Risperdal Datum 30.10.2015, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning RISPERDAL tillhör gruppen atypiska antipsykotiska läkemedel. RISPERDAL används för att behandla följande: • schizofreni (hos vuxna), som kan innebära att man ser, hör eller känner saker som inte finns, tror saker som inte är verkliga eller känner sig ovanligt misstänksam eller förvirrad. • mani (hos vuxna), som kan innebära att man känner sig mycket upphetsad, upprymd, upprörd, entusiastisk eller överaktiv. Mani förekommer vid en sjukdom som kallas bipolär sjukdom. • korttidsbehandling (upp till 6 veckor) av långvarig aggressivitet hos personer med demens orsakad av Alzheimers sjukdom, som riskerar att skada sig själva eller andra. Alternativ behandling (utan läkemedel) ska ha provats före behandling med RISPERDAL påbörjas. • korttidsbehandling (upp till 6 veckor) av långvarig aggressivitet hos barn (minst 5 år gamla) med nedsatt intellektuell förmåga och hos ungdomar med uppförandestörning då svårighetsgraden för störande beteenden kräver läkemedelsbehandling. RISPERDAL finns som tabletter som ska sväljas, munsönderfallande tabletter och som vätska. VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Schizofreni är en sjukdom som kan innebära att man hör röster, ser eller känner saker som inte finns, tror saker som inte är verkliga, känner sig ovanligt misstänksam, blir tillbakadragen, talar eller beter sig osammanhängande eller drabbas av känslomässig platthet. Personer som har denna sjukdom kan ofta även känna sig deprimerade, oroliga, skuldmedvetna eller spända. Världshälsoorganisationen har uppskattat att 24 miljoner personer runtom i världen lider av schizofreni, vilket motsvarar cirka 1 % av den allmänna befolkningen. Schizofreni bryter oftast ut i åldern 20–24 år hos män och i åldern 29–32 år hos kvinnor. Schizofreni är vanligare hos män än hos kvinnor. Schizofreni är en kronisk sjukdom och en av de främsta orsakerna till funktionsnedsättning runtom i världen. Personer med schizofreni löper ökad risk för andra hälsoproblem såsom narkotikamissbruk, alkoholmissbruk och rökning. Mani förekommer hos 0,4–1,6 % av den allmänna befolkningen runtom i världen. Bipolär sjukdom förekommer hos 5–7 % av befolkningen. Bipolär sjukdom typ I är lika vanligt hos män och kvinnor medan bipolär sjukdom typ II är vanligare hos kvinnor än hos män. Aggressivitet förekommer hos cirka 20 % av alla personer med Alzheimers sjukdom som inte vårdas på vårdinrättning och hos 40–60 % av patienter som vårdas på vårdinrättning. 44 % är 75–84 år gamla och 46 % är äldre än 85 år. Demens är lika vanligt hos män och kvinnor. Studier har visat att förekomsten av uppförandestörning kan variera från mindre än 1 % till mer än 10 % av barn och ungdomar i den allmänna befolkningen. Medan uppförandestörning är ovanligt i barndomen så ökar antalet diagnoser kraftigt från sen barndom till tidiga tonår. VI.2.2 Sammanfattning av nyttan av behandlingen Schizofreni behandlas främst med antipsykotiska läkemedel. Vanligen föredras nyare, atypiska antipsykotiska läkemedel framför äldre typiska antipsykotiska läkemedel eftersom dessa ger färre biverkningar på nervsystemet. Utöver läkemedelsbehandlingen är det även viktigt med psykosocial behandling såsom terapi, arbetsträning och träning av vardagsfärdigheter för att uppnå långsiktig kontroll av schizofrenin. Läkemedel för behandling av bipolär sjukdom inkluderar litium (standardbehandling), stämningsstabiliserande läkemedel, antipsykotiska läkemedel, antidepressiva läkemedel och ångestdämpande läkemedel. • • • • RISPERDAL minskade schizofrenisymtomen jämfört med placebo (verkningslös behandling) i tre korttidsstudier (4–8 veckors behandling) hos vuxna schizofrenipatienter. I en studie på vuxna schizofrenipatienter gav högre doser av RISPERDAL större nytta än lägre doser efter 8 veckors behandling. RISPERDAL var effektivare än haloperidol för att förhindra återkomst av schizofrenisymtom i en långtidsstudie (1–2 års behandling) på vuxna schizofrenipatienter som stabiliserats med ett antipsykotiskt läkemedel under minst 4 veckor. RISPERDAL minskade manisymtomen jämfört med placebo i tre korttidsstudier (3 veckors behandling) hos cirka 820 vuxna patienter med bipolär sjukdom typ I. I en studie som fortsatte i 12 veckor, upprätthölls symtomförbättringen. I två korttidsstudier fick cirka 300 vuxna med bipolär sjukdom typ I antingen RISPERDAL eller placebo tillsammans med stämningsstabiliserande läkemedel. Efter tre veckors behandling var RISPERDAL effektivare än placebo för minskning av manisymtomen i den ena studien men inte i den andra. RISPERDAL minskade symtomen vid demens mera än placebo i tre korttidsstudier på 1150 • äldre vuxna med demens. • RISPERDAL minskade symtomen vid uppförandestörning i två korttidsstudier (6 veckors behandling) hos omkring 240 barn (i åldern 5 till 12 år) med uppförandestörning. VI.2.3 Okända faktorer för nyttan av behandlingen Specifik information för indikationen schizofreni De flesta patienterna i prövningar med RISPERDAL hade paranoid schizofreni; det finns begränsad information om nyttan av RISPERDAL vid mindre vanliga (icke-paranoida) typer av schizofreni. Ett fåtal patienter hade kataton schizofreni med ytterligheter av överaktivitet omväxlande med omtöckning. Ett fåtal hade hebefren schizofreni med framträdande affektiva förändringar inklusive ytlig och olämplig sinnesstämning. Specifik information för indikationen bipolär sjukdom Den långsiktiga nyttan (längre än 12 veckor) av RISPERDAL för bipolär sjukdom har inte fastställts. Allmänt (alla indikationer) För godkända användningsområden för RISPERDAL enligt beskrivningen i modul VI.2 ovan konstaterades nyttan av RISPERDAL vara genomgående konsekvent i befolkningsundergrupper definierade enligt parametrar som demografi och utgångsläge. VI.2.4 Sammanfattning av säkerhetsfrågor Viktiga kända risker Risk med RISPERDAL Vad är känt Förebyggande möjligheter Höga nivåer av ett hormon som kallas prolaktin vilket ses med ett blodprov (Hyperprolaktinemi och biverkningar som kan vara förknippade med prolaktin) I likhet med andra antipsykotiska läkemedel som påverkar dopaminnivån i hjärnan kan Särskild försiktighet krävs vid RISPERDAL höja nivån av ett hormon som kallas prolaktin vilket ses med ett blodprov. Höga prolaktinnivåer kan, men behöver inte, ge symtom. RISPERDAL höjer vanligen nivåerna av prolaktin men symtom av höga prolaktinnivåer förekommer mindre ofta. Hos män kan symtomen innefatta svullna bröst, svårigheter att få eller bibehålla erektion, minskad sexlust eller annan sexuell dysfunktion. Hos kvinnor kan symtomen vara obehag från brösten, mjölkläckage från brösten, uteblivna menstruationer, andra problem med menstruationscykeln eller påverkan på fertiliteten. användning av RISPERDAL hos patienter som redan har onormalt höga nivåer av hormonet prolaktin i blodet före behandling eller om de har en tumör som kan vara prolaktinberoende (t.ex. en tumör i hypofysen i hjärnan). Läkaren kan ordinera ett blodprov för mätning av prolaktinnivån ifall en patient upplever symtom som kan vara förknippade med höga prolaktinnivåer. Som med alla läkemedel kan en patients läkare besluta sig för att avsluta behandlingen med RISPERDAL om riskerna anses överväga nyttan för den enskilda patienten. Patienten ska inte sluta ta RISPERDAL utan att rådgöra med den förskrivande läkaren. Om sådana biverkningar inträffar rekommenderas utvärdering av prolaktinnivån i blodet. En ökning av tiden för sammandragning och avslappning av hjärtats kammare, vilket ses på EKG (registrering av hjärtats elektriska aktivitet) (QT-förlängning) QT-förlängning rapporterades i mindre vanliga fall, hos 0,1–1 % av patienter som behandlades med RISPERDAL. Det finns en mycket liten risk för att detta kan leda till allvarligare hjärtproblem såsom onormal hjärtrytm (arytmier), särskilt hos patienter med underliggande hjärtproblem som kan öka deras risk för död till följd av sådana tillstånd. Särskild försiktighet krävs vid användning av RISPERDAL hos patienter med vissa hjärtproblem eller andra tillstånd som kan öka risken för QT-förlängning såsom förekomst av QT-förlängning i släkten. Särskild försiktighet krävs vid samtidig användning av RISPERDAL och läkemedel som: • kan ändra hjärtats elektriska aktivitet såsom läkemedel mot malaria, läkemedel för behandling av problem med hjärtrytmen, läkemedel för behandling av allergier (antihistaminer), vissa antidepressiva läkemedel eller andra läkemedel för behandling av mentala Risk med RISPERDAL Vad är känt Förebyggande möjligheter problem kan orsaka långsam hjärtrytm eller • kan orsaka låg halt av kalium i blodet (såsom vissa vätskedrivande läkemedel). Särskild försiktighet krävs vid • Lågt blodtryck i stående ställning (Ortostatisk hypotension) Ortostatisk hypotension än en biverkning av vissa atypiska antipsykotiska läkemedel, inklusive RISPERDAL. Vissa personer som använder RISPERDAL kan känna sig svimfärdiga eller yra eller svimma om de plötsligt reser eller sätter sig upp. Långsam eller försämrad rörlighet eller ofrivilliga muskelrörelser (Extrapyramidala symtom/tardiv dyskinesi) Äldre patienter löper ökad risk för ortostatisk hypotension. Extrapyramidala symtom/tardiv dyskinesi än en biverkning av atypiska antipsykotiska läkemedel, inklusive RISPERDAL. Extrapyramidala symtom kan inkludera en känsla av muskelstelhet eller muskelspänning, långsam släpande gång, uttryckslöst ansikte, rastlöshet, onormala rörelser i ögon, mun, tunga eller käke samt upprepade spastiska eller vridande rörelser. Vissa extrapyramidala symtom rapporterades hos 1–10 % av patienter som använde RISPERDAL medan andra extrapyramidala symtom rapporterades hos mer än 10 % av patienter som använde RISPERDAL. Det finns även en liten risk (hos 0,1–1 % av patienter som använder Ett tillstånd där symtomen RISPERDAL) för en användning av RISPERDAL till patienter med vissa hjärtproblem. Det kan exempelvis röra sig om oregelbunden hjärtrytm eller om benägenhet att få lågt blodtryck eller användning av läkemedel för behandling av högt blodtryck. RISPERDAL kan orsaka lågt blodtryck. Dosen kan behöva justeras. Särskild försiktighet krävs vid användning av RISPERDAL till patienter som tidigare har drabbats av rörelsestörningar, inklusive Parkinsons sjukdom eller Lewykroppsdemens. Särskild försiktighet krävs vid användning av RISPERDAL hos patienter som någon gång har upplevt ofrivilliga rörelser i tungan, munnen och ansiktet. Patienten ska omedelbart tala om för läkaren om han/hon upplever ofrivilliga rytmiska rörelser i tungan, munnen och ansiktet. Behandling med RISPERDAL kan behöva avslutas. Barn och ungdomar som behandlas med RISPERDAL ska undersökas regelbundet av sin läkare med avseende på extrapyramidala symtom och andra rörelsestörningar. allvarligare rörelsestörning som kallas tardiv dyskinesi. Symtom på tardiv dyskinesi innefattar ofrivilliga ryckiga eller knyckiga rörelser i ansikte, tunga eller andra delar av kroppen. Vid långtidsbehandling av patienter strävar man efter att uppnå kontroll av symtomen med lägsta möjliga dos och kortast möjliga behandlingstid. Malignt neuroleptikasyndrom är Särskild försiktighet krävs vid Risk med RISPERDAL Vad är känt Förebyggande möjligheter inkluderar hög kroppstemperatur, muskelstelhet, svettningar eller sänkt medvetandegrad (Malignt neuroleptikasyndrom) en sällsynt men allvarlig biverkning som kan vara livshotande och som har användning av RISPERDAL hos patienter som någon gång har rapporterats för RISPERDAL och liknande läkemedel. Malignt neuroleptikasyndrom förekommer sällan (hos 0,01– 0,1 % av patienter som använder RISPERDAL). haft malignt neuroleptikasyndrom. Patienter ska omedelbart tala om för läkare om de upplever feber, muskelstelhet, skakningar, ökade svettningar, ökad hjärtrytm, förhöjt blodtryck, muskelsmärta eller muskelsvaghet, förvirring eller sänkt medvetandegrad. Omedelbar medicinsk behandling kan behövas. Alla antipsykotiska läkemedel ska sättas ut om en patient utvecklar tecken eller symtom på malignt neuroleptikasyndrom. Diabetes eller problem till följd av högt blodsocker (Diabetes mellitus och biverkningar förknippade med hyperglykemi) Diabetes mellitus eller försämring av befintlig diabetes mellitus har setts hos patienter som använde RISPERDAL. Vid användning av RISPERDAL observerades högt blodsocker hos 0,1–1 % av patienterna och diabetes hos 0,1–1 % av patienterna. Riskfaktorer för diabetes innefattar övervikt eller förekomst av diabetes i släkten. Viktökning Påtaglig viktökning kan ha en negativ inverkan hälsan. Patienter med schizofreni kan ha en ökad risk för viktökning på grund av dåliga kostvanor och låg fysiskt aktivitet. Viktökning har rapporterats hos 1–10 % av patienter som använder RISPERDAL. Krampanfall Krampanfall rapporterades i mindre vanliga fall, hos 0,1–1 % av patienter som använder RISPERDAL. Att känna sig sömnig eller mindre alert Att känna sig sömnig eller mindre alert rapporterades hos mer än Patienter som behandlas med RISPERDAL ska kontrolleras av läkare för tecken på högt blodsocker. Särskild försiktighet krävs vid användning av RISPERDAL hos patienter med diabetes och blodsockernivån ska kontrolleras regelbundet hos dessa patienter. Hos patienter med ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar ska blodsockernivån kontrolleras regelbundet. Patienter ska vägas före behandling med RISPERDAL påbörjas och kroppsvikten ska kontrolleras regelbundet under behandlingen särskilt hos patienter som löper ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar eller diabetes mellitus. Livsstilsförändringar (såsom ändrade kostvanor och ökad motion) ska övervägas i ett tidigt skede om patienter ökar signifikant i vikt. Särskild försiktighet krävs vid användning av RISPERDAL hos patienter med epilepsi, patienter som någon gång har haft kramper eller hos patienter med ökad risk för kramper. Särskild försiktighet krävs om RISPERDAL används tillsammans Risk med RISPERDAL Vad är känt Förebyggande möjligheter (Somnolens) 10 % av patienter som använde med läkemedel som påverkar hjärnan för att hjälpa patienter lugna ner (t.ex. bensodiazepiner), vissa smärtlindrande läkemedel (opiater) eller allergiläkemedel (vissa antihistaminer) eftersom RISPERDAL kan öka den lugnande effekten hos alla dessa läkemedel. RISPERDAL. Detta kan påverka förmågan att köra bil, använda maskiner eller utföra andra uppgifter som kräver skärpt uppmärksamhet. Dessa slags problem är sannolikare om RISPERDAL tas tillsammans med andra läkemedel (eller alkohol) som påverkar hjärnan. Särskild försiktighet krävs vid användning av RISPERDAL tillsammans med alkohol eftersom RISPERDAL kan öka den lugnande effekten av alkohol. Om barn eller ungdomar som behandlas med RISPERDAL upplever trötthet, så kan ändring av doseringstidpunkten leda till förbättring av uppmärksamhetssvårigheterna. Eftersom trötthet kan förekomma under behandling med Ihållande eller smärtsam erektion (Priapism) Priapism rapporterades sällan, hos 0,01–0,1 % av patienterna som använde RISPERDAL. RISPERDAL ska patienter inte köra bil eller använda verktyg eller maskiner utan att först ha talat med sin läkare. Särskild försiktighet krävs vid användning av RISPERDAL hos män som någon gång har haft en ihållande eller smärtsam erektion. Män som behandlas med RISPERDAL ska omedelbart tala Stroke eller ministroke (Cerebrovaskulära händelser) Det är inte känt hur ofta stroke förekommer hos schizofrenipatienter som inte får någon behandling. Plötslig förlust av blodtillförseln till hjärnan (stroke eller ministroke) rapporterades i mindre vanliga fall, hos 0,1–1 % av patienter som använder om för sin läkare om han upplever ihållande eller smärtsam erektion. Omedelbar medicinsk behandling kan behövas. Särskild försiktighet krävs vid användning av RISPERDAL till patienter som har någon riskfaktor för att drabbas av stroke, såsom högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom eller problem med något blodkärl i hjärnan. Patienter som har demens som orsakats av stroke ska inte ta Risk med RISPERDAL Vad är känt Förebyggande möjligheter RISPERDAL. RISPERDAL. Problem med blodkärlen i hjärnan har rapporterats sällan, hos 0,01–0,1 % av patienter som Vård ska sökas omgående om patienten eller vårdgivaren observerar en plötslig förändring av patientens psykiska tillstånd eller om patienten drabbas av plötslig svaghet eller domningar i ansikte, armar eller ben, speciellt på en sida, sluddrigt tal, eller taleller synproblem, även om det bara är kortvarigt. De uppräknande symtomen kan vara tecken på stroke. Särskild försiktighet krävs vid använder RISPERDAL. Blodpropp i en ven, vanligen i benen (”DVT”: djup ventrombos). I vissa fall (d.v.s. vid venös tromboemboli) kan blodpropparna förflytta sig till lungorna (Venös tromboemboli) Blodpropp i ven och lunga har rapporterats sällan, hos 0,01– 0,1 % av patienter som använder Minskning av antalet vita blodkroppar (Leukopeni) Låga nivåer av en viss typ av vita blodkroppar som behövs för att skydda kroppen mot infektioner har rapporterats vid användning RISPERDAL. av RISPERDAL. användning av RISPERDAL om patienten eller någon av patientens släktingar tidigare har haft blodpropp. Patienten ska omedelbart söka vård om han/hon drabbas av blodpropp i en ven, särskilt i benen (symtomen är svullnad, smärta och rodnad på benen), vilka kan förflytta sig via blodkärlen till lungorna och orsaka bröstsmärta och andningssvårigheter. Särskild försiktighet krävs vid användning av RISPERDAL till patienter som har haft låga nivåer av vita blodkroppar tidigare (detta kan men behöver inte ha orsakats av andra läkemedel). Nivån av vita blodkroppar ska följas upp. Om det inträffar en allvarlig minskning av antalet vita blodkroppar utan känd orsak kan patientens läkare bestämma sig för att avbryta behandlingen med RISPERDAL. Farligt låga nivåer av en viss typ av vita blodkroppar som behövs för att bekämpa infektioner (Agranulocytos) Agranulocytos har rapporterats sällan, hos 0,01–0,1 % av patienter som använder RISPERDAL. Särskild försiktighet krävs vid användning av RISPERDAL till patienter som har haft låga nivåer av vita blodkroppar tidigare (detta kan men behöver inte ha orsakats av andra läkemedel). Nivån av vita blodkroppar ska övervakas. Risk med RISPERDAL Vad är känt Förebyggande möjligheter Patienterna ska noggrant övervakas med avseende på feber eller andra symtom på infektion, och ska genast behandlas om sådana symtom uppstår. Minskning av antalet blodplättar (blodkroppar som hjälper till att stoppa blödning) (Trombocytopeni) Nedbrytning av muskelfibrer och smärta i muskler (Rabdomyolys) Ökad risk för dödsfall hos äldre patienter med demens (Allmän ökning av dödligheten hos äldre patienter med demens) En minskning av antalet blodplättar har rapporterats hos 0,1–1 % av patienter som använder RISPERDAL. Minskningen av antalet blodplättar orsakar ofta inga problem men kan öka risken för blåmärken, näsblod och/eller blödande tandkött. Patienter med låga nivåer av blodplättar kan också känna sig svaga och tröttare än vanligt. Detta tillstånd har rapporterats sällan (hos 0,01–0,1 % av patienter som använder RISPERDAL). En ökad risk för dödsfall hos äldre patienter med demens är ett eventuellt säkerhetsproblem som gäller vissa atypiska antipsykotiska läkemedel, inklusive RISPERDAL. Vid svåra fall ska patientens läkare avsluta behandlingen med RISPERDAL och följa upp nivåerna av vita blodkroppar tills patienten återhämtat sig. Nivån av blodplättar och symtom kan följas upp under behandling med RISPERDAL. I de fall då tillståndet orsakas av ett läkemedel återhämtar sig patienten oftast när läkemedelsbehandlingen avslutas. Om rabdomyolys inträffar ska patientens läkare sätta ut alla antipsykotiska läkemedel, även RISPERDAL. Patienten ska övervakas med avseende på tidiga symtom. Om patienten utvecklar tecken eller symtom som tyder på malignt neuroleptikasyndrom, inklusive rabdomyolys, ska alla antipsykotiska läkemedel sättas ut. Särskild försiktighet krävs vid användning av RISPERDAL till äldre patienter med demens. Äldre patienter med demens ska besöka sin läkare regelbundet under behandling med RISPERDAL. Särskild försiktighet krävs om RISPERDAL används tillsammans med vätskedrivande läkemedel (diuretika som t.ex. furosemid) som används vid hjärtproblem eller svullnad i delar av kroppen på grund av ansamling av för Risk med RISPERDAL Vad är känt Förebyggande möjligheter mycket vätska. RISPERDAL som tas separat eller tillsammans med furosemid kan medföra ökad risk för stroke eller dödsfall hos äldre patienter med demens. Stroke eller ministroke hos äldre patienter med demens (Cerebrovaskulära händelser hos äldre patienter med demens) Stroke eller ministroke hos äldre patienter med demens är ett eventuellt säkerhetsproblem som gäller vissa atypiska antipsykotiska läkemedel, inklusive RISPERDAL. Äldre patienter med demens som använder RISPERDAL löper ökad risk för stroke eller ministroke. I kliniska studier med RISPERDAL på äldre patienter med demens drabbades 1,4 % av patienterna av ministroke och 1,5 % av patienterna av stroke. Äldre patienter med demens ska undvika vätskebrist eftersom detta var en faktor för den ökade dödsrisken hos dessa patienter. Särskild försiktighet krävs vid användning av RISPERDAL till äldre patienter med demens. RISPERDAL som tas separat eller tillsammans med furosemid kan medföra ökad risk för stroke eller dödsfall hos äldre patienter med demens. Patienter med demens som orsakats av en stroke (slaganfall) ska inte ta RISPERDAL. Äldre patienter med demens ska besöka sin läkare regelbundet under behandling med RISPERDAL. Särskild försiktighet krävs vid användning av RISPERDAL till patienter som har någon riskfaktor för att drabbas av stroke, såsom högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom eller problem med något blodkärl i hjärnan Vård ska sökas omgående om patienten eller vårdgivaren observerar en plötslig förändring av patientens psykiska tillstånd eller om patienten drabbas av plötslig svaghet eller domningar i ansikte, armar eller ben, speciellt på en sida, eller sluddrigt tal, även om det bara är kortvarigt. De uppräknande symtomen kan vara tecken på stroke. Viktiga eventuella risker Risk med RISPERDAL Vad är känt (även orsak varför det anses vara en eventuell risk) Cancer i hypofysen, Information som samlats in för RISPERDAL och liknande läkemedel Risk med RISPERDAL Vad är känt (även orsak varför det anses vara en eventuell risk) bukspottkörteln eller bröstet (Karcinogenicitet [hypofysadenom, endokrina tumörer i bukspottkörteln, bröstcancer]) tyder inte på att personer som tar dessa läkemedel skulle ha en ökad risk för att utveckla cancer jämfört med personer som inte tar dessa läkemedel. Hos djur som fått risperidon (den aktiva substansen i RISPERDAL) sågs en ökning av vissa typer av cancer (inklusive tumörer i hypofysen i hjärnan, tumörer i bukspottkörteln eller bröstcancer). Även om någon liknande ökning inte har setts hos människa kan denna risk inte helt uteslutas. Antipsykotiska läkemedel kan rubba kroppens förmåga att sänka den centrala kroppstemperaturen. Problem med att kontrollera kroppstemperaturen (Bristfällig reglering av kroppstemperaturen) Självmord, självmordsförsök eller självmordstankar (Självmordsbenägenhet) Känsla av nedstämdhet hos patienter med bipolär sjukdom (Depression hos patienter med affektiv störning) Ökad känslighet för antipsykotiska läkemedel hos patienter med Parkinsons sjukdom eller en särskild typ av demens (Ökad känslighet för antipsykotiska läkemedel hos patienter med Parkinsons sjukdom eller Lewykroppsdemens) Särskild försiktighet ska iakttas vid användning av RISPERDAL till patienter som har problem med överhettning eller med att kontrollera kroppstemperaturen. Detta kan orsaka problem för patienter som tränar hårt, utsätts för kraftig hetta, använder vissa läkemedel eller kan bli uttorkade. Dessa patienter kan ha svårigheter att kyla ner kroppen eller kan ha ökad risk för uttorkning. Det är oklart om antipsykotika såsom RISPERDAL påverkar kroppstemperaturen. Vissa studier tyder på att problem med kroppstemperaturen kan vara förknippat med schizofrenin snarare än med användning av läkemedlet. Självmord eller självmordstankar är vanligt hos patienter med schizofreni. Patienter som löper särskilt hög risk för detta (såsom patienter som tidigare försökt begå självmord eller använt narkotika) ska övervakas noga. Patienter som tar RISPERDAL för behandling av maniska episoder vid bipolär sjukdom kan löpa ökad risk för att symtomen övergår från mani (som kan innebära att patienten känner sig mycket upphetsad, upprymd, upprörd, entusiastisk eller överaktiv) till depression. Ökad känslighet för antipsykotiska läkemedel hos patienter med Parkinsons sjukdom eller Lewykroppsdemens är en biverkning som kan förekomma vid användning av antipsykotiska läkemedel, inklusive RISPERDAL. Särskild försiktighet krävs vid användning av RISPERDAL till patienter med Parkinsons sjukdom eller demens. Parkinsons sjukdom kan förvärras av RISPERDAL. Patienter med Parkinsons sjukdom eller Lewykroppsdemens kan ha ökad risk att drabbas av biverkningar vid behandling med antipsykotika som RISPERDAL, t.ex. förvirring, rörelseproblem och ostadighet i stående ställning, vilket kan leda till fall. Dessa patienter kan även ha ökad risk att drabbas av malignt neuroleptikasyndrom (se ovan för ytterligare information). Särskild försiktighet krävs om RISPERDAL används tillsammans med läkemedel för behandling av Parkinsons sjukdom såsom levodopa. Minskad bentäthet/benskörhet (Minskad bentäthet/osteoporos) RISPERDAL har inte undersökts hos patienter med Parkinsons sjukdom eller Lewykroppsdemens. Osteoporos är en biverkning som kan förekomma vid användning av vissa atypiska antipsykotiska läkemedel, inklusive RISPERDAL. Vissa Risk med RISPERDAL Biverkningar vid byte från RISPERDAL till metylfenidat hos barn och ungdomar (Reaktioner vid byte från risperidon till metylfenidat hos pediatriska patienter) Effekter på bentillväxt hos ungdomar (Effekter på bentillväxt) Effekter på sexuell utveckling hos ungdomar (Effekter på pubertet) Vad är känt (även orsak varför det anses vara en eventuell risk) atypiska antipsykotiska läkemedel, inklusive RISPERDAL, kan orsaka höga prolaktinnivåer, vilket med tiden antas kunna resultera i benskörhet. Detta måste undersökas noggrannare innan några slutsatser kan dras. Det har förekommit enstaka rapporter om biverkningar på nervsystemet då barn som behandlats med RISPERDAL bytt till behandling med metylfenidat. Även om dessa enstaka rapporter inte visat någon tydlig risk rekommenderar vissa experter att dosen av RISPERDAL minskas långsamt innan behandlingen avslutas och att behandlingen åtföljs av en läkemedelsfri period innan behandling med metylfenidat påbörjas. Effekter på bentillväxt, inklusive fördröjd tillväxt, har setts i djurstudier med risperidon. I långvariga öppna förlängningsstudier på människor var längden däremot inom förväntade värden. Effekten av långtidsbehandling med risperidon på längdtillväxt har emellertid inte studerats tillräckligt. En liten observationsstudie efter marknadsintroduktion visade att barn och ungdomar som fått risperidon var i genomsnitt cirka 3,0–4,8 cm längre än barn som fått andra atypiska antipsykotiska läkemedel. Denna studie var emellertid inte tillräcklig för att fastställa huruvida risperidon har någon effekt på den slutliga vuxenlängden eller huruvida resultatet beror på en direkt effekt av risperidon på bentillväxt, på en effekt av underliggande sjukdom på bentillväxt eller är en följd av bättre kontroll av underliggande sjukdom, vilket ger en lineär ökning av tillväxten. Eftersom djurstudier, studier på människa och studier efter marknadsintroduktion gett motstridiga resultat kan inga slutsatser dras och effekten på bentillväxt klassas därför som en eventuell (och inte som en identifierad) risk. Höga nivåer av prolaktin i blodet kan med tiden påverka tillväxt och utveckling hos ungdomar. Eftersom höga prolaktinnivåer är en biverkning av vissa atypiska antipsykotiska läkemedel ska barn och ungdomar som behandlas med RISPERDAL undersökas regelbundet av läkare med avseende på effekter på tillväxt och utveckling. Effekter på den sexuella utvecklingen har setts i en djurstudie med risperidon och anses därför vara en eventuell risk. Effekten av långtidsbehandling med RISPERDAL på den sexuella utvecklingen har inte studerats grundligt. Höga nivåer av prolaktin i blodet kan med tiden påverka tillväxt och sexuell utveckling hos ungdomar. Eftersom höga prolaktinnivåer är en biverkning av vissa atypiska antipsykotiska läkemedel (inklusive RISPERDAL) ska barn och ungdomar som behandlas med RISPERDAL undersökas regelbundet av läkare med avseende på effekter på tillväxt och sexuell utveckling. Återstående information Risk med RISPERDAL Vad är känt Användning till patienter med RISPERDAL har inte undersökts systematiskt hos patienter med Risk med RISPERDAL Vad är känt njurproblem, inklusive patienter som behöver njurdialys (behandling för patienter vars njurar inte längre fungerar) (Användning till patienter med nedsatt njurfunktion, inklusive patienter som behöver hemodialys) Användning till patienter med leverproblem (Användning vid nedsatt leverfunktion) njurproblem, inklusive patienter som behöver njurdialys. Användning till gravida kvinnor (Exponering under graviditet) Patienterna ska informera läkaren om eventuella njurproblem innan de tar RISPERDAL. Läkaren kan ge patienter med njurproblem en lägre dos av RISPERDAL än vanligt. RISPERDAL har inte undersökts systematiskt hos patienter med leverproblem. Patienterna ska informera läkaren om eventuella leverproblem innan de tar RISPERDAL. Läkaren kan ge patienter med leverproblem en lägre dos av RISPERDAL än vanligt. RISPERDAL har inte undersökts hos gravida kvinnor. Kvinnor som är gravida eller försöker bli gravida ska rådfråga läkare innan de använder RISPERDAL. Läkaren avgör om RISPERDAL kan användas. Användning till ammande kvinnor (Exponering via amning) Nyfödda barn till mödrar som använt RISPERDAL under graviditetens sista trimester (de tre sista månaderna av graviditeten) ska övervakas noga med avseende på biverkningar eller utsättningssymtom. RISPERDAL har inte undersökts hos ammande kvinnor. RISPERDAL kan passera över i bröstmjölk. Användning för barn under 5 år (Användning utanför godkänd indikation hos pediatriska patienter [<5 år]) VI.2.5 Ammande kvinnor ska rådfråga läkare innan de använder RISPERDAL. Läkaren avgör om RISPERDAL kan användas. RISPERDAL rekommenderas inte till barn under 5 år med uppförandestörning eftersom erfarenhet saknas för barn under 5 år med denna sjukdom. Sammanfattning av riskminimeringsåtgärder För alla läkemedel finns det en produktresumé som ger läkare, apotekspersonal och annan hälso- och sjukvårdspersonal information om hur läkemedlet används, risker gällande användning och rekommendationer för minimering av dem. En allmänspråklig kortversion av produktresumén finns i form av bipackssedel. Åtgärderna som anges i produktresumén och bipackssedeln är rutinmässiga riskminimeringsåtgärder. Produktresumén och bipacksedeln kan hittas på Fimeas webbplats www.fimea.fi. Företaget anser att de säkerhetsrisker som är förknippade med läkemedlet kan hanteras genom informationen i produktresumén och bipackssedeln och därför har inga villkor eller begränsningar avseende en säker och effektiv användning av läkemedlet (ytterligare riskminimeringsåtgärder) föreslagits. VI.2.6 Utvecklingsplan efter godkännande för försäljning Förteckning över studier i utvecklingsplan Studietyp, titel och kategori (1– 3) Mål (primära mål, för studier med både primära och sekundära mål) Exponering för risperidon och risk för bröstcancer • Epidemiologisk studie • Kategori 3 Exponering för risperidon och risk för osteoporosrelat erade frakturer • Epidemiologisk studie • Kategori 3 Replikation av en studie gjord av Fraser et al: Fall och frakturer och atypiska antipsykotiska läkemedelb Epidemiologisk studie Kategori 3 • Att jämföra exponering för risperidon och andra atypiska antipsykotiska läkemedel i samband med förekomsten av bröstcancer. Att uppskatta och jämföra förekomsten av bröstcancer hos personer som använder risperidon, personer som använder andra atypiska antipsykotiska läkemedel och personer som använder konventionella antipsykotiska läkemedel. Att jämföra exponering för risperidon och andra atypiska antipsykotiska läkemedel i samband med höft/lårbensfrakturer. Att jämföra förekomsten av höft-/lårbensfrakturer hos personer som använder risperidon, personer som använder andra atypiska antipsykotiska läkemedel och personer som använder konventionella antipsykotiska läkemedel. Att kopiera tillvägagångssättet som Fraser et al tillämpade i den kanadensiska populationen i en studie baserad på population i USA av vuxna i åldern 65 år eller äldre för att undersöka 90 dagars risk för sjukhusbesök på grund av frakturer och sjukhusvistelse eller akutbesök på grund av fall efter nyinledd användning av orala atypiska antipsykotiska läkemedel påbörjad utanför sjukhus. Identifierade frågeställning ar gällande säkerhet Status Datum för interimsoch slutrapporte r (planerat eller verkligt) Viktig eventuell risk: Karcinogenicite t: (hypofysadenom, endokrina bukspottkörteltumörer, bröstcancer) Påbörjad Beräknad till: december 2015 Viktig eventuell risk: Minskad bentäthet/oste oporos Påbörjad Beräknad till: april 2016 (interimsrapport med data endast från Taiwan). Augusti 2016 (slutrapport, innehåller data från Sverige). Fall och frakturer (inte karaktäriserade som en viktig känd risk, en viktig eventuell risk eller information som saknas). Påbörjad Beräknad till: september 2015 Eftersom denna rapport gavs ut över 3 månader efter datum för datastopp för denna EU- riskhanterings plan kommer rapporten att beskrivas i nästa • Att utföra en serie ytterligare känslighetsanalyser som undersöker effekten av metoder för justering av störningar, inkludering av yngre åldersgrupper och val av jämförelse. uppdatering av riskhantering splanen. a Denna tabell visar endast studiekategorierna 1, 2 eller 3 enligt tillämpliga riktlinjer för EU- b Protokollet för denna studie anger att den inte tar med produkter som injiceras och därför har denna studie inte först vidare till Del VI för RISPERDAL CONSTA. Efter kompletterande metodologiska justeringar avslöjade analysen av resultaten i databasen Truven MarketScan Medicare Supplemental ingen signifikant effekt mellan atypiska antipsykotiska läkemedel och risken för fall och fraktur. Därför fullföljdes inte ytterligare analyser av andra databaser och yngre subgrupper. c riskhanteringsplaner Studier som är ett villkor för godkännandet av försäljning Ovannämnda studier är inte ett villkor för godkännandet av försäljning. VI.2.7 Sammanfattning av uppdateringar i riskhanteringsplan Versionsnummer Datum Säkerhetsfrågor och andra väsentliga ändringar för oralt RISPERDAL 1.0 5.12.2013 • 2.0 17.06.2014 • • 3.0 30.10.2015 • Ursprunglig version av riskhanteringsplanen Utvidgning av ”användning till hemodialyspatienter” till ”användning till patienter med nedsatt njurfunktion, inklusive patienter som behöver hemodialys” i avsnittet som behandlar information som saknas. Tillägg av ”användning vid nedsatt leverfunktion” till information som saknas. Harmonisering av den viktiga eventuella risken ”effekter på bentillväxt” och den viktiga kända risken ”hyperprolaktinemi och biverkningar som kan vara förknippade med prolaktin” med en nyare version av produktresumén. Användning utanför godkänd indikation hos pediatriska patienter (under 5 år) har lagts till i återstående information. • Uppdaterad för samstämmighet (senare datum för datastopp). • Förtydligat att den viktiga eventuella risken ”biverkningar vid byte från risperidon till Anmärkning Inga. Bilaga 2 (produktresuméer och bipacksedlar) och bilaga 12.2 (referenser) uppdaterades. Alla övriga bilagor var likadana som i den tidigare versionen. Se även detta avsnitt i den offentliga sammanfattningen för RISPERDAL CONSTA beträffande ändringar specifika för denna produkt. Versionsnummer Datum Säkerhetsfrågor och andra väsentliga ändringar för oralt RISPERDAL metylfenidat hos barn” är ”reaktioner vid byte från risperidon till metylfenidat hos pediatriska patienter” (dvs. kan inkludera ungdomar). • Förtydligad terminologi i återstående information: det tidigare ”användning till gravida kvinnor” är nu ”exponering under graviditet” och det tidigare ”användning till ammande kvinnor” är nu ”exponering via amning”. Anmärkning