AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND
Autismspektrumtillstånd (AST) (”autismspektrumstörning” i DSM-5; 1
För vissa kan det dock dröja upp till skolåldern eller längre innan
”autism” i den svenska översättningen av DSM-5) är en
symtomen blir så tydliga och funktionsnedsättande att de
funktiondsnedsättning som innebär svårigheter med socialt sam-
uppmärksammas. Dessutom förekommer det fortfarande att vissa
spel och ömsesidig kommunikation tillsammans med en benägen-
individer inte får en diagnos förrän i vuxen åldern.
het att göra saker på ett upprepat, oflexibelt och ibland lite udda
sätt. Begreppet autismspektrumtillstånd har blivit vanligt i Sverige
AST finns symtom inom områdena social kommunikation/socialt
eftersom det upplevs som en mindre nedsättande benämning
samspel samt begränsade, repetitiva mönster i beteende, intressen
än autismspektrumstörning som används på många andra håll i
och aktiviteter. Då tillståndet är utvecklingsrelaterat varierar symtom
världen. Under beteckningen AST samlas de tidigare diagnoserna
och svårighetsgrad med ålder och utvecklingsnivå. Symtomen är
autistiskt syndrom, Aspergers syndrom och atypisk autism/autism-
tydligast under uppväxten men intervention, kompensation och
liknande tillstånd.
stödinsatser kan maskera svårigheterna åtminstone i vissa sammanhang.
AST är en utvecklingsrelaterad problematik (”Neurodevelopmental disorder”) som debuterar tidigt, har neurobiologisk grund och
Vi kan ännu inte på ett säkert sätt upptäcka tecken på att ett barn
påverkar hjärnans sätt att bearbeta information. AST har en ärftlig
har ett AST förrän tidigast från slutet av det första levnadsåret.
komponent, men även den biologiska miljön kan påverka.
För många barn visar sig detta genom att deras sociala beteenden
AST kan förekomma som isolerad funktionsnedsättning, men det
och språkutveckling gradvis minskar i frekvens, utvecklas lång-
är vanligt att AST uppträder tillsammans med en eller flera andra
sammare eller blir avvikande. För vissa kan det dock dröja upp till
medicinska, utvecklingsrelaterade eller psykiatriska diagnoser.
skolåldern eller längre innan symtomen blir så tydliga och funktionsnedsättande att de uppmärksammas. Dessutom förekommer
I Sverige har 1-2% av befolkningen en AST-diagnos och det är flera
det fortfarande att vissa individer inte får en diagnos förrän i vuxen
gånger vanligare med AST hos pojkar än hos flickor. Det har speku-
åldern.
lerats i om dessa könsskillnader i antalet diagnosticerade reflekterar
en verklig skillnad i förekomst eller om flickor diagnosticeras för
När det gäller socialt samspel kan personer med AST ha svårigheter
sällan därför att deras symtom inte känns igen lika lätt som
inom följande områden:
pojkarnas.
SYMTOM VID AST
Förmågan till socio-emotionell ömsesidighet som handlar om att
samspela med andra och dela tankar och känslor. Redan hos Vid AST finns symtom inom områdena social kommunikation/
yngre barn visar sig detta genom att barnet tar få eller inga initiativ
socialt samspel samt begränsade, repetitiva mönster i beteende,
till samspel, inte delar känslor med andra samt härmar andras intressen och aktiviteter. Då tillståndet är utvecklingsrelaterat beteende mindre ofta eller inte alls. Barn som pratar använder
vari-erar symtom och svårighetsgrad med ålder och utvecklingsnivå.
språket mer ensidigt och mindre ömsesidigt, till exempel benämner
Symtomen är tydligast under uppväxten men intervention,
och ber enbart om saker istället för att samtala och dela känslor och
kompensation och stödinsatser kan maskera svårigheterna åtmin-
upplevelser med andra. Vuxna med utvecklat tal har svårt att veta
stone i vissa sammanhang.
hur och när man börjar ett samtal och vad som passar och inte passar att säga vid olika tillfällen. En del vuxna lär sig kompensera för
Vi kan ännu inte på ett säkert sätt upptäcka tecken på att ett barn
sina svårigheter genom att medvetet tänka ut och använda inlärda
har ett AST förrän tidigast från slutet av det första levnadsåret.
strategier i sociala situationer som de flesta andra handskas med För många barn visar sig detta genom att deras sociala beteenden
automatiskt med hjälp av sin sociala intuition vilket är mycket
och språkutveckling gradvis minskar i frekvens, utvecklas långsam-
energikrävande och skapar oro.
mare eller blir avvikande.
1. Den svenska översättningen av DSM-5 är varken auktoriserad av American Psychiatric
Association eller Socialstyrelsen.
Hjärnfonden, Riddargatan 17A,114 57 Stockholm www.hjarnfonden.se Givarservice 020-523 523
Förmågan till ickeverbal kommunikation eller nedsatt, avvikande
Fixering vid begränsade intressen som är ovanliga i intensitet eller
eller ingen användning alls av ögonkontakt, gester, ansiktsuttryck,
fokus. Det är i första hand intensiteten som är ovanlig men även
kroppsspråk eller tonfall. Hos små barn kan detta visa sig i att intresset i sig kan vara ovanligt. Ett barn kan vara som fixerad vid
barnet inte använder ögonkontakt liksom att han eller hon inte toalettstolar eller dammsugare men också vid dinosaurier och pekar på, visar eller hämtar saker för att dela intresse och/eller inte
engelska kungar medan en vuxen kan ha ett starkt intresse av
följer andras pekningar eller ögonkontakt. Gesterna är vanligen få
busstidtabeller och telefonkataloger.
och används i liten utsträckning spontant i kommunikationen eller
inte alls. Hos vuxna med välutvecklat språk kan det snarare röra sig
Ovanliga reaktioner eller intressen förknippade med lukt, känsel
om subtila avvikelser i hur ögonkontakt, gester och annan samt syn- eller hörselintryck. Över- och underkänsligheter för ickeverbal kommunikation används och samordnas med talet.
sensoriska upplevelser kan till exempel utlösa extrema olustreaktioner för vissa ljud, överdrivet luktande eller intensiv beröring av
Förmågan att skapa, upprätthålla och förstå relationer till andra
föremål eller ytor, fascination för snurrande eller glittrande saker och
bedömt utifrån det som förväntas för ålder, kön och kultur. ibland tydlig okänslighet för kyla, hetta eller smärta. Den här typen
Såväl begränsat som avvikande eller inget socialt intresse alls före-
av extrema reaktioner och rutiner är inte sällan förknippade med kommer. Detta är särskilt tydligt hos yngre barn där detta visar sig
begränsade och avvikande matvanor.
genom att exempelvis flexibel låtsaslek med andra saknas eller
förekommer i mindre utsträckning än förväntat. Hos de något äldre
Många vuxna med god begåvning och välutvecklat språk lär sig barnen kan lek med andra förekomma, men enbart om de andra föl-
dölja sina repetitiva beteenden. Specialintressen kan också vara en
jer mycket bestämda regler för hur leken ska gå till. Ungdomar och
källa till glädje och ge positiva möjligheter när det gäller utbildning
vuxna kämpar ofta med att förstå hur man ska bete sig med andra
och senare yrkesliv för en del individer. Det är inte ovanligt att i olika situationer. Kanske personen föredrar ensamaktiviteter eller
personer som uppvisat tydliga svårigheter inom de här områdena
samvaro med betydligt yngre individer. Ofta önskar personen att få
som barn inte längre gör det som vuxna.
vänner utan att riktigt veta vad vänskap innebär och kräver och hur
ANDRA SVÅRIGHETER
man gör för att få vänner.
AST förekommer ofta tillsammans med andra sjukdomar, När det gäller mönstren av begränsade och repetitiva beteenden har
funktionsnedsättningar och psykiatriska diagnoser vilka påverkar
eller har personer med AST haft svårigheter inom åtminstone två av
ASTs uttryck och svårighetsgrad och individens hjälpbehov:
nedanstående någon gång under utvecklingen:
• begåvningsnedsättning (utvecklingsstörning)
Repetitiva eller stereotypa beteenden av olika slag som kan vara allt
• språkstörning
från vifta med händerna eller vicka på fingrarna på ett avvikande
sätt, använda föremål på ett repetitivt sätt (snurra, rada upp) och
• medicinskt eller genetiskt tillstånd (t ex fragilt X, repetitivt tal (ekolali, stereotyp användning av ord, fraser eller tonfall,
förväxla pronomen).
• psykomotoriska avvikelser (katatoni)
Stark rutinbundenhet och motstånd mot förändringar. En del indi-
• ADHD, tvångssyndrom, depression eller ångeststörningar
tuberös skleros, neurofibromatos)
vider blir mycket störda även av små förändringar i rutiner, dagsschemat eller hur till exempel vissa saker utförs. De kan vara mycket
rutinstyrda och följa regler minutiöst, tala och tänka på ett nästan
ritualiserat sätt med litet utrymme för variation, till exempel ställa
samma frågor om och om igen fast de vet svaren.
Hjärnfonden, Riddargatan 17A,114 57 Stockholm www.hjarnfonden.se Givarservice 020-523 523
KOGNITION OCH NEUROVETENSKAP
ORSAKER TILL AST
Forskning har visat att de beteendemässiga symtomen vid AST kan
GENETIK
förstås utifrån hur hjärnan tolkar och bearbetar information och har
även kartlagt hjärnfunktioner som spelar en viktig roll i detta.
Mentalisering, alltså att förstå andras och egna tankar har visat sig vara en grundläggande svårighet hos personer med AST.
Svårigheter med exekutiva funktioner, alltså förmågan att planera
och genomföra handlingar, skulle kunna vara orsaken till såväl de
ovanliga repetitiva och stereotypa beteenden som finns vid AST
som till svårigheterna med ömsesidig social kommunikation. Det är
också vanligt vid AST att bearbeta information på ett detaljfokuserat sätt snarare än se de större sammanhangen vilket ibland kallats
Såväl tvillingstudier som epidemiologiska studier har visat att AST
har en stark ärftlig komponent. Den genetiska arkitekturen vid AST
har dock visat sig vara komplex och heterogen och ingen specifik
autismgen har påträffats, utan många olika riskgener och individuella kombinationer av dessa kan skapa risk för AST. Vi har fortfarande
begränsade kunskaper om epigenetiska mekanismer och hur arv
och miljö samspelar. Hos en minoritet av alla individer med AST kan
en genetisk orsak fastslås (ovanliga mutationer, genetiska syndrom,
kromosomavvikelser och ovanliga ”copy number variations”).
svag central koherens. Detta skulle kunna vara förklaringen till en del
BIOLOGISKA MILJÖFAKTORER
ovanliga sensoriska reaktioner (över- och underkänsligheter).
Utöver den starka ärftliga komponenten vid AST har också en del
miljöfaktorer visat sig vara förknippade med AST. Exempelvis har En lång rad studier har visat på avvikelser hjärnans aktivitet i specifi-
virusinfektioner och inflammatoriska processer hos modern ka områden hos personer med AST. Nyare forskning pekar dock allt-
under graviditeten visat sig öka risken för AST hos barnet liksom att
mer på betydelsen av hur väl hjärnans olika delar samverkar med
modern medicinerat med valproat (epilepsibehandling) och vissa
varandra snarare än aktiviteten i specifika hjärnområden som en
psykofarmakologiska preparat. Det finns också en del forskningsre-
förklaring till symtomen vid exempelvis AST.
sultat som tyder på att risken för AST skulle kunna öka om modern
NEUROBIOLOGI
exponeras för miljögifter och bekämpningsmedel. Högre ålder hos
Mängder av fynd avseende avvikande hjärnfunktion och hjärn-
föräldrarna tycks också vara förknippat med ökad risk för AST.
anatomi vid AST har rapporterats. Med olika hjärnavbildningstekni-
INSATSER
ker har den sociala hjärnan liksom neural konnektivitet studerats,
I dagsläget är de effektivaste insatserna vid AST beteendeinriktade
alltså hur hjärnans olika delar är ihopkopplade och fungerar som hel-
och bygger på inlärning. Det saknas ännu effektiv medicinsk het. AST tycks bland annat utmärkas av mindre effektiva koppling-
behandling för AST-symtomen. Målet för insatserna är att maximera
ar mellan mer avlägsna områden i hjärnan i förhållande till de som
individens funktionsförmåga, självständighet och livskvalitet genom
binder samman hjärnan mer lokalt. Rapporter om såväl generellt
att bygga på styrkor och kompensera för svårigheter med hjälp av
förstorad hjärnvolym som minskat antal neuron i vissa hjärndelar
inlärning, träning och stöd. En autismvänlig omgivning där männis-
finns publicerade. Förändringar i flera av signalsubstanssystemen
korna har förståelse för och kunskap om AST och lämpligt anpassad
och när det gäller prenatala könshormon har också rapporterats.
miljö är också en viktig komponent. Generellt behövs mer forskning
Även neuroimmunologiska processer har föreslagits kunna vara
om vilka insatser som är effektiva vid AST.
kopplade till avvikelser i hjärnans utveckling vid AST.
Hjärnfonden, Riddargatan 17A,114 57 Stockholm www.hjarnfonden.se Givarservice 020-523 523
ALLSIDIG UTVECKLINGSBEDÖMNING
Insatser och stöd vid AST ska bygga på varje individs specifika funktionsprofil och hjälpbehov. Det första steget är ofta att en diagnos.
På grund av den stora variationen i funktionsprofil och hjälpbehov
hos individer med AST bör en diagnostisk utredning göras inom ramen för en allsidig utvecklingsbedömning av ett team bestående
av läkare, psykolog och vid behov andra yrkeskategorier. Utöver den
REFERENSER
• Autismspektrumtillstånd. Diagnostik och insatser, vårdens organisation och patientens delaktighet – En systematisk litteraturöversikt. (2013). Swedish Council on Health Technology Assessment.
• Bölte, S. (2014). Is autism curable. Developmental Medicine diagnostiska beskrivningen behövs en allsidig funktionsbeskrivning
där utvecklingsnivå, vardagsfungerande, språk och samspels-
• Bölte S. (2015). The good, the bad and systematic reviews. förmåga detaljerat beskrivs som grund för individualiserade insatser.
För de flesta individer behöver funktionsbeskrivningen följas upp
någon eller några gånger under utvecklingen.
and Child Neurology, 56, 927-931.
Autism. 1, 3-5. American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and statistical manual of mental disorders (5 ed.). Arlington, VA: American Psychiatric Association.
TIDIGA INSATSER
• Svensk översättning: Mini-D 5 Diagnostiska kriterier enligt Det anses vara viktigt att upptäcka AST så tidigt som möjligt efter-
som det finns visst forskningsstöd för att tidiga insatser har bättre
effekt ju tidigare de sätts in. Det saknas ännu validerade screeningmetoder för tidig upptäckt, även om ett flertal metoder används
i forskning och klinik i en del länder. Med dagens metoder kan
AST-diagnoser ställas först efter ett års ålder, men vanligen ställs de
DSM-5. Stockholm: Pilgrim Press
• Bölte, S., & Hallmayer, J. (2011). Autism Spectrum Conditions. FAQs on Autism, Aspergers Syndrome, and Atypical Autism Answered by International Experts. Commonwealth, MA, Göttingen, Germany: Hogrefe Publishing.
senare under förskole- eller skoltiden. För förskolebarn rekommen-
• Lai MC, Lombardo MV, Baron-Cohen S (2013). Autism. deras efter individuell bedömning habiliterande insatser, till exem-
pel mångsidiga intensiva beteendeträningsprogram på inlärningspsykologisk grund (tillämpad beteendeanalys, TBA). Det finns även
andra, mindre intensiva program eller mer fokuserade insatser, till
The Lancet, 383(9920), 896-910.
• www.ki.se/kind
• www.barnsutveckling.se
exempel olika kommunikationsstödjande program samt rent lekbaserade program. I förskoleåldern genomförs dessa insatser i hem
och förskola i samarbete mellan föräldrar, förskola och habilitering.
För äldre barn, ungdomar och vuxna med välutvecklat språk och
• www.autismforum.se
• Eric Zander, psykolog & Sven Bölte, professor; Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet (KIND)
god begåvning finns olika former av social färdighetsträningsprogram. Skolbarn är ofta i behov av en autismvänlig skolmiljö och
extra stöd. Generellt är personer med AST är i behov av olika former
av stödinsatser under sin livstid.
Hjärnfonden, Riddargatan 17A,114 57 Stockholm www.hjarnfonden.se Givarservice 020-523 523
