Eget kapital i aktiebolag.
Kortfattat om övriga företagsformer.
I Sverige finns i princip fem olika juridiska företagsformer. Det som skiljer formerna åt avser
ägaransvar, krav på starkapital, beskattning, relation mellan ägare och offentlighetsprincip.
Den enklaste företagsformen är enskild firma. Den kräver inget startkapital. I övrigt kan den
ses som en del av ägarens personliga ekonomi.
Ett handelsbolag har fler ägare och måste därför ha regler om relationen mellan ägarna. Här
gäller solidariskt ansvar det vill säga att den som kan betala måste betala eventuella skulder
eller förpliktelser. Företagsformen har därmed en risk kopplad till övriga delägare.
Företagsformen är också en juridisk person som kan äga fast egendom och sluta avtal.
Resultatet fördelas till och beskattas hos ägarna. För att minska risken som finns i ett
handelsbolag finns en annan företagsform, kommanditbolag som skiljer sig från
handelsbolaget genom att en eller fler delägare kan gå in med ett begränsat ansvar formulerat i
ett monetärt belopp. Någon eller några måste ha fullt ansvar med hela sin förmögenhet.
Ekonomisk förening innebär att medlemmarna satsar en medlemsinsats i en förening.
Ekonomiskt ansvar gäller bara insatsen inget mer. Ägarrelationerna bygger på demokrati,
varje medlem har en röst.
Aktiebolag.
Den företagsform som dominerar svenskt näringsliv mätt i omsättning eller sysselsättning är
aktiebolaget. Företagsformen bygger på att en eller fler personer eller intressenter köper
andelar (aktier) i ett aktiebolag. Aktiebolag kan ägas av handelsbolag, ekonomiska föreningar
och andra aktiebolag, men längst bak i kedjan finns enskilda personer. Starten av ett
aktiebolag innebär alltså att någon eller några registrerar bolaget hos Bolagsverket och sedan
säljer aktier i bolaget. Antalet aktier och värdet på varje aktie, kvotvärdet, anges vid
registrering. Antal och kvotvärde bestäms fritt vid bildandet men lägsta totala belopp är 100
000 kr (2007). Senare får bolagsstämman besluta om ändringar.
Eget kapitals uppbyggnad – exempel.
Vi antar följande om bildandet av ett aktiebolag. Antalet aktier bestäms till 1000 st och
kvotvärdet bestäms till 100 kr/st. Aktierna betalas kontant.
Efter bildandet kommer företagets balansräkning att se ut enligt följande:
Tillgångar (kkr)
Eget kapital och skulder (kkr)
Likvida medel
100
Aktiekapital
100
Likvida medel beskriver vad som finns reellt i företaget och aktiekapital beskriver ägarnas
fordran på företaget alternativt företagets skuld till ägarna. Aktiekapitalet är definierat av antal
och kvotvärde.
För att förenkla resonemanget antar vi att företaget inte tar upp några lån. Vi antar nu att
företaget driver verksamhet under år 1 och den ger ett positivt resultat på 20 kkr. Då kommer
balansräkningen att se ut enligt följande vid år 1:s slut:
Tillgångar (kkr)
Diverse tillgångar
120
Eget kapital och skulder (kkr)
Aktiekapital
100
Årets resultat
20
Ägarnas fordran på företaget är nu 120 kkr. Aktiekapitalet har inte ändrats utan fordran på 20
kkr måste ha en egen rubrik. Årets resultat är en rubrik som förklarar varför fordran
uppkommit. Obs att tillgångarna förändras med resultatet.
I början av år 2 håller aktieägarna bolagsstämma där varje aktie normalt ger en röst. Det kan i
vissa bolag vara annorlunda. Vissa aktier kan ha tio gånger fler röster än andra.
Bolagsstämman får besluta om aktiebolaget skall dela ut delar av eller hela årets resultat.
Årets resultat benämns fritt eget kapital eftersom ägarna fritt kan förfoga över årets resultat.
Aktiekapitalet får inte delas ut och benämns därför som bundet eget kapital. Ägarnas fordran i
form av satsat aktiekapital i företaget kan de först få tillbaka vid likvidation alternativt genom
att sälja aktierna till någon annan.
Vi antar nu att bolagsstämman beslutar att dela ut 10 kkr till ägarna och att resten skall
balanseras, det vill säga stå kvar i företaget. Utdelning sker från likvida medel. Det ger
följande balansräkning efter bolagsstämman:
Tillgångar (kkr)
Diverse tillgångar
110
Eget kapital och skulder (kkr)
Aktiekapital
100
Balanserad vinst
10
Balanserad vinst förklarar att ägarnas fordran uppkommit genom verksamhet över tiden.
Balanserad vinst är fortfarande fritt eget kapital.
Vi antar nu att företaget driver verksamhet under år 2 och den ger ett positivt resultat på 60
kkr. Då kommer balansräkningen att se ut enligt följande vid år 2:s slut:
Tillgångar (kkr)
Diverse tillgångar
170
Eget kapital och skulder (kkr)
Aktiekapital
100
Balanserad vinst
10
Årets resultat
60
I början av år 3 håller aktieägarna bolagsstämma. Fritt kapital till bolagsstämmans förfogande
är 70 kkr. Aktieägarna beslutar att åter dela 10 kkr till sig själva och att dessutom öka
aktiekapitalet med 50 kkr. Aktiekapitalet skall ökas genom att antalet aktier ökas från 1000
stycken till 1500 stycken. Kvotvärdet på 100 kr behålls. Bolagsstämman beslutar att
aktiekapitalet skall ökas genom att aktieägarna för över 50 kkr från fritt till bundet eget
kapital. Aktierna ”ges” alltså till ägarna för att de avstår sin rätt att dela ut motsvarande
belopp.
Förfarandet ovan kallas för fondemission. Emissionen sker i förhållandet 1:2. Varje aktieägare
får en ny aktie per två tidigare ägda aktier. Avsikten är i princip att ”binda kapital” i företaget.
I stora aktiebolag görs fondemission för att sänka aktiekursen på börsen för att uppnå större
handel i aktien. En fördubbling av antalet aktier ger en halvering av marknadsvärdet på en
enskild aktie. Ägarnas totala marknadsvärde påverkas inte. Deltagande i en fondemission är
frivilligt. Vid en fondemission ges varje aktie ett fondaktierättsbevis som ägaren endera kan
sälja eller använda för att ”få” nya aktier. Oavsett vad ägaren gör skall ägaren ha lika stor
förmögenhet före som efter emissionen.
Det ger följande balansräkning efter bolagsstämman:
Tillgångar (kkr)
Diverse tillgångar
160
Eget kapital och skulder (kkr)
Aktiekapital
150
Balanserad vinst
10
Vi antar nu att företaget driver verksamhet under år 3 och den ger ett positivt resultat på 40
kkr. Då kommer balansräkningen att se ut enligt följande vid år 3:s slut:
Tillgångar (kkr)
Diverse tillgångar
200
Eget kapital och skulder (kkr)
Aktiekapital
150
Balanserad vinst
10
Årets vinst
40
I början av år 4 håller aktieägarna bolagsstämma. Fritt kapital till bolagsstämmans förfogande
är 50 kkr. Aktieägarna beslutar att åter dela 10 kkr till sig själva och att dessutom öka
aktiekapitalet med 50 kkr. Aktiekapitalet skall ökas genom att antalet aktier ökas från 1500
stycken till 2000 stycken. Kvotvärdet på 100 kr behålls. Bolagsstämman beslutar att
aktiekapitalet skall ökas genom att aktieägarna köper de nya aktierna för 120 kr/st. Bolaget
tillförs därmed 500*120= 60 000 kr. Aktiekapitalet ökar med antal nya aktier * kvotvärdet det
vill säga 500*100= 50 000 kr. Resten blir en aktieägarfordran som benämns överkursfond.
Förfarandet ovan kallas för nyemission. Emissionen sker i förhållandet 1:3. Varje aktieägare
får köpa en ny aktie per tre tidigare ägda aktier. Emissionskursen är 120 procent. Aktieägaren
betalar 20 procent mer än kvotvärdet vilket kallas överkurs. Avsikten är att tillföra mer kapital
(tillgångar) till företaget. Ofta är en nyemission kopplad till ett behov av nyinvesteringar som
kan vara köp av anläggningar eller ett annat företag.
I stora aktiebolag görs nyemission oftast i expansionssyfte. Ägarnas totala marknadsvärde
ökar i princip med den totala nyemissionen. Ofta bemöts en nyemission positivt för att den
antas representera offensiva åtgärder som resulterar i högre lönsamhet. Det kan göra att
kursen går upp. Motsatt kan ske om nyemissionen behövs för att ”rädda” ett företag som går
dåligt. Deltagande i en nyemission är frivilligt. Vid en nyemission ges varje aktie en
teckningsrätt som ägaren endera kan sälja eller använda för att få rätt att köpa nya aktier.
Oavsett vad ägaren gör skall ägaren i princip ha lika stor förmögenhet före som efter
emissionen.
Det ger följande balansräkning efter bolagsstämman:
Tillgångar (kkr)
Diverse tillgångar
250
Eget kapital och skulder (kkr)
Aktiekapital
200
Överkursfond
10
Balanserad vinst
40
Överkursfond tillhör fritt eget kapital. I en balansräkning i ett årsbokslut kan det förekomma
fler rubriker än ovanstående under eget kapital. Vissa finns av historiska skäl som reservfond.
Den ingår i bundet eget kapital. Andra har med värdering av tillgångar att göra. Det finns en
ambition att värdera tillgångar till marknadsvärde vilket kan få effekter på eget kapital.
Det som är viktigt är att se tillgångssidan som den reella eller ”verkliga” delen av företaget.
Det är tillgångarna som producerar eller är aktiva i företaget. Eget kapital representerar
ägarnas fordran på deras andel av tillgångarna. Rubrikerna under eget kapital förklarar varför
fordringar uppkommit och möjligheten att över tiden dela ut tillgångar till ägarna.
Ett aktiebolags årsredovisning är offentlig handling. Den måste skickas in till Bolagsverket.
Resultatet beskattas i företaget. Skattesatsen är 26,3 procent. Ansvar är bundet till satsat
kapital men i mindre aktiebolag fordras ofta personlig borgen för lån vilket gör att begränsat
ansvar bara finns i större företag.
