Romerska konstitutionen ca. 200 f.Kr.
Folkförsamlingar:
Comitia curiata – från kungatiden, tidig militär indelning efter
curior, baserade på släktskap.
Comitia centuriata – Enligt traditionen skapad av Servius Tullius på 500-talet. Militär
organisation:193 centurior, indelade efter fem förmögenhetsklasser. Valde konsuler, praetorer,
censorer, beslöt om lagar, krigsförklaringar och fred.
Förmögenhetsklasser:
•
Equites – mer än 400 000 asses, 18 cent.
•
1:a klassen – över 100 000 asses, 80 cent.
•
2:a-5:e klassen – 1 500-100 000 asses, 94 cent.
•
Proletarii – under 1 500 asses, 1 cent.
Comitia plebis tributa (consilium plebis)– plebeijernas församling, geografisk indelning efter
stammar (tribus); valde övriga ämbetsmän; beslöt om lagar för plebeijer. Lex Hortensia, 287 f.Kr.
beslut i församlingen bindande lag för alla (plebiscitum).
Comitia tributa – folkförsamling liknande comitia plebis men där även patricier deltog. Valde bland
annat kuruliska aediler, stiftade lagar.
Ämbetsmän:
2 konsuler
exekutiv, dömande makt, imperium. Eponyma.
4 pretorer
dömande makt; imperium (första pretorn 367 f.Kr).
4 ediler
stadens underhåll samt offentliga spel. Det fanns plebejiska och kuruliska aediler (de
senare var patricier).
8 kvestorer
sköter stadens finanser, assisterar högre ämbeten.
10 folktribuner
sacrosanctitas, veto
10 militärtribuner
befäl på mellannivå
2 censorer
folkräkning samt bestämde vem som var senator; skötte indelningen i
förmögenhetsklasser.
Senaten
300 före detta ämbetsmän (måste ha varit minst edil); beslut (senatusconsultum)
formellt rådgivande med i praktiken högsta auktoritet; sköter utrikespolitiken; från
början kungens och de tidiga konsulernas råd; skiftande sammansättning fram till Lex
Ovinia (339-318? f.Kr.) då den fick en fast struktur.
