E.ON Elnät Sverige AB
Nobelvägen 66
205 09 Malmö
eon.se
T 040 - 25 50 00
Miljökonsekvensbeskrivning
Ombyggnation av 130 kV
markkabel mellan Möllebogatan
och transformatorstationen i
Gullängen, Malmö stad
Juni 2014
Bg: 5967-4770
Pg: 428797-2
Org. Nr: 556070-6060
Säte: Malmö
Projektorganisation
E.ON Elnät Sverige AB
205 09 Malmö
eon.se
Rapporten har upprättats av Sigrid Eddegren
För kartor i underlaget innehas rättighet:
© Lantmäteriet MS2006/02876
sid 2/18
Innehållsförteckning
Sammanfattning
4 1 5 Inledning
1.1 Bakgrund
5 1.2 Lokalisering och omfattning
5 1.3 E.ON Elnät Sverige AB
5 2 5 Lagstiftning
2.1 Markupplåtelse och övriga tillstånd
6 2.2 Ellagen
6 2.3 Miljöbalken
6 3 3.1 4 8 Samråd
Länsstyrelsens beslut
8 9 Lokaliseringsutredning
4.1 Vald sträcka
10 4.2 Nollalternativ
11 5 11 Utförande, drift och underhåll
5.1 Utformning
11 5.2 Anläggande och försiktighetsåtgärder
11 5.3 Drift och underhåll
11 6 Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning
12 6.1 Stadsbild
12 6.2 Markanvändning, bebyggelse och planer
12 6.3 Naturmiljö
12 6.4 Kulturmiljö
13 6.5 Friluftsliv
13 6.6 Infrastruktur
14 6.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet
14 7 18 Samlad bedömning
sid 3/18
Malmö 2014-06-03
Sammanfattning
E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät) har en befintlig 130 kV markkabel som går mellan
transformatorstationen i Sege via Toftanäs och sedan vidare till Gullängen. Markkabeln
skadades vid ett fel i Gullängenstationen år 2011 och behöver därför delvis bytas ut.
Den del som ska bytas ut består idag av en pappersisolerad kabel som installerades 1961.
Den nya markkabeln är en förutsättning för ett effektivt och driftsäkert regionnät med
alternativa matningsvägar för el i Malmö stad med omnejd.
I samband med utbytet kommer den ursprungliga sträckan att justeras vid några ställen för
att minska miljöpåverkan och för att anpassa kabeln till nuvarande bebyggelse. Med
anledning av detta söker E.ON Elnät nätkoncession för linje för den nya markkabeln.
E.ON Elnät har genomfört ett samråd där ett utredningsområde och alternativa stråk har
studerats. Efter att samrådet avslutats har E.ON Elnät sammanställt inkomna synpunkter i
en samrådsredogörelse samt valt ett alternativ att arbeta vidare med och ansöka om
nätkoncession för linje. Detta är det stråk som i samrådsunderlaget har kallats
huvudalternativ eller ”stråk 1”.
Befintlig vägstruktur, gator och cykelvägar kommer att nyttjas i anläggningsskedet. De
maskiner som används vid byggnadsarbetet kommer att orsaka buller och vissa vibrationer.
Trafikstörningar kommer att uppkomma i samband med anläggningsarbetena eftersom
kabeln till stora delar kommer att förläggas i gatumark.
Påverkan på natur- och kulturmiljö, friluftsliv och stadsbild är tillfällig och begränsad till
anläggningsskedet då maskiner och transportfordon används. Efter förläggning kommer
marken att återställas.
Kabeln kommer att förläggas så att närmaste bostadshus ligger som närmast 8 meter från
kabelns mitt. En magnetfältsberäkning har genomförts som visar att på ett avstånd av 8
meter uppgår magnetfältet till mindre än 0,2 mikrotesla.
Sammantaget bedömer E.ON Elnät att den planerade ledningen medför relativt små
miljökonsekvenser.
sid 4/18
1
Inledning
1.1 Bakgrund
E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät) har en befintlig 130 kV markkabel som går mellan
transformatorstationen i Sege via Toftanäs och sedan vidare till Gullängen. Markkabeln
skadades vid ett fel i Gullängenstationen år 2011 och behöver därför delvis bytas ut. Den
del som ska bytas ut består idag av en pappersisolerad kabel som installerades 1961. Den
nya markkabeln är en förutsättning för ett effektivt och driftsäkert regionnät med
alternativa matningsvägar för el i Malmö stad med omnejd.
1.2 Lokalisering och omfattning
Mellan Sege och Möllebogatan är kabeln en pexisolerad kabel typ EPR 3*1*1000 mm2
som installerades på 1990-talet. Från Möllebogatan till Gullängen är det en pappersisolerad
kabel av typ FCCJ 3*240 mm2 som har varit i drift sedan 1961. Kabeln skadades efter fel i
stationen i Gullängen 2011. Med anledning av detta behöver den gamla pappersisolerade
kabeln bytas ut. I samband med utbytet kommer den ursprungliga sträckan att justeras vid
några ställen för att minska miljöpåverkan och anpassa kabeln till nuvarande bebyggelse.
Den nya markkabeln kommer att vara utformad för spänningsnivån 130 kV. Den kommer
att vara en pexisolerad kabel 3*1*1000 mm2 och bestå av tre parallella ledare.
1.3 E.ON Elnät Sverige AB
E.ON i Norden ingår i den tyska E.ON-koncernen som är ett av världens största privata
energiföretag, med etableringar i Europa, USA och Ryssland. E.ON i Norden producerar
och levererar energi till den nordiska marknaden i form av el, gas, värme och kyla samt
erbjuder energirelaterade tjänster till cirka en miljon kunder.
E.ON Elnät är ett av dotterbolagen och är en av Sveriges största elnätsägare med ca 1
miljon kunder. Som nätägare har E.ON Elnät ett ansvar att se till att alla kunder som är
anslutna till vårt elnät har en trygg elförsörjning. E.ON Elnät ansvarar för planering,
byggnation och drift av både region- och lokalnätet i de områden där E.ON Elnät innehar
områdeskoncession.
2
Lagstiftning
Tillstånd (nätkoncession) för kraftledningar regleras i ellagen (1997:857). I en ansökan om
nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning.
Samrådsförfarandet och kraven på en miljökonsekvensbeskrivning sker i enlighet med vad
som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra
beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. Ansökan om
nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen. När nätkoncession erhålls
gäller den i regel tillsvidare.
sid 5/18
2.1 Markupplåtelse och övriga tillstånd
För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. De typer av
rättigheter E.ON Elnät tillämpar utgörs främst av servitutsavtal eller ledningsrätt.
De övriga tillstånd och dispenser som kan krävas för verksamheten har inhämtats
alternativt kommer att sökas.
2.2 Ellagen
I ellagen finns bestämmelser om nätkoncession, såsom när nätkoncession får meddelas,
under vilka villkor samt giltighetstid. Nätkoncession för linje får enligt ellagen meddelas
endast om anläggningen är lämplig från allmän synpunkt (2 kap 6 §) och inte strider mot
detaljplan eller områdesbestämmelser.
2.3 Miljöbalken
En miljökonsekvensbeskrivning (nedan benämnd MKB) ska, enligt 6 kap. miljöbalken
(nedan benämnd MB), identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en
planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra. Lagtexten syftar på effekterna på
människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, vidare på
hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, samt på annan hushållning
med material, råvaror och energi. Syftet med en MKB är att möjliggöra en samlad
bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön.
2.3.1 De allmänna hänsynsreglerna
MB:s andra kapitel, de allmänna hänsynsreglerna, gäller för all verksamhet som kan tänkas
ha en icke försumbar påverkan på människor och miljö. Det har formulerats ett antal
principer som grundas på de allmänna hänsynsreglerna. Nedan redovisas hur E.ON Elnät
uppfyller de allmänna hänsynsreglerna.
Kunskapskravet, 2 kap. 2 § MB
E.ON Elnät har en gedigen kompetens och lång erfarenhet inom projektering, byggnation
och drift av högspänningsledningar. Driftpersonalen har stor erfarenhet och arbetar efter
väl inarbetade rutiner för drift och underhållsarbeten. Miljöarbetet är centralt för E.ON
Elnät och bolaget är certifierat enligt ISO 14001, ett verktyg som används för att ha en god
struktur, ständigt förbättra miljöarbetet och integrera miljöfrågorna i de dagliga
arbetsuppgifterna. E.ON Elnät har kunskap om vilken påverkan ledningen och nödvändigt
underhåll ger på omgivningen. E.ON Elnät kommer att söka de tillstånd som krävs och
följa de lagkrav som gäller för att kunna bedriva verksamheten.
sid 6/18
Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik, 2 kap. 3 § MB
Anläggningen kommer att utföras i enlighet med gällande svensk standard.
Försiktighetsprincipen är tillämplig i det dagliga arbetet, vid drift och vid alla typer av
åtgärder och underhållsarbeten som E.ON Elnät utför på kraftledningen.
Produktvalsprincipen, 2 kap 4 § MB
Genom ISO 14001-certifieringen arbetar E.ON Elnät med ständiga förbättringar på
miljöområdet. Detta innebär bland annat att det ställs tydliga miljökrav på de entreprenörer
som anlitas.
Hushållnings- och kretsloppsprincipen, 2 kap. 5 § MB
E.ON Elnät verkar genom tillämpning av sitt miljöledningssystem för att hushållning sker
med råvaror och energi.
Lokaliseringsprincipen, 2 kap. 6 § MB
Ledningens sträckning har i samband med samråds- och MKB-processen anpassats för att
minimera intrången i miljön och påverkan på människors hälsa.
Skälighetsprincipen, 2 kap 7 § MB
Vid åtgärder för att minska påverkan på människors hälsa och miljön görs en bedömning
av kostnad respektive nytta med eventuella skyddsåtgärder och försiktighetsmått. Det kan
också krävas en bedömning av vilket som är bästa möjliga teknik och hur kraftledningens
syfte bäst ska uppfyllas.
2.3.2 Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormerna i 5 kap MB, är ett styrmedel i den svenska miljölagstiftningen som
kan införas till exempel med syftet att ett miljömål ska uppnås eller för att åtgärda
miljöproblem i Sverige. Idag finns miljökvalitetsnormerna antagna bland annat för
kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar i utomhusluft samt ytvatten, grundvatten och
skyddade områden inom respektive vattendistrikt.
Den aktuella verksamheten bedöms inte bidra till att någon miljökvalitetsnorm överskrids
eller riskerar att överskridas.
sid 7/18
3
Samråd
Av ellagen följer att 6 kap. MB gäller bland annat med avseende på samrådsförfarandet
enligt miljöbalken. Därav gäller att samråd ska hållas med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Ifall verksamheten kan
antas medföra en betydande miljöpåverkan ska dessutom samråd hållas med de övriga
statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli
berörda.
E.ON Elnät har genomfört samråd med berörda fastighetsägare, Malmö stad, Länsstyrelsen
i Skåne län samt övriga berörda myndigheter, enskilda, organisationer och allmänheten.
Samrådet har annonserats i lokal tidning och samrådsmaterialet har funnits tillgängligt på
www.eon.se/regionnat under hela samrådstiden.
E.ON Elnät har även haft ett inledande möte inför samrådet med Malmö stad
(gatukontoret) den 13 februari 2014 samt ett möte efter samrådet den 30 april 2014. De
synpunkter som framförts under samrådet redovisas i samrådsredogörelsen, bilaga 5 till
koncessionsansökan.
3.1 Länsstyrelsens beslut
Länsstyrelsen beslutade den 23 maj 2014 att nätkoncession för linje för ombyggnationen
av markkabeln inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
sid 8/18
4
Lokaliseringsutredning
E.ON Elnät har genomfört ett samråd där ett utredningsområde och tre alternativa stråk har
studerats. Efter att samrådet avslutats har E.ON Elnät sammanställt inkomna synpunkter i
en samrådsredogörelse (bilaga 5 till koncessionsansökan) samt valt ett alternativ att arbeta
vidare med och ansöka om nätkoncession för linje. Detta är det stråk som i
samrådsunderlaget har kallats huvudalternativ eller ”stråk 1”. En förändring har gjorts vid
Möllebogatan av stråk 1 under samrådet, där istället för att passera Videdals förskola och
Holmbogången, kabeln viker av ner på Stenkällevägen vidare mot Ellenborgsvägen, se
vald sträcka längre ned.
Figur 1. Karta som visar utredningsområdet samt de alternativa stråken under samrådet
sid 9/18
4.1 Vaald sträck
ka
Huvudaalternativet (stråk
(
1) vaar det som vvaldes efter samrådet
s
occh innebär aatt följa
ursprunnglig sträcknning i så sto
or omfattninng som möjlligt med vissa justeringgar. Sträckan
n
valdes fframför allt p.g.a. att deen är kortastt, ca 3 900 meter,
m
samtt innebär mööjlighet att
utnyttjaa redan befinntlig kabel på
p en sträckka av ca 100
00 meter. Stträckan har jjusterats utiifrån
befintligg kabel för att
a ge mindrre påverkann på miljön och bättre anpassas
a
tilll nuvarandee
bebyggeelse.
Figur. 2 V
Vald sträcka
Vald strräcka innebär att markk
kabeln huvuudsakligen förläggs
f
i saamma sträckka som idag
g.
Vid Höjjaskolan koommer mark
kkabeln, istäället för att förläggas öv
ver skolgårdden där den
n går
idag, attt läggas i väägområdet utanför
u
skollan. Vid traffikplats Rossengård kom
mmer kabeln
n att
passera Inre Ringvägen längree söderut änn idag, med hjälp av sty
yrd borrningg. Därefter
kommerr markkabeln att gå län
ngs med Ram
mels väg occh vidare i cykelvägen
c
som går förrbi
sid 10/18
Rosengårdsskolan och Örtagårdsskolan. Strax innan Gullängenstationen kommer
markkabeln att passera under järnvägen med hjälp av styrd borrning.
4.2 Nollalternativ
Nollalternativet innebär att E.ON Elnät inte får nätkoncession för markkabeln, och att en
mycket viktig ledning för strömförsörjningen inom Malmö stad med omnejd inte kan
byggas. Det innebär också att det inte blir någon påverkan på miljön i form av tillfälliga
trafikstörningar under byggnationen och under drift till följd av det magnetiska fält som
strömkällor ger upphov till.
5
Utförande, drift och underhåll
5.1 Utformning
Markkabeln kommer att vara utformad för spänningsnivån 130 kV. Den kommer att vara
en pexisolerad kabel 3*1*1000 mm2 och bestå av tre parallella ledare.
5.2 Anläggande och försiktighetsåtgärder
Befintlig vägstruktur, gator och cykelvägar kommer att nyttjas i anläggningsskedet. På
stora delar av sträckan kommer kabeln att förläggas genom styrd borrning. Vid styrd
borrning läggs de tre ledarna i ett plan i var sitt rör. På vissa sträckor kan kabeln förläggas
genom schaktning. I schaktet kan de tre ledarna läggas parallellt eller i triangelformation i
en bunt.
Förläggning med styrd borrning innebär små ingrepp i stadsmiljön jämfört med schaktning.
Styrd borrning gör också att förläggningsdjupet enkelt kan justeras så att exempelvis
tillräckligt avstånd kan hållas till närmaste bostadshus.
5.3 Drift och underhåll
En markkabel inne i stadsmiljö fordrar inte mycket underhåll. I vanliga fall kan grövre
vegetation behöva röjas för att förhindra att trädrötter och dylikt växer in i kabeln. Det blir
dock inte aktuellt här eftersom kabeln huvudsakligen förläggs i gator och cykelbanor. Vid
eventuella fel på markkabeln kan den behöva plockas upp och bytas ut eller repareras. Vid
sådana tillfällen kan det bli en tillfällig påverkan på miljön i form av buller och hinder för
trafiken.
sid 11/18
6
Beskrivning av berörda intressen samt
konsekvensbedömning
De intresseområden som berörs av markkabeln beskrivs nedan tillsammans med en
översiktlig konsekvensbedömning för respektive intresseområde. En intressekarta finns
också i bilaga 1 till MKB:n.
6.1 Stadsbild
Markkabeln kommer att förläggas i centrala delar av Malmö. I och med att den förläggs
under mark kommer inverkan på stadsbilden att bli obefintlig förutom i själva
förläggningsskedet då maskiner och transportfordon utgör en marginell och tillfällig
inverkan på stadsbilden.
6.2 Markanvändning, bebyggelse och planer
Markkabeln kommer att förläggas i de centrala delarna av Malmö, i eller i anslutning till
vägar och vägområden. Flera bostadsområden, skolor, förskolor och idrottsplatser samt
grönområden kommer att passeras. Områdena som passeras av markkabeln är
detaljplanelagda.
De skolor som passeras av stråken för markkabeln är Höjaskolan, Rosengårdsskolan,
Örtagårdsskolan och Värner Rydénskolan. Även ett par förskolor passeras, dessa är Höja
förskola och Rosen förskola.
Malmö stad är en gammal industristad och det finns områden som är förorenade. Ifall det
finns kända föroreningar, eller att det upptäcks föroreningar under förläggningsarbetet
kommer dessa att hanteras i samråd med Miljöförvaltningen.
Den valda sträckan innebär att marken redan är upplåten för kabeln och bedöms inte strida
mot detaljplaner och översiktsplan.
6.3 Naturmiljö
Samtliga stråk passerar längs med att antal platser som pekas ut som natur-, fritids-, och
grönytor enligt översiktsplanen för Malmö stad.
Eventuell påverkan på naturmiljön bedöms bli liten och begränsad till förläggningsskedet.
Därefter kommer marken att återställas. Ifall reparationer blir aktuellt kan även det
medföra en tillfällig påverkan på naturmiljön.
sid 12/18
6.4 Kulturmiljö
Hela området ingår i det regionala kulturmiljöprogrammet Malmö-Limhamn.
Precis där markkabeln ska anslutas vid Gullängen finns ett område av Riksintresse för
kulturmiljövård enligt 3 kap 6 § MB. Riksintressets beskrivning är: Storstadsmiljö,
residensstad och sjöfartsstad som i planstruktur och bebyggelse avspeglar sin historia som
en av Danmarks viktigaste städer under medeltid och 1500-tal, efter 1658 en av Sveriges
viktigaste gränsstäder med starka befästningar.
Vid järnvägen strax innan Gullängenstationen ett område som ingår i
kommunövergripande miljöer i Kulturmiljöprogram för Skåne/ ''Särskilt värdefulla
kulturmiljöer''. Det aktuella området är kontintentbanan, alltså järnvägen.
Följande fornlämningar berörs av markkabeln.
RAÄ nr/ID
Fornlämningstyp
Avstånd från ledning
Västra Skrävlinge 26:1
Boplats
40 meter
Västra Skrävlinge 10:1
Övrig kulturhistorisk lämning
0 meter
Västra Skrävlinge 14:1
Boplats
0 meter
Västra Skrävlinge 13:1
Bytomt/gårdstomt
0 meter
Tabell 1. Fornlämningar inom 50 meter från markkabelns sträcka
Bestämmelserna i kulturmiljölagen (1988:950) kommer att beaktas för att inte negativt
påverka fornlämningar och fornlämningsområden. Tillstånd kommer att sökas ifall det
behövs.
Eventuell påverkan på kulturmiljön bedöms bli liten och begränsad till förläggningsskedet.
Därefter kommer marken att återställas.
6.5 Friluftsliv
Markkabelns sträcka passerar längs med att antal platser som pekas ut som natur-, fritids-,
och grönytor enligt översiktsplanen för Malmö stad. Eventuell påverkan på friluftslivet
bedöms bli liten och begränsad till förläggningsskedet. Därefter kommer marken att
återställas.
sid 13/18
6.6 Infrastruktur
Markkabeln kommer att placeras i eller i anslutning till befintliga vägar. Inre Ringvägen
och järnvägen (kontinentbanan) kommer att passeras med hjälp av styrd borrning för att
minimera störningar för trafiken. Detsamma gäller för de mindre vägarna där sådana ska
korsas. Eventuell påverkan på infrastruktur bedöms bli relativt liten och begränsad till
förläggningsskedet då maskiner och transportfordon kan komma att utgöra tillfälliga hinder
för trafiken med eventuell avstängning av mindre vägar. Även cykelvägar kan bli
påverkade men åtgärder kommer att vidtas för att minimera störningarna.
6.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet
6.7.1 Buller
Befintlig vägstruktur, gator och cykelvägar kommer att nyttjas i anläggningsskedet. De
maskiner som används vid byggnadsarbetet kommer att orsaka buller och vissa vibrationer.
6.7.2 Elektriska och magnetiska fält
Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och
magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer vid generering, överföring och
distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns nästan överallt i vår dagliga miljö,
kring kraftledningar, transformatorer och elektriska apparater i hemmet, som till exempel
mikrovågsugn, hårtork och dammsugare. Fälten kan karaktäriseras av sin styrka och
frekvens och sträcker sig från låga frekvenser såsom 50 Hz frekvensen i våra elnät, via
radio- och mikrovågsfrekvens, infrarött, synligt och ultraviolett ljus upp till röntgen- och
gammastrålning. I Sverige avger elnätsanläggningar för växelström fält med frekvensen 50
Hz.
För luftledningar är det potentialskillnaden (spänningen) mellan faslinor och mark som ger
upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten
kilovolt per meter (kV/m). Det elektriska fältet avskärmas av till exempel vegetation och
byggnader. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus som härstammar från
elanläggningar utanför huset.
Även kablar förlagda i mark ger upphov till potentialskillnader och därmed också till ett
elektriskt fält, men till skillnad från luftledningar är många markkablar försedda med en
jordad metallisk skärm som gör att inget elektriskt fält sprids till omgivningen. För de
markkablar som saknar en metallisk skärm, dämpas det elektriska fältet kraftigt av marken
som kablarna är förlagda i.
Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (μT). Magnetiska fält alstras av den ström som
flyter i ledningen och varierar med strömmens styrka som i sin tur är beroende av
variationerna i elproduktion och elkonsumtion. Ju mer ström som flyter i ledningen desto
sid 14/18
starkare blir ledningens magnetfältsbidrag. Magnetfältet avtar snabbt med avståndet från
ledningen.
Man vet fortfarande ganska lite om hur magnetfält påverkar människor och djur.
Forskningsarbetet avseende de magnetiska fältens påverkan pågår, men i dagsläget har det
inte kunnat fastställas ifall det finns några skadliga hälsorisker. Några gränsvärden för
magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar finns inte framtagna av svenska
myndigheter. E.ON Elnät tillämpar den vägledning för beslutsfattare som formulerats av
fem svenska myndigheter (dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket,
Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, och Statens Strålskyddsinstitut) och gavs ut 1996:
”Myndigheternas försiktighetsprincip för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält”.
Myndigheterna rekommenderade gemensamt:
”Om åtgärder som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och
konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som
kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader
bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att
exponeringen begränsas”.
6.7.3 Magnetfält från aktuell ledning
Styrkan i en viss punkt hos det magnetiska fältet från luftledning eller kabel beror på
avståndet mellan punkten och fasledarna, fasledarnas inbördes placering, fasavstånd och
strömmens storlek (belastning).
En lednings belastning kan variera mycket över året och även under ett dygn. Hög
belastning förekommer vanligen under till exempel vintern då elförbrukningen är hög.
Periodvis kan en ledning även ha låg eller ingen belastning. Magnetfältsberäkningar för en
planerad ledning baseras på ett uppskattat (förväntat) värde på ledningens
årsmedelbelastning.
Beräknat magnetfält på olika avstånd från centrum på aktuellt kabelförband redovisas i
figur 3 (triangelplacering) respektive figur 4 (platt förläggning med 0,1 m avstånd mellan
kablarna i förbandet). Beräkningarna avser alstrat fält 1 m ovanför markytan. Platt
förläggning blir aktuellt då kabeln förläggs genom styrd borrning vilket kommer göras på
stora delar av sträckningen. Triangelplacering kan bli aktuellt vid förläggning i schakt för
att minska magnetfältet.
Kabeln kommer att förläggas så att närmaste bostadshus ligger som närmast 8 meter från
kabelns mitt. En magnetfältsberäkning har genomförts som visar att på ett avstånd av 8
meter uppgår magnetfältet till mindre än 0,2 mikrotesla.
sid 15/18
Figur 3. Beräknat magnetfält (µT) på olika avstånd från centrum av markkabeln, vid triangelplacering av kablarna i
förbandet.
sid 16/18
Figur 4. Beräknat magnetfält (µT) på olika avstånd från centrum från markkabeln, vid platt förläggning av kablarna i
förbandet.
sid 17/18
7
Samlad bedömning
Befintlig vägstruktur, gator och cykelvägar kommer att nyttjas i anläggningsskedet. De
maskiner som används vid byggnadsarbetet kommer att orsaka buller och vissa vibrationer.
Trafikstörningar kommer att uppkomma i samband med anläggningsarbetena eftersom
kabeln till stora delar kommer att förläggas i gatumark.
Påverkan på natur- och kulturmiljö, friluftsliv och stadsbild är tillfällig och begränsad till
anläggningsskedet då maskiner och transportfordon används. Efter förläggning kommer
marken att återställas.
Kabeln kommer att förläggas så att närmaste bostadshus ligger som närmast 8 meter från
kabelns mitt. En magnetfältsberäkning har genomförts som visar att på ett avstånd av 8
meter uppgår magnetfältet till mindre än 0,2 mikrotesla.
Sammantaget bedömer E.ON Elnät att den planerade ledningen medför relativt små
miljökonsekvenser.
sid 18/18
Intressekarta
Bilaga 1
Teckenförklaring
Sträcka för vilken ny koncession sökes
Ursprunglig sträcka 130 kV markkabel
Fornlämning (punkt)
Fornlämning (område)
Riksintresse totalförsvar
Natur-, fritids-, och grönytor enligt ÖP
Kulturmiljöprogram för Skåne
Riksintresse kulturmiljövård
Regionalt kulturmiljöprogram
E.ON Elnät Sverige AB
Sigrid Eddegren
Skala 1:25 000
© Lantmäteriet MS2006/02876
±
0
0,5
1 Kilometer
