Faktahäfte Hälsa och sjukvård

HSO SKÅNE • FAKTAHÄFTE
HÄLSA OCH SJUKVÅRD
Faktahäfte Hälsa och sjukvård
Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om
rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin
utgångspunkt i konventionens artiklar om hälsa, habilitering och rehabilitering, samt deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott.
Tanken med häftet är att skapa större kunskap om vad FN:s konvention
betyder i vardagen.
Sverige ratificerade FN:s konvention om rättigheter
för personer med funktionsnedsättning år 2008
och den trädde i kraft år 2009. Det innebär att
Sverige har åtagit sig att följa konventionen. Konventionen består av 50 artiklar som ställer krav på
jämlika rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
bryta ner konventionens artiklar i mindre, mer
konkreta beståndsdelar för att lättare kunna arbeta
med den. Ansvaret för genomförandet av FN-konventionen ligger på alla nivåer av offentlig verksamhet i Sverige. För att kunna uppfylla rättigheterna i
konventionen krävs målinriktat arbete med konventionstexterna.
Möjligheter till ett självständigt liv för personer Detta arbete kan ske i olika former och detta är
med funktionsnedsättning är en viktig rättighet
ett exempel. Samtidigt måste man förhålla sig till
som lyfts fram i konventionen.
konventionens uttryck och formuleringar på ett
korrekt sätt.
Detta faktahäfte är ett exempel på hur man kan
Konventionen ska tolkas utifrån sin normala orda© 2016 HSO SKÅNE
SID 1
HSO SKÅNE • FAKTAHÄFTE
lydelse, sitt syfte och sitt sammanhang.
Rättighetsartiklarna ska dessutom tolkas i enlighet
med de allmänna principerna i artikel 3:
• Respekt för inneboende värde, individuellt självbestämmande, innefattande friheten att göra
egna val samt enskilda personers oberoende,
• Icke-diskriminering
• Fullständigt och faktiskt deltagande och inkludering i samhället
• Respekt för olikheter och accepterande av personer med funktionsnedsättning som en del av
den mänskliga mångfalden och mänskligheten
• Lika möjligheter
• Tillgänglighet
• Jämställdhet mellan kvinnor och män
• Respekt för den fortlöpande utvecklingen av
förmågorna hos barn med funktionsnedsättning
och respekt för funktionsnedsatta barns rätt att
bevara sin identitet
HÄLSA OCH SJUKVÅRD
Alla åtgärder som vidtas för att uppfylla konventionen ska genomsyras av dessa.
Detta är inte heller en regelbok, utan ett förslag,
ett exempel på hur FN-konventionen kan tolkas i
praktiken. Utgångspunkten för faktahäftet är naturligtvis konventionen, men ett visst mått av tolkning
har varit nödvändigt för att konkretisera artiklarna.
Det är viktigt att notera för den som vill hänvisa till
faktahäftet. Läsning och hänvisning till faktahäftet
bor ske med rimlig tolkning och sunt förnuft.
Trevlig läsning och lycka till i ditt
arbete med genomförande av
FN-konventionen!
Hälsa
Hälsa är ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte enbart frånvaron av sjukdom” enligt Världshälsoorganisationen
WHO (1946). Detta är den definition av hälsobegreppet som används mest frekvent. Samtidigt har
den kritiserats för att vara alltför idealistisk. Tar
man denna definition som utgångspunkt borde alla
vara sjuka, menar kritikerna.
Ur ett naturvetenskapligt perspektiv är hälsa
detsamma som frånvaro av sjukdom. Sett ur ett
humanistiskt perspektiv handlar hälsa snarare om
individens upplevelse av sitt välbefinnande. Hälsa
och sjukdom ska inte ses som varandras motsatser,
att man antingen är sjuk eller frisk. Man kan ha en
god hälsa trots sjukdom eller funktionsnedsättning.
Oavsett hur man väljer att se på hälsobegreppet så
är hälsa varje människas rättighet.
Detta oavsett ras, religion, politisk åskådning,
ekonomiska eller sociala förhållanden. I det svenska samhället finns många aktörer som verkar för
en bättre folkhälsa och detta sker på olika nivåer i
olika sektorer. De senaste åren har forskning visat
att gruppen av personer med funktionsnedsättning
i högre grad är drabbad av ohälsa jämfört med
befolkningen i övrigt. Ojämlikheten i hälsa mellan
© 2016 HSO SKÅNE
gruppen och övriga befolkningen tenderar också
att öka. Därför är det ytterst viktigt att skapa goda
förutsättningar för en fungerande hälso-, sjuk- och
friskvård. Genom att tillgängliggöra och kvalitetssäkra dessa verksamheter lägger man grunden för
en bättre folkhälsa.
De olika aktörerna på området skulle kunna sägas
arbeta mot samma mål, en friskare befolkning
och en jämlik hälsoutveckling. I detta arbete har
de olika uppdrag. Hälso- och sjukvården har sitt
huvudsakliga uppdrag i att upptäcka och behandla
sjukdomar och hälsorelaterade problem, det vill
säga att hantera och förebygga ohälsa. Friskvården
har ett annat fokus, nämligen att främja hälsa och
det friska genom hälsofrämjande aktiviteter och
strategier. Hälso-, sjukvårds- och friskvårdsarbete
omfattar alltså många aspekter och gäller allt från
högspecialiserad sjukvård till möjligheten att ta
sig ut i naturen på sin fritid. I denna rapport kring
hälsa, sjukvård och friskvård konkretiseras de krav
som FN:s konvention om rättigheter för personer
med funktionsnedsättning ställer på området.
Rätt till bästa möjliga hälsa
Personer med funktionsnedsättning har rätt till
bästa möjliga hälsa på lika villkor som andra,
SID 2
HSO SKÅNE • FAKTAHÄFTE
menar FN-konventionen. Detta innebär att de ska få
tillgång till hälso- och sjukvård på lika villkor som
andra, bli respektfullt bemötta och få den vård de
särskilt behöver på grund av sin funktionsnedsättning. Hälso- och sjukvården ska vara tillgänglig för
alla och diskriminering på grund av funktionsnedsättning får inte förekomma. Brukaren ska också
delges information om sin hälsa och sjukvård och
ges möjlighet att påverka denna genom fritt och
informerat samtycke.
Samtidigt omfattar rätten till bästa möjliga hälsa
inte bara hälso- och sjukvård, utan även friskvård.
Detta är viktigt för att den enskilde individen själv
ska kunna påverka sin hälsa och sina levnadsvanor
till det bättre. På så sätt kan vidare funktionsnedsättning, symptom och sjukdomar förebyggas och
en bättre hälsosituation främjas.
Rätt till friskvård
Personer med funktionsnedsättning ska ges möjlighet till friskvård och deltagande i friskvårdsaktiviteter på lika villkor som andra. Detta gäller både
fysisk tillgänglighet på anläggningar och arenor,
tillgänglig information och service samt anpassning
av aktiviteter och fysisk miljö. Genom satsningar på
tillgänglig friskvård anpassad för alla ökar folkhälsan och både den enskilde och samhället blir
vinnare.
Organiserad idrott och föreningsliv
Personer med funktionsnedsättning ska ges möjlighet att delta i den organiserade idrotten och föreningslivet på lika villkor som andra, enligt FN-konventionen. Idrottsdeltagande ska i största möjliga
mån främjas bland personer med funktionsnedsättning. Deltagande i organiserad idrott och/eller
föreningsliv kan ge positiva fysiska, psykiska och
sociala effekter som kan vara mycket värdefulla för
individen.
Friskvårdsaktiviteter särskilt för personer med
funktionsnedsättning
FN-konventionen menar att personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att delta i
friskvårdsaktiviteter som är särskilt anpassade
för personer med funktionsnedsättning. Detta är
viktigt eftersom alla, oavsett funktionsförmåga, ska
ges möjlighet till deltagande i friskvårdsaktiviteter.
Genom att erbjuda friskvårdsaktiviteter särskilt
anpassade för personer med funktionsnedsättning
© 2016 HSO SKÅNE
HÄLSA OCH SJUKVÅRD
ökar chansen att fler deltar i dessa och att folkhälsan ökar.
Tillgängliga idrotts- och friskvårdsanläggningar
Alla ska kunna nyttja de idrotts- och friskvårdsanläggningar som finns, oavsett funktionsförmåga.
Detta gäller både den fysiska tillgängligheten, den
informativa tillgängligheten samt den servicemässiga tillgängligheten.
Tillgängliga rekreationsområden
Rekreationsområden såsom grönområden, naturnära områden, lekplatser och annat ska göras
tillgängliga för alla oavsett funktionsförmåga. Satsningar på att tillgängliggöra rekreationsområden
är också satsningar på folkhälsan som lönar sig för
både individen och för samhället i stort.
Tillgängliga gång- och cykelbanor
Infrastruktur ska vara tillgänglig för alla, enligt
FN-konventionen. Detta gäller också gång- och
cykelbanor som kan nyttjas i hälsosyfte. I Plan- och
Bygglagen (PBL) samt Boverkets författningssamling (BFS 2004:15 ALM 1) och (BFS 2011:13 - HIN
2) finns konkreta krav för utformning av tillgängliga gång- och cykelbanor.
Tillgänglig information
Det bör finnas tillgänglig information om vilka
möjligheter till friskvård som finns i varje kommun,
exempelvis på kommunens hemsida. Informationen
borde också klargöra vilken målgrupp olika aktiviteter riktar sig till och vilken anpassning som finns.
Hälso- och sjukvård på lika
villkor
Personer med funktionsnedsättning är en målgrupp som i många fall drabbas av hälsorelaterade
problematiker av olika slag. Gruppen blir därmed i
hög grad beroende av hälso- och sjukvårdens hjälp
på olika sätt. Därför är det av största vikt att dessa
personer ges en god, kvalitativ hälso- och sjukvård
på lika villkor som andra. Detta ställer i sin tur ett
flertal krav som ska efterlevas.
Vårdinstans
Brukaren ska ges en kvalitativ och god vård på lika
SID 3
HSO SKÅNE • FAKTAHÄFTE
villkor som andra oavsett typ av vårdinstans och
geografisk placering. Detta innebär att diskriminering på grund av funktionsnedsättning inte får förekomma och att personalen ska ge brukaren vård
av samma kvalitet som till andra. Detta innefattar
ett gott, respektfullt bemötande, förståelse för allas
olikheter och unika behov. För att personalen ska
kunna ge sådan vård krävs utbildning och kvalitetsindikatorer för fortbildning och uppföljning
inom verksamheten.
Vård/behandling
Vården som brukaren ges ska vara behovsanpassad och kvalitativ. Sjukvårdspersonalen ska ha en
förståelse för patientens behov och på ett enkelt
sätt kunna förklara vad sjukdomsproblematiken
och behandlingen innebär. Brukaren har också rätt
till den vård denne behöver särskilt på grund av sin
funktionsnedsättning.
Rätt till den vård man behöver särskilt på
grund av sin funktionsnedsättning
Personer med funktionsnedsättning har rätt till
sådan vård de behöver på grund av sin funktionsnedsättning. Detta är viktigt för att lindra och
minska symptom och begränsa vidare funktionsnedsättning och följdsjukdomar. Det ställer krav
på en fungerande vårdsamordning då olika vårdinstanser och personal kan vara engagerade i samma
vårdprocesser.
HÄLSA OCH SJUKVÅRD
hälsa. Inom gruppen finns ökad risk för sexuellt
utnyttjande, svårigheter och risker för ojämlikhet
i sexuella relationer. FN-konventionen menar att
personer med funktionsnedsättning i samband
med besök i hälso- och sjukvården ska informeras
om sexuell och reproduktiv hälsa och få lämplig
rådgivning i dessa frågor. De ska ha tillgång till
sexuell- och reproduktiv hälsovård på lika villkor
som andra. Om de behöver sådan hälsovård särskilt
på grund av sin funktionsnedsättning ska de också
få det.
Tillgänglighet
Tillgänglig vårdlokal
Vårdanläggningen och vårdlokalen ska vara tillgänglig för alla, oavsett funktionsförmåga, enligt
FN:s konvention. Detta gäller delvis den fysiska
tillgängligheten – att obehindrat kunna ta sig fram
i lokalerna och använda en handikappanpassad toalett. Men tillgängligheten gäller också skyltning och
all information som behövs för att kunna navigera
och hitta rätt i lokalerna.
Rätt till fritt och informerat samtycke
Brukaren har rätt att få information om sin hälsa
och vård. Det är av största vikt att sjukvårdspersonalen enkelt och pedagogiskt kan förklara vad olika
sjukdomstillstånd och behandlingsmetoder innebär för individen. Brukarens förståelse för detta
och möjliga konsekvenser är nödvändig när denne
ska fatta beslut om sin hälsa och vård. Sjukvårdspersonalen ska be om patientens samtycke till de
undersökningar/behandlingar som blir aktuella
under vårdprocessen. För att individen ska kunna
ha inflytande över sin hälsa och vård är kunskap,
förståelse och delaktighet viktiga förutsättningar.
God kommunikation är därför viktig och patientens
delaktighet blir en förutsättning för god vård.
Information om sexuell och reproduktiv hälsa
Personer med funktionsnedsättning, särskilt
intellektuell sådan, har behov av utökat stöd när
det gäller förebyggande sexuell och reproduktiv
© 2016 HSO SKÅNE
SID 4
HSO SKÅNE • FAKTAHÄFTE
Tillgänglig information och service
Den information och service som ges ska vara
tillgänglig för alla, oavsett funktionsförmåga. Brukaren måste kunna förstå informationen som ges
och servicen ska vara anpassad för alla. Detta är en
av flera viktiga aspekter när hälso- och sjukvården
ska vara tillgänglig för alla. Om det skulle uppstå
problem i kommunikationen bör det finnas en stödfunktion tillhands, till exempel en teckentolk.
Bemötande
Respektfullt och värdigt bemötande
Varje individ, oavsett funktionsförmåga, ska bemötas med respekt och värdighet. Detta är en grundläggande mänsklig rättighet. I vården är individen
utlämnad till personalens omhändertagande och
kunskap, därför är det så viktigt att personalen bemöter på ett gott sätt och ger ett gott omhändertagande. Många personer med funktionsnedsättning
besöker hälso- och sjukvården frekvent. För att
dessa besök ska bli en dräglig del av livet krävs att
personalen bemöter varje individ på ett gott sätt,
utifrån individuella behov och förmåga. Personalen
ska också vara beredd att besvara patientens frågor.
Närhet till vård
Vård så nära hemorten som möjligt
Personer med funktionsnedsättning ska erbjudas
vård så nära hemorten som möjligt, även på landsbygden. Närheten till vård är en viktig faktor för
tillgänglighet, och vården ska vara tillgänglig på lika
villkor för alla. Frekventa sjukvårdsbesök är realitet
för många personer med funktionsnedsättning och
för att besöken ska bli en dräglig del av livet bör det
geografiska avståndet inte vara alltför stort.
Nyetableringar på landsbygden
För att minska avstånden till vården kan nyetableringar på landsbygden krävas. Om de geografiska
avstånden är alltför stora är färdtjänst och andra
transportmedel inte lämpliga alternativ. En patient
ska inte behöva åka långt för ett vårdbesök.
Förbindelser
Att det finns fungerande kollektivtrafikförbindelser
och färdtjänstservice är viktigt för att underlätta
för brukare och patienter. En brukare ska kunna
© 2016 HSO SKÅNE
HÄLSA OCH SJUKVÅRD
känna sig trygg i att beställa färdtjänst och vara
säker på att fordonet kommer. Det ska vara enkelt
att ta sig till hälso- och sjukvårdsinstitutioner.
Närhet
Närhet är en viktig faktor för tillgänglighet. Hälsooch sjukvård är livsviktig service som bör finnas
inom relativt korta geografiska avstånd. Det ska
vara enkelt att ta sig till hälso- och sjukvårdsinstitutioner.
Sociala skyddsnät
Rätt till sjukförsäkring och livförsäkring på lika
villkor som andra
Personer med funktionsnedsättning ska kunna känna sig trygga i att de har möjlighet att sjukförsäkra
och livförsäkra sig utan hinder, på lika villkor som
andra. Diskriminering på grund av funktionsnedsättning får inte förekomma, enligt FN-konventionen.
Tillhandahålla kvalitativ vård
Personal bemötande
Personer med funktionsnedsättning har rätt till ett
gott bemötande på lika villkor som andra. Dåligt
bemötande på grund av funktionsnedsättning är
diskriminering. Ett gott bemötande har stor betydelse för vårdkvaliteten och rör grundinställningen
till det viktiga personliga mötet. Gott bemötande
grundar sig i respekt för människors lika värde
samt individens självbestämmande och integritet.
Attityder
Personer med funktionsnedsättning ska inte diskrimineras genom negativt bemötande och fördomsfulla attityder. Dessa personer har rätt till ett gott,
positivt bemötande på lika villkor som andra.
Information från personal
Informationen som personalen ger ska vara möjlig att uppfatta för alla. Om det uppstår problem i
kommunikationen måste det finnas möjlighet till
stöd av teckentolk, dövblindtolk eller annan lämplig stödfunktion.
SID 5
HSO SKÅNE • FAKTAHÄFTE
HÄLSA OCH SJUKVÅRD
Utbildning och kunskap
Hälsotjänster
Fortbildning
För att hälso- och sjukvårdspersonal ska kunna ge
en god vård krävs att de kontinuerligt fortbildas
inom relevanta kunskapsområden. Det bör finnas
en bredd i fortbildningen som täcker in samtliga
områden av relevans för verksamheten.
Mat anpassad efter särskilda behov
I hälso- och sjukvården ska det serveras sådan mat
och dryck som alla kan få i sig oavsett funktionsförmåga och behov. Att kunna få i sig den näring man
behöver blir särskilt viktigt vid ett sjukdomstillstånd eller annan hälsoproblematik.
Implementering av forskningsrön
Det bör finnas planer för hur aktuell och relevant
forskning ska implementeras i hälso- och sjukvårdens verksamheter. Detta är viktigt för att tillvarata
de forskningsrön som presenteras och på ett lämpligt sätt implementera dessa i verksamheterna.
Deltagande i befolkningsbaserade folkhälsoprogram
Alla invånare ska inkluderas i befolkningsbaserade folkhälsoprogram och folkhälsoinsatser. Detta
oavsett funktionsförmåga och behov. Personer med
funktionsnedsättning har rätt till friskvård på lika
villkor som andra och deras behov ska beaktas särskilt vid utformning av folkhälsoprogram.
Utbildningsplan
Det bör finnas en plan för hur personalen ska utbildas och inom vilka kunskapsområden. Utbildningsplanen bör vara behovsbaserad och ha en koppling
till de för verksamheten aktuella och relevanta
arbetsområdena.
Samarbete med brukarorganisationer
Dialog med patientföreträdare
För att kunna erbjuda en patientcentrerad vård är
det grundläggande att ha en dialog/samarbete med
brukarorganisationer som ofta har stor erfarenhet
av hälso- och sjukvården. Dessa erfarenheter och
kunskaper kan vara värdefulla för utveckling av
hälso- och sjukvårdens verksamheter.
Mat lätt att tugga och svälja
I hälso- och sjukvården ska det serveras sådan mat
och dryck som alla kan få i sig oavsett funktionsförmåga och behov. Detta är av största vikt då sjukvården omhändertar sjuka människor som behöver
näringsriktig kost för att främja tillfrisknande.
Mätbarhet och utvärdering
Hälso- och sjukvården bör genomföra regelbundna
utvärderingar och uppföljningar av sin verksamhet.
I sådant arbete bör förutbestämda kvalitetsmått
och andra indikatorer användas för att ge objektiva
och rättvisa resultat av verksamhetens funktiona-
Patientcentrerad vård
Den hälso- och sjukvård som erbjuds ska utgå från
patientens behov och därmed vara patientcentrerad. Detta innebär att patientens behov ska komma i första hand, att patienten blir lyssnad på och
förstådd samt att de undersökningar/behandlingar
som genomförs ska utgå från patientens behov.
Därutöver är kunskap, förståelse och delaktighet
viktiga förutsättningar för individens inflytande
över sin hälsa, vård och behandling. God kommunikation är viktig och patientens delaktighet blir en
förutsättning för god vård.
© 2016 HSO SKÅNE
SID 6
HSO SKÅNE • FAKTAHÄFTE
HÄLSA OCH SJUKVÅRD
litet.
Uppföljning av verksamheten
Hälso- och sjukvårdsverksamheter bör regelbundet
följa upp sin verksamhet med stöd i olika utvärderingsverktyg och kvalitetsindikatorer. Detta för att
säkra en viss kvalitetsnivå och identifiera utvecklingsområden.
Kvalitetsindikatorer
I samband med uppföljning av verksamheten inom
hälso- och sjukvården bör man fastställa ett antal
kvalitetsindikatorer att mäta före och efter uppföljning. Dessa indikatorer ska vara relevanta för
mätning av kvaliteten i verksamheten och ge en
bred bild av läget.
Laglydelse och uppföljning
Hälso- och sjukvården lyder under ett flertal lagar
som ska följas. Dessa är bland annat Patientlagen,
Hälso- och sjukvårdslagen, Patientsäkerhetslagen,
Socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service
till vissa funktionshindrade (LSS). Det är av största
vikt att man i samband med uppföljning av verksamheten säkerställer att denna lever upp till dessa
lagar.
Rätt till habilitering/rehabilitering
Personer med funktionsnedsättning har rätt till
deltagande i ett fungerade och väl uppbyggt habiliterings- eller rehabiliteringsprogram. Dessa program ska vara särskilt inriktade på områdena hälsa,
sysselsättning, utbildning och social service.
Främja största möjliga oberoende
Den habilitering/rehabilitering som erbjuds ska
främja största möjliga oberoende hos individen.
Detta ställer krav på en kvalitativ habilitering/rehabilitering som omfattar flera aspekter.
Utifrån behov och förmåga
En lämplig habilitering/rehabilitering ska utformas
utifrån individens behov och förmåga, annars fyller
den inte sitt syfte. Varje individ har olika behov och
förmågor. För att habiliteringen/rehabiliteringen
ska bli framgångsrik krävs att den individanpassas i
den mån det är möjligt. Habiliterings- eller rehabiliteringsprogrammet ska börja så tidigt som möjligt.
Rätt till full mental förmåga
Habiliteringen/rehabiliteringen ska ge rätt till
full mental förmåga, vilket kan innebära att habiliteringen/rehabiliteringen ska främja individens
mentala förmåga till fullo, utifrån individens egna
förutsättningar.
Grundas på tvärvetenskaplig bedömning
En lämplig habilitering/rehabilitering ställer krav
på samarbete mellan olika instanser och huvudmän. Naturligtvis bör habiliteringen/rehabiliteringen utformas med tanke på individens behov, sett ur
olika perspektiv.
© 2016 HSO SKÅNE
Rätt till full fysisk förmåga
Habiliteringen/rehabiliteringen ska ge rätt till full
fysisk förmåga, vilket kan innebära att habiliteringen/rehabiliteringen ska främja individens fysiska
förmåga till fullo, utifrån individens egna förutsättningar.
SID 7
HSO SKÅNE • FAKTAHÄFTE
HÄLSA OCH SJUKVÅRD
Rätt till full social förmåga
Habiliteringen/rehabiliteringen ska ge rätt till full
social förmåga, vilket kan innebära att habiliteringen/rehabiliteringen ska främja individens sociala
förmåga till fullo, utifrån individens egna förutsättningar.
själv välja huruvida denne önskar delta i ett habiliterings- eller rehabiliteringsprogram eller inte.
Det är också viktigt att programmet som erbjuds
är tillgängligt för alla oavsett funktionsförmåga, så
att varje individ kan ta del av programmet på lika
villkor.
Främja inkluderande och deltagande i livets
alla aspekter
Habiliteringen/rehabiliteringen ska främja inkluderande och deltagande i samhället och i livets
alla aspekter, vilket innebär att habiliteringen/
rehabiliteringen ska främja individens möjligheter
till deltagande i samhället och livet till fullo, utifrån
dennes egna förutsättningar.
Främja tillgång till, och kunskap om, hjälpmedel och teknik
Habiliterings- och rehabiliteringsprogram ska
främja tillgång till, och kännedom om, användning
av hjälpmedel och teknik som är utformade för
personer med funktionsnedsättning som främjar
habilitering och rehabilitering.
Rätt till full yrkesmässig förmåga
Habiliteringen/rehabiliteringen ska ge rätt till full
yrkesmässig förmåga, vilket kan innebära att habiliteringen/rehabiliteringen ska främja individens
yrkesmässiga förmåga till fullo, utifrån dennes egna
förutsättningar.
Så nära hemorten som möjligt
Habiliterings- och rehabiliteringsprogram ska
erbjudas så nära individens hemort som möjligt.
Detta innebär att individen inte ska behöva förflytta
sig alltför stora geografiska avstånd för att ta sig till
platsen för habiliteringen/rehabiliteringen.
Vara frivilliga och tillgängliga
Habiliterings- och rehabiliteringsprogram som erbjuds personer med funktionsnedsättning ska vara
frivilliga och tillgängliga, menar FN-konventionen.
Detta innebär att individen ska ges möjlighet att
Redskapsboden
Redskapsboden är ett treårigt projekt
som drivs av HSO Skåne med finansiering från Arvsfonden. Syftet är att göra
FN-konventionen mer konkret, lättare att
förstå och enklare att använda i praktiken.
Sverige ratificerade FN:s konvention om
rättigheter för personer med funktionsnedsättning år 2008 och den trädde i
kraft år 2009. Sverige har därmed åtagit
sig följa konventionen, men det återstår mycket
att förbättra innan vi når målet – ett samhälle för
alla.
HSO Skåne anser att FN:s konvention borde bli
svensk lag för att ytterligare stärka rättigheterna
för personer med funktionsnedsättning. En viktig
del av Redskapsboden är webbtestet konven© 2016 HSO SKÅNE
tionskollen där du kan testa om nio olika vardagsmiljöer lever upp till konventionen www.konventionskollen.se
HSO Skåne
Östra Varvsgatan 23
211 73 MALMÖ
www.hsoskane.se
SID 8