer hos olika handlare kan ställa till problem t.ex om gemensamt finansierade miljöupprustningsprojekt kommer på tal. Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 47 Analys och förslag En omvärldsutblick Stadsmiljön som konkurrensmedel I de studerade pilotkommunerna sker en tydlig utveckling av handelsplatser samtidigt i två olika riktningar. Dels riktar handeln i stadskärnorna allt tydligare in sig på att erbjuda varor och butiksmiljöer som lämpar sig för upplevelseshopping av kläder, exklusiva varor som smycken, delikatesser, godis mm men även köksinredning, heminredning och badrum där man inte transporterar varorna själv utan beställer tjänster. Varorna och inköpen är kopplade till andra aktiviteter i en varierad stadsmiljö där biltillgänglighet är underordnad. Stadsmiljöns upprustning i samarbete med kommunen och ett ökat samarbete mellan butiks- och fastighetsägare kring öppethållande, aktiviteter och marknadsföring är vanliga åtgärder. Målet är att skapa en stadsmässig tät och aktivitetsfylld miljö i första hand för gående och kollektivtrafikresenärer. Gatubeläggningar i klassisk stadsanda, planteringar, möblemang i den offentliga miljön, belysning, uteserveringar är en gemensam vision för att återupprätta den klassiska stadens miljö. Den andra utvecklingsinriktningen är mot större externt belägna handelsområden med stor biltillgänglighet och ett huvudsakligen lågprisinriktat utbud som förutsätter billiga och rationella lokaler som medger en rationell och personalsnål varuhantering. De exempel som finns i de studerade kommunerna visar att stadsmiljöfrågorna inte varit särskilt prioriterade, varken från handelns sida eller kommunernas. Den utveckling som för närvarande är tydlig i USA, som vanligen är det främsta föregångslandet vad gäller detaljhandelns utveckling, är en orientering mot alltmer stadsliknande miljöer i nya handelsområden. En snabb genomgång av tillgängligt material hos International Council of Shopping Centers, ICSC (www. icsc.org) och de större utvecklingsbolagen i USA visar att klassiska stadsmiljöer och en stadsliknande blandning av butiker, biografer, restauranger, parker och i flera fall även bostäder bedöms som attraktivt för att locka kunder i den stora konkurrens som råder mellan olika köpcentra. Den tidigare dominerande typen av stora inomhusköpcenter, malls, får konkurrens av open air centers. Den samlade ”stadsmiljön” är i dessa exempel en viktig konkurrensfaktor vid sidan av självklara som biltillgänglighet, stora och personalsnåla butiker som möjliggör låga priser. Exploateringsbolagen vinnlägger sig också om att ha kontroll över såväl miljöutformning som butikssammansättning och öppettider. Se några exempel i bilaga 1. Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 Varken kommunerna eller handeln i de studerade externa handelsområdena i pilotkommunerna tycks uppleva sig som konkurrensutsatta av mer attraktiva miljöer idag eller att en sådan konkurrens kan bli aktuell inom de närmaste åren. En intressant fråga är då hur länge det dröjer innan en sådan konkurrens blir verklighet i Sverige. Kanske kan ”stadsmiljön” bli ett viktigt konkurrensmedel i de starkast konkurrensutsatta regionerna där nya grepp kan löna sig för dem som är i underläge. Bland pilotkommunerna skulle kanske stadsmiljöfaktorn vara intressant för Hässleholm i konkurrensen med Kristianstad, och för Uppsala för att hävda Boländerna som ett attraktivt alternativ för norra Storstockholmsregionen. Vilken typ av stadsmiljö? De amerikanska exemplen med stadskärneliknande miljö, en blandning av butiker, restauranger, kulturlokaler etc. skulle överflyttat till svenska förhållanden sannolikt innebära en direkt konkurrens på samma områden som stadskärnorna idag lyckats profilera sig väl på. Samtidigt indikerar den amerikanska trenden att människor föredrar traditionella stadsmiljöer framför de moderna förortmiljöerna, vilket fastighetspriserna visar även i Sverige. En möjlig process för att fastlägga vilken stadsmiljöinriktning ett visst område bör ha skulle kunna se ut på följande vis. Steg 1: Kommunens profil Klarlägg vilka särdrag kommunen vill profilera sig på i den region man konkurrerar. Det kan vara baserat på stadens bebyggelse-, närings- och handelshistoria, stadskaraktär (storstad, småstad, trästad etc), stämning, befolkning, kulturliv, topografi turismprofil etc. Hur ser kommunens varumärke ut? Steg 2: Kategorisera områdena Bedöm vilken kategorisering av olika industrihandelsområden som är lämplig med hänsyn till stadens samlad utveckling, t.ex: A. Stadsomvandlingsområden Områden med inriktning på en blandad stad (välbelägna områden nära stadskärnan, vatten etc) Här bör en samlad stadsutveckling planeras och utformas noggrant, handeln måste underordna sig den blandade stadens krav. B. Fria verksamhetsutvecklingsområden Områden där låga mark- och fastighetspriser för att gynna nya verksamheter skall 48 vara inriktningen. Kan vara randområden som inte är ”skyltfönster”-områden för staden. Inga ambitioner att förädla stadsmiljön kan vara den långsiktiga inriktningen, den som etablerar sig där kan inte förvänta sig kommunala upprustningsinsatser. Partnerskap under kommunal ledning Områden som är kommunens parad- eller profilområden för att konkurrera med andra regionala handelsplatser. Kommunens/stadens särdrag från (Steg 1) skall uttryckas på ett sätt så att både kommunens och handelns förutsättningar gynnas. Pilotstudien visar tydligt att handelsplatser utformade av en aktör får en bättre sammanhållen utformning och funktion än industriområden utan ett samlat helhetsgrepp (Bergvik, IKANO-kvarteren i Tornby och Birsta, Gränby) Ett sätt att åstadkomma ett bättre helhetsgrepp även i industriområden är att skapa en gemensam organisation som i stadskärnorna mellan fastighetsägare, butiksinnehavare och kommunen med syfte att genomföra de åtgärder man blir överens om i ett partnerskap. Som företrädare för stadens gemensamma angelägenheter är det naturligt att kommunen är initiativtagare. Steg 3: Forma den profilerande stadsmiljön Bättre finansieringsmöjligheter för miljöupprustningar Profilhandelsområdena från Steg 2 formas i en nära diskussion och partnerskap med handelns företrädare utifrån Samtidigt skulle kommunernas möjligheter att ta ut kostnader från fastighetsägarna för infrastrukturupprustning orsakade av ökad trafik på grund av ändrad markanvändning behöva ses över. Det skulle kunna gälla enklare former att ta ut gatukostnader vid ombyggnader och att skapa möjligheter att ställa krav på yttre miljöupprustning eller bidrag till infrastruktur vid bygglovprövningen. C. Externa handelsområden • Inre strukturella förutsättningar som gatunät, bebyggelse mm • Kommunens varumärkesinriktning (Steg 1) vad gäller stadskaraktär • Grundläggande stadsmässiga funktioner som biltrafik/gångytor, planteringar och parkinslag, torg, platsbildningar, gaturum, belysning m.m. Handel i industriområden – Pilotrapport september 2005 49
