Patientinformation Aricept® (donepezil)
Denna skrift riktar sig till dig som
behandlas med Aricept® (donepezil)
men även till dina närstående.
Hur vanligt är Alzheimers sjukdom och vilka
drabbas?
Alzheimers sjukdom är vår vanligaste demenssjukdom med omkring
15 miljoner drabbade människor världen över. Av de cirka 160.000
personer i Sverige med någon form av demenssjukdom, har två
tredjedelar Alzheimers sjukdom.
Vem som helst kan få Alzheimers sjukdom, som i sällsynta fall börjar
redan före 50 års ålder. Sjukdomen är dock vanligast efter 65 års
ålder. Vid Alzheimers sjukdom dör nervceller i delar av hjärnan
onormalt fort. Det finns stora kunskaper om vad som sker under
sjukdomen, men man vet ännu inte vad som orsakar sjukdomen.
3
Hur börjar det?
Vad beror Alzheimers sjukdom på?
Alzheimers sjukdom börjar smygande och utvecklas ofta långsamt.
Minnesproblem är det vanligaste tidiga symtomet vid Alzheimers
sjukdom. Svårigheter att minnas gör att man förlägger föremål,
att man missar överenskomna möten eller ofta tappar tråden och
undrar ”vad var det nu jag skulle göra”?
När minnesproblem uppstår är hjärnans minnescentrum i tinningloberna på något sätt påverkat. Vid Alzheimers sjukdom förtvinar nervcellerna i hjärnans minnescentrum. Den processen pågår långsamt i
flera år varefter den sprider sig till hjässloben så att förmåga att förstå
och tolka olika sinnesintryck avtar. I senare stadier påverkas också
hjärnans pannlober där omdöme, insikt och impulskontroll sitter.
Tidigt kan man också notera att man presterar sämre under pressade förhållanden. Det kan också vara så att man får svårare att ha
en överblick och att resonera lika snabbt och enkelt som tidigare.
Oftast känner man av sin begränsning och som regel börjar man
fundera över sin förmåga och sina svårigheter. Det kan leda till att
en del blir nedstämda och oroade.
Inte sällan drar man sig undan rent socialt och man undviker situationer som man vet kan vara krävande. En del personer får svårt
att hitta ord och mister sitt naturliga flyt i talet. Ibland kan man få
svårt att hitta, både i välkända, men framför allt i nya miljöer.
Det kan kännas trögt och tröttsamt att ta för sig olika saker, även
sådant som man varit intresserad av tidigare. Sjukdomen kan relativt
tidigt även påverka ens förmåga att köra bil på ett säkert sätt.
Senare i sjukdomsförloppet
När minnessymtomen tilltar får man allt svårare att sköta arbetsuppgifter eller hushållsuppgifter som att betala räkningar, planera
inköp och matlagning. Förmågan att analysera och förstå försämras
också och man får svårigheter att klara av praktiska göromål. Man
kan också få svårt att orientera sig även på bekanta platser, och
att rätt känna av föremåls placering, t ex en stol då man skall sätta
sig ned. Förr eller senare får man också en minskad insikt om sitt
tillstånd och omdömet kan försämras. Man måste då få hjälp för
att klara sig själv.
4
En normalt fungerande hjärna tar emot intryck och signaler i den
bakre delen av hjärnan (hjäss- och nackloberna) där sinnesintrycken
primärt registreras och uppfattas för att sedan kopplas om till
områden som tolkar dem till en meningsfull helhet. Avgränsade områden för känsel, hörsel och syn står i kontakt med ett gemensamt
område där alla intryck tolkas och där en viktig del av själva tänkandet sker. Samtidigt som detta sker förmedlas även informationen
till hjärnans tinninglober där information och händelser inpräntas
genom inlärnings- och minnesprocesser. Men beroende på vilka
minnesupplevelser som det är fråga om, kommer det slutliga minnet
att lagras på olika ställen i hjärnan.
Man skulle kunna likna minnesprocessen vid en CD-skiva som
bränns i tinningloben, men som sedan kan spelas upp på olika
platser i hjärnan. Hjärnans främre del (pannloben) svarar i stort för
alla handlingar och åtgärder vi vidtager. Dessa är givetvis beroende
av de tidigare intryck och signaler hjärnans bakre delar tagit emot,
varför viktiga kommunikationsbanor förbinder hjärnans bakre delar
med de främre (hjärnans ”bredband”).
I pannloberna finns områden som styr vår koncentrationsförmåga,
vår förmåga till insikt, omdöme och impulskontroll, men även områden som styr kroppens rörelser samt talet.
5
Hjärnans olika delar som påverkas vid
Alzheimers sjukdom
Nervcellernas undergång har flera förklaringar och den slutgiltiga
bilden till hur nervcellerna går under är inte fullständigt känd. Klart
är dock att några av nervcellens inre transport- och struktur-fibriller
förändras så att nervcellen får svårare med sin egen näringsförsörjning. Dessutom inlagras ett olösligt äggviteämne, beta-amylod, i
hjärnan, vilket ibland är kopplat till en ärftlig kromosomförändring.
Dessutom kan diskret syrebrist i hjärnan också försämra nervcellerns
överlevnadsförmåga. Sammantaget leder dessa förändringar till att
nervcellerna långsamt förtvinar.
Figur 1. Nervcellerna genomgår en förvandling från intakta celler till ihopsjunkna
nervcellsdelar där hjärnans inre strukturfibriller tappat sitt normala utseende.
Figur 2. Hjärna sedd från sidan där det skuggade området över tinning- och
hjässloberna illustrerar de delar av hjärnan som tidigt skadas vid Alzheimers
sjukdom.
6
7
Vad är Aricept?
Aricept är en s.k. kolinesterashämmare som används för att behandla symtomen vid mild till medelsvår Alzheimers sjukdom.
Hur fungerar Aricept?
Hur behandlar man Alzheimers sjukdom?
Idag finns fyra läkemedel registrerade för behandling av Alzheimers
sjukdom. Ingen av dessa botar sjukdomen. Tre av dessa är s.k.
kolinesterashämmare, vilket innebär att de verkar genom att minska
nedbrytningen av signalämnet acetylkolin. Det fjärde verkar genom
att minska negativa effekter av signalämnet glutamat. Man har sett
positiv effekt på minnesfunktioner, språk och tänkande. Preparaten
minskar också nedbrytningen av acetylkolin i nervceller som går till
hjärtat och till mag-tarm-kanalen. För att minska risken för oönskade
effekter i första hand från magen, gör man en stegvis doshöjning
av läkemedlen. Biverkningar som illamående och lös mage är som
regel övergående.
Ibland förekommer andra symtom som nedstämdhet, hallucinationer, ångest och till och med olika typer av beteendestörningar.
Många får därför särskilda läkemedel för sådana symtom, ibland i
kombination med medel mot själva grundsjukdomen.
Aricept verkar genom att förhindra nedbrytningen av ett signalämne som kallas för acetykolin. Detta signalämne är involverat
ibland annat minne och inlärning.
Återupptagningskanal
Nervcell
Synaps (förbindelse
mellan två nervceller)
Acetylkolin
(signalämne)
Kolinesteras
Nervcell
Nervimpuls
Receptorer
Figur 3. Vid normal överföring av nervimpulsen frisätts signalsubstansen acetykolin från den första nervcellen (presynaptisk nervcell). Substansen aktiverar
receptorerna i den andra nervcellen och utlöser en nervimpuls.
8
9
Hur ska jag ta Aricept?
Vilken effekt kan jag förvänta mig av Aricept?
Aricept finns i två olika tablettstyrkor, 5 mg och 10 mg. Vanligtvis börjar
du med en vit tablett á 5 mg. Den tar du en gång dagligen. Efter ca en
månad rekommenderas vanligen att du ökar dosen till 10 mg dagligen.
Den tabletten är gul och tas också en gång dagligen.
Det finns för närvarande ingen behandling som botar men i flera
fall kan medicinen förbättra minnet, tankeförmågan och uppmärksamheten. Man kan även se att förmågan att klara av dagliga aktiviteter förbättras (sköta hushållssysslor, hantera pengar, förstå olika
situationer, använda telefon, äta, klä på sig etc.)
Det är viktigt att du följer din läkares råd om hur och när du skall ta
din medicin. Ändra inte dosen själv utan att rådfråga din läkare. Sluta
inte ta tabletterna såvida inte din läkare säger till dig att göra det.
Diagnos
4 veckor
Ca 1-3 mån
6-12 mån
Tillsammans med din läkare bör du diskutera behandlingsförväntningar. Vid återkommande utvärdering av behandlingseffekten bör
man heller inte glömma bort helhetsbedömningen. Frågor man kan
ställa sig kan vara hur/om nedanstående saker har förändrats. Bättre,
sämre eller oförändrat?
• Tankeförmågan?
5 mg1
• Initiativförmåga?
10 mg1
• Humör?
Utvärdering av
välbefinnande och
tolerabilitet 2
Utvärdering av
behandlingseffekter 2
Årligen återkommande
utvärdering 3
• Social förmåga?
• Orienteringsförmåga
Behandlingseffekten av denna typ av läkemedel kan variera. Givetvis
vill man uppnå en förbättring men det är även viktigt att komma
ihåg att en positiv behandlingseffekt även är en oförändrad nivå/
stabilisering av de olika symtom som kan uppstå.
Figur 4. Schematisk beskrivning av behandling med Aricept.
Referenser: 1. www.fass.se 2. Information från läkemedelsverket nr 7/8 2002.
3. Marcusson et al. Alzheimers sjukdom och andra kognitiva sjukdomar, Liber
2003.
10
11
Vad kan jag själv göra för att bibehålla en bra
hjärnfunktion?
En del forskning talar för att ett aktivt liv har stor betydelse för att
bibehålla en bra hjärnfunktion.
Faktorer som är viktiga:
Fysisk aktivitet
Fritidsaktiviteter
Utbildning och minnesträning
Struktur i sin tillvaro
Leva ett aktivt liv
Näringsrik mat och dryck
Humor
Undvika högt blodtryck
Social samvaro
Undvika höga blodfetter
(kolesterol)
12
13
Vanliga frågor:
Vilka biverkningar kan förekomma?
Återbesök Datum
De vanligaste förekommande biverkningarna är illamående och
diarré. Dessa biverkningar förekommer oftast i början och brukar
vara av övergående natur.
1
6
2
7
3
8
4
9
5
10
Vad gör man om man glömt tagit en tablett?
Om du glömmer bort att ta en tablett, ta helt enkelt en tablett
nästa dag vid den vanliga tidpunkten. Om du glömmer bort att ta
din medicin under mer än en vecka, ring till din läkare innan du tar
någon mer medicin
Hur länge ska man behandla med Aricept?
Det går inte att svara på hur länge man skall behandla. Detta är
oftast individuellt. Så länge du och dina närstående tycker att behandlingen känns meningsfull så bör behandlingen fortgå. Om en
uppenbar försämring skulle uppstå efter avslutad behandling så
är det viktigt att du eller dina närstående kontaktar din läkare för
vidare konsultation.
Hur förvarar jag Aricept?
Denna medicin ska förvaras vid högst 30°C. Som alla mediciner, ska
tabletterna förvaras på ett säkert ställe där barn inte kan komma
åt dem.
Använd inte Aricept tabletter efter det sista förbrukningsdatum
som finns tryckt på förpackningen.
14
Nästa återbesök & Frågor till min läkare
Klockan
Återbesök Datum
Klockan
Här kan du hitta mera information
Hemsida
www.pfizer.se
Länkar
www.alzheimers.nu
www.sbu.se
www.alzheimerforeningen.se
Pfizer AB, 191 90 Sollentuna. Tfn 08-550 520 00. www.pfizer.se
ARI120529PSE07
www.demensforbundet.se
