De vetenskapliga grunddragen i livets utveckling
Evolution innebär en utveckling från enkla livsformer till mer komplicerade organismer.
Människor har i historien trott att organismer dyker upp färdigutvecklade genom någon form
av magik, eller ett gudomligt skapande.
Universum skapades för cirka 13,7-15 miljarder år sedan. Jorden har funnits i ca 4,7 miljarder
år. Bakterier var troligen de första organismerna på jorden, liv har funnits i ca 3,7 miljarder år
på jorden. Hur uppkom liv på jorden? Det finns två naturvetenskapliga förklaringar. Den
första är att liv kom som celler från rymden. Den andra är att det skett en kemisk utveckling
där organiska ämnen/molekyler, som kunde kopiera sig, blev omslutna av ett cellmembran.
URTID
Enkla, encelliga livsformer har under mycket lång tid utvecklats till mångcelliga djur, växter
och svampar. Först fanns det inget syre i jordens atmosfär. Det bildades syre i atmosfären och
i vattnet då cyanobakterier använde fotosyntes där det bildas socker och syre. Cyanobakterier
eller grönalger var de första organismerna som använde fotosyntes. Ozonskiktet bildades
också och började skydda mot farlig UV-strålning. De första växterna bildades, det var enkla
grönalger som levde i vattnet.
FORNTID
Livet går upp på land. Enkla sporväxter var först att leva på land. Växterna utvecklades sen
till mossor, lummerväxter, fräkenväxter och ormbunkar. Alla dessa sprider sig med sporer.
Senare kom fröväxterna, det var barrträd och blomväxter.
Ryggradslösa djur bildas snabbt. Senare utvecklades de första ryggradsdjuren. Först
pansarmunnar(fiskliknande), sen broskfiskar(tex hajar) och till sist benfiskar. Fiskar som
levde i gränsen mellan vatten och land utvecklades till de första groddjuren. Kvastfeningen
finns kvar idag och det är en fisk med fenor som kan användas för att krypa med. Ett bevis för
evolution från fiskar till groddjur! Kräldjuren utvecklas ur groddjuren. De mest kända
kräldjuren är dinosaurierna. Dinosaurierna dog ut för 65 miljoner år sedan antingen var de
mindre däggdjur som konkurrerade ut dem eller såg klarade inte dinosaurierna den stora
förändringen i klimatet som blev efter ett stort meteoritnedslag utanför Mexico.
Ett bevis på utveckling av liv från vatten till land kan vi se om vi tittar på groddjur och
kräldjur. Groddjuren måste ha fukt omkring sig och de lägger sina ägg i vatten. Kräldjuren
kan leva där det är torrt och lägger ägg med skal på land.
HOMONIDERNAS UTVECKLING
Bland de övriga djuren är schimpansen vår närmsta släkting. Människan har kommit in i
evolutionen mycket sent. Människan idag, Homo sapiens sapiens, har utvecklats från olika
homonider(människoliknande).
Förmänniskorna fanns för ca 4,5 miljoner år sedan tex Australupichtecus afarensis som var
först med att använda stenverktyg.
De första sk människorna var Homo erectus för 1,8 miljoner år sedan. De hade en större
hjärna och utvecklat nervsystem och händer så att de kunde tillverka effektiva stenverktyg och
använda elden.
Neanderthalarmänniskorna fanns för länge sen men dog ut för 30000 år sen! De var kompakta
och muskulösa med låg panna och utskjutande tänder. De klarade kallt klimat bra och var
skickliga jägare.
Den nutida människan, Homo sapiens sapiens, som liknar oss vandrade ut från Afrika för ca
50000 år sedan. De spred sig till Europa och Asien. De var mycket skickliga jägare med
kastspjut och man tror att de utrotade flera djurarter, tex mammutarna.
DARWIN OCH EVOLUTIONSTEORIN
Det var under 1800-talet som evolutionsteorin slog igenom med Charles Darwins bok
”Arternas uppkomst”. Evolution är en utveckling från enkla livsformer till mer komplicerade
organismer och idag tror de flesta att liv har uppkommit genom en långvarig kemisk och
biologisk utveckling.
De styrande krafterna har varit och är förändringar i arvsmassa, urval och miljö. Naturligt
urval gör att de individer av en art som är bäst anpassade till sin miljö överlever och får föra
sina gener vidare. Snabba gaseller! Överlever! Kan föda ungar som är snabba som i sin tur
kan föda ungar som är snabba osv! Gener som ger snabbhet förs vidare!
Vilken anpassning som är bäst förändras dock med tiden och förändringar i miljön är en av
evolutionens starkaste drivkrafter. Om det finns många individer av en art med olika
egenskaper kan den överleva miljöförändringar – den genetiska variationen. Att det blir en
genetisk variation beror dels på att anlag kombineras vid könlig fortplantning och dels på att
mutationer förändrar arvsmassan. Alla individer inom en art är alltså inte helt lika varandra.
Ibland kan egenskaper som har med fortplantning att göra vara avgörande för att sprida sina
gener. Detta kallas sexuellt urval. Ju ”sexigare” en individ är desto större chans får den att
sprida sina gener, tex påfågelhannar med stora stjärtfjädrar får fler honor.
Beteenden som ärvas inom arten kan också öka chansen att överleva, tex kan en del ormar
spela döda och på sätt undvika att bli uppätna, de överlever och kan föra sina gener vidare.
En mutation innebär en förändring i arvsmassan. Mutationer är oftast inte gynnsamma men
ibland kan det bli bingo. Tex en slags fjärilar, björkmätarna i England! Det fanns ljusa och
mörka individer! Koleldning gjorde att björkarnas stammar blev mörka och de ljusare
fjärilarna syntes bättre mot den mörka stammen. De ljusa blev lättare uppätna av fåglar. När
tiden gick så användes det mindre koleldning i England och björkarna blev ljusare nu blev de
mörka fjärilarna lättare ett byte för fåglar. På grund av att det fanns både ljusa och mörka
individer av arten har de överlevt miljöförändringar. En variation inom arten ökar alltså
chanserna att överleva!
Hur uppkommer en ny art? Enligt evolutionsteorin - Om en grupp av en art isoleras (tex på en
ö) från övriga inom arten kan denna grupp förändras och då den isolerade gruppen inte kan få
en fortplantningsduglig(fertil) avkomma med individer av den ursprungliga arten har en ny art
bildats. I och med miljöförändringarna förändras arterna gradvis genom naturligt urval.
Kan vi tro på evolutionsteorin??
Bevis för att evolutionsteorin stämmer:
Fossil avslöjar, man kan se på ben hur djur har utvecklats. Fossil har bildats under
mycket lång tid och är förstenade rester av döda djur och växter som lagrats i
bergarter. I de äldsta bergarterna(skikt djupt ner) finner vi de enklaste livsformerna
(ryggradslösa djur, enkla växter) och i de yngre bergarterna(övre skikten) hittar vi
även ryggradsdjur. De ryggradslösa djuren kom alltså före ryggradsdjuren.
Levande fossil avslöjar – kvastfeningen, det är en fisk som lever i strandkanten och
den har fenor som nästan är som ben. Livet på land har sitt ursprung i vattnet!
Armar och ben hos ryggradsdjuren är olika men ändå byggda efter samma plan. En
fladdermus har också fem fingrar men det sitter hud mellan så det blir till vingar.
Under den tidiga fosterutvecklingen är alla ryggradsdjur mycket lika – gemensamt
ursprung. Ett grisfoster är mycket likt ett mänskligt foster.
Alla levande organismer använder samma typ av organiska molekyler för
uppbyggnad/livsprocesser. DNA kan tala om hur nära släkt man är.
Geografisk utbredning ger kunskap om utveckling. Kontinenter långt ifrån varandra
har mer olika arter och vice versa.
Biologisk mångfald,
Biologisk mångfald? Den rikedom på olika arter som finns i naturen. Det finns mellan 5 – 50
miljoner olika arter på jorden. Mest i tropiska regnskogar, flera arter försvinner/dör ut varje
dag pga avverkningen. Det är naturligt med utdöenden, det har skett fem massutdöenden i
jordens historia som kan ha berott på tex meteoritnedslag, vulkanutbrott, inlandsisar,
kontinentförflyttning, förändringar i solstrålning.
Det som är onaturligt med dagens utdöenden är takten, den är alldeles för hög och vi
människor är orsaken. Vi är orsaken till en eventuell sjätte period av massutdöende. Vi förstör
livsmiljöer för arter, skadar det skyddande ozonlagret, vi ökar halterna av växt husgaserna
koldioxid och metan vilket verkar leda till en global uppvärmning.
Det moderna jordbruket med bekämpningsmedel och monokulturer är orska till att den
biologiska mångfalden minskar i tex Sverige. Om man ska påverka naturen(tex vägbygge,
bostäder) måste man först vara säker på att man inte riskerar att skada för växter och djur i det
området. Det finns arter som är hotade eller sällsynta redan från början.
Vad är viktigt för att en art ska överleva och bidra till den biologiska mångfalden?
Variationen inom arten. Bevarandet av hela livsmiljöer därför att de är förutsättning för att
arter ska kunna leva(tex övergödning av hav, igenväxning av hagar/ängar, monokulturer).
Varför bevara arter? 4 E
Etiskt – vem har rätt att leva? Det ska väl inte vi människor bestämma?
Ekologiskt – vilka arter behövs för att naturen ska fungera? Vi vet inte vad som
händer om en art försvinner, det kanske blir en jättestor påverkan.
Ekonomiskt – vilka arter har vi nytta av(mat, medicin)?
Estetiskt – det är vackert med orörd natur!
