Definition av våld
Våld är varje handling riktad mot en
annan person, som genom denna
handling skadat, smärtat skrämmer
eller kränker, får denna person att göra
något mot sin vilja eller avstå från att
göra något den vill
Per Isdal
Siffror
• 28 200 fall av misshandel mot kvinnor över 18
år anmäldes 2014
• 6 400 personer misstänktes för misshandel
mot kvinnor under 2010
• 20 procent av anmälningarna ledde till att en
misstänkt kunde knytas till brottet (2010)
Antal anmälda brott i nära relation i Halland 2014
300
250
200
150
100
50
0
Könsrollsteori
Psykosocial
kriminologi
Mäns hegemoni
Radikalfeminism
Hegemonisk
maskulinitet
Manligt
vänskapsstöd
Vilka utsätter andra för våld?
•
Vilka som använder våld i nära relation vet vi lite om. Området är fortfarande lite
utforskat.
•
•
Det finns många olika teorier och förklaringsmodeller.
Svaret på vilka som slår och varför de slår är beroende på vilken förklaringsmodell
man utgår ifrån.
•
Förklaringar på individnivå utgår från att män med vissa egenskaper eller
erfarenheter är våldsamma. Detta kan vara män med alkohol- eller drogproblem,
män som är kriminella, har en psykisk störning eller som själva har varit utsatta för
våld i barndomen.
•
Förklaringar på relationsnivå lägger betoningen på samspelet i relationen mellan
två parter. Till exempel hur parterna löser konflikter i familjen.
•
Förklaringar på strukturell nivå handlar om att strukturerna i samhället påverkar
individens handlande och agerande. Det begrepp som ofta används är patriarkala
maktstrukturer. Det innebär att våldet sker i ett socialt system där kvinnor är
underordnade män och att våldet är en konsekvens av ett ojämnställt samhälle.
Familjeperspektiv
Att hjälpa pappor och mammor
att ta sitt ansvar att skydda
barnen från fysiskta och psykiska
övergrepp
Individuellt perspektiv
Kartlägga individens våldsproblematik
Synliggöra våldet
Motivera till att individen börjar arbeta med sitt
våld
Skapa förståelse av våldet, varför det uppstår,
vilken funktion det har och i vilket sammanhang
det har med våldutövarens eget liv
Medvetandegöra individens ansvar för sitt våld
Medvetandegöra alternativ till våld
Generellt perspektiv
Problemlösning/åtgärder i nuet framför
analyser av barndomens förhållande
Individen skall bättre styra sina egna
reaktioner och lära sig uttrycka sig och sina
känslor på sådant sätt som blir mer
lättförståeligt och mindre skrämmande,
skadligt och kränkande
Behandlingsprocessen
Medel och mål
Motivation
ATV
Alternativ
till våld
Gruppsamtal
Enskilda
samtal
Männen som utövar våld
• Män som slår är inga opåverkbara psykopater
eller särskilt ”makthungriga” män. Vanligtvis är
det män med svårigheter att hantera sina känslor
och reaktioner. De kan ändra sitt beteende och
välja att inte använda våld.
• Skam och skuld är framträdande känslor – dessa
känslor riskerar/förhindrar ett tidigt
hjälpsökande.
Männen som utövar våld
• Kommer från alla samhällsklasser. Oftast är
det ”vanliga” laglydiga män med arbete och
familj.
• Många har upplevt våld i uppväxten, de har
sett far eller styvfar slå mamman.
• Vanligt att man beskriver ett litet nätverk, man
har ingen att prata med, ingen som förstår,
någon enstaka manlig vän.
Männen som utövar våld
• Vanligt att han söker hjälp när han upplever kris i
samband det våld han utövar och inte ser någon
annan utväg. Trots att han gjort allt för att dölja
sitt våld kan det ha blivit känt. Rädsla för
konsekvenser, ibland för hela sin tillvaro – förlora
jobbet, skilsmässa och/eller fängelsestraff.
• Våldet har en funktion. Ett sätt att återta
kontrollen i relationen och hantera sin egen
känsla av vanmakt i relation till sin partner.
Männen som utövar våld
• Beskriver sin relation att det inte våldet
som är det stora problemet. Det är
kvinnans agerande som är orsaken till
våldet och han framställer sig som ett offer
i relation till henne. Att ta till våld blir hans
sätt att ta sig ur offerrollen.
Förhållning till våldet
våldsutövaren - behandlaren
Osynliggörande
När våldet blir synligt för utövaren blir det möjligt att ta
ansvar för det. Först då kan våldet upphöra. Granska
våldet i detalj, fråga, fråga. Tydliggör våldets innebörd –
dess funktion, dess avsikt.
Fragmentering
När hela våldet sätts i sitt sammanhang blir det möjligt
att förstå det. Lyfta fram faktiska omständigheter vid
våldet som fysiska omständigheter och psykologiska
sammanhäng.
Förhållning till våldet
våldsutövaren - behandlaren
Bagatellisera eller förneka
När man tar ansvar för sitt beteende har man
möjlighet att förändra det. Flytta förklaringsfocus
från objekt till våldutövaren själv. Visa på (egen)
makt i stället för maktlöshet.
Externalisera
Att finna alternativ till våld visar för våldutövaren att
han kan välja bort våld. Arbeta sig fram till
alternativa förhållningssätt.
Vad gör vi på Kriscentrum för män
I stället för att skuld/ skambelägga
Arbeta skamreducerande
I stället för att osynliggöra våldet
Tala om det och gör det verkligt
I stället för marginaliser/isolera våldet
Inbegripa det och ge det ett sammanhang
I stället för att diagnosicera/sjukförklara
Vända sig till dennes friska och förändringabara sidor
I stället för att normaliser våldet
Visa på normaliseringsprocessen och hur den kan brytas
Vilka metoder fungerar
• ATV verksamheter
• Kriscentrum verksamheter
• Utväg Skaraborg
Dödligt våld
Tabell 1. Konstaterade fall av dödligt våld 2002–2013.
2002
98
2003
81
2004
102
2005
83
2006
91
2007
111
2008
82
2009
93
2010
91
2011
81
2012
68
2013
87
Dödsfallsutredningar 2012-2013
Av rapporten framgår att vetskap funnits inom socialtjänst att
kvinnan utsätts för våld av mannen i minst fem av de sju
ärenden som antingen är färdigutredda eller under utredning.
I en del fall har samverkan mellan exempelvis socialtjänst och
polis varit bristfällig eller frånvarande. Bland annat
uppmärksammas i rapporten behovet av ökad kompetens i
att uppmärksamma och fråga om våld inom socialtjänst och
hälso- och sjukvården.
Dödligt våld
Dödligt våld utmärker sig när det gäller vilka som är
förövare. Omfångsundersökningar visar att våld i nära
relationer förövas av män från alla samhällsskikt.
Enligt Brå:s rapport Utvecklingen av dödligt våld mot
kvinnor i nära relationer står ofta förövarna utanför
arbetsmarknaden och många uppges också ha ett
alkoholmissbruk. Enligt rapporten har fler än en
tredjedel av de dömda manliga förövarna vid en
rättspsykiatrisk undersökning bedömts lida av psykisk
sjukdom eller andra psykiska problem och mer än
hälften har tidigare begått någon typ av brott.
Hot och riskbedömningar
Freda
SARA
PATRIARK
SAM
