Parhelophilus consimilis
Mörk strandblomfluga
NE
NA
LC
DD
Tvåvingar, Flugor
NT
VU
EN
CR
RE
Livskraftig (LC)
Klass: Insecta (egentliga insekter), Ordning: Diptera (tvåvingar), Familj: Syrphidae (blomflugor), Släkte:
Parhelophilus (strandblomflugor), Art: Parhelophilus consimilis - mörk strandblomfluga (Malm, 1863) Synonymer:
mörk sumpblomfluga
Kännetecken
En relativt liten art som har tydliga gula längsstrimmor på ryggskölden, framskenben med mörk spets och ett
kraftigt framskjutande ansikte. Påträffas bara i eller nära vegetationen vid kanten av sjöar och liknande.
Längd 8-12 mm. Ansikte kraftigt framskjutande; honans lika långt som tredje antennsegmentet, hanens något
kortare. Ryggsköld, skutell och bakkropp med för släktet typiska karaktärer. Hanen har dock ett för arten
karakteristiskt brett band av svarta hår baktill på tergit 2, och honan har två snedställda gråpudrade ränder på tergit
1 som skiljs åt av ett brett svart område i mitten. Framskenbenen är gula med mörk spets; åtminstone på framsidan,
men ofta runtom. Undersidan av hanens baklår saknar såväl tapp som tofslik ansamling av långa hår. Ofta kan dock
en mycket svag, vårtlik upphöjning med korta, åtliggande svarta hår skönjas.
Hos i övrigt liknade arter har framskenbenen åtminstone framtill gul spets.
Utbredning och status
I Sverige förekommer mörk strandblomfluga i Götaland och Svealand samt norrut till Norrbotten, där den
förmodligen bara finns längs kusten. Den är åtminstone lokalt ganska vanlig. Fynd saknas från ett flertal landskap,
vilket sannolikt beror på att arten på grund av sitt levnadssätt lätt förbises. I Danmark är den relativt sällsynt med
spridda fynd över stora delar av Jylland; i övrigt förekommer den mycket lokalt, och är troligen på tillbakagång på
grund av krympande våtmarksarealer. I Norge förekommer arten längs kusten från Hardangerfjorden till
Oslofjorden. En lokal i Gudbrandsdalen antyder att den även kan finnas i dalgångarna norrut till Lillehammer. I
Finland är den känd från de flesta av landskapen i landets södra hälft, och finns sannolikt även längs Bottenvikens
kust. I övrigt sträcker sig artens utbredningsområde från England och Irland söderut till nordöstra Frankrike (i
Belgien finns dock endast något enstaka sentida fynd) och Alperna (åtminstone Schweiz) samt via Polen och Ryssland
österut genom Sibirien till Stilla havet, inklusive Sachalin.
Ekologi
Mörk strandblomfluga förekommer i olika våtmarker, t.ex. vid stranden av dammar och sjöar, på blöta mossar med
vitmossa samt vid övergivna torvtäkter. Flugan flyger i strandzonen eller kring hög vattenvegetation, och påträffas
sällan längre bort än ett par meter från stillastående vatten. I Sverige har flugan setts besöka blommor av bl.a.
topplösa Lysimachia thyrsiflora, strätta Angelica sylvestris och vattenklöver Menyanthes trifoliata. Blombesök på
rundhagtorn Crataegus laevigata som växer nära vatten är inte heller ovanligt. Andra växter som arten setts besöka
är smörblommor Ranunculus spp., kråkklöver Comarum palustre, sprängört Cicuta virosa, kirskål Aegopodium
podagraria, nickskära Bidens cernua och baldersbrå Tripleurospermum perforatum. Flygtiden varar i Sverige från
slutet av maj till andra halvan av augusti. Larven är än så länge obeskriven.
ArtDatabanken - artfaktablad
1
Övrigt
Namngivning: Parhelophilus consimilis (Malm, 1863). Originalbeskrivning: Helophilus consimilis. Göteborgs K.
Vetensk.-o. VitterhSamh. Handl. 8: 80.
Etymologi: consimilis (lat.) = liknande, syftar troligen på att den liknar Parhelophilus versicolor som också förekom på
den lokal där typdjuret insamlades.
Uttal: [Parhelófilus konsímilis]
Litteratur
Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Tvåvingar: Blomflugor: Eristalinae & Microdontinae. Diptera: Syrphidae:
Eristalinae & Microdontinae. 2009. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.
Författare
Hans Bartsch 2009.
ArtDatabanken - artfaktablad
2
